Samtal som redskap och hälso- och sjukvårdskuratorns praktik, 15 högskolepoäng

Andersen, T. (2011). Reflekterande processer. Lund: Studentlitteratur. Sidor 43–105 (62 sidor).

Bartholdson, C., Pergert, P., Helgesson, G. (2014). Procedures for clinical ethics case reflections: an example from childhood cancer care, Clinical Ethics, 9 (2-3), s.87-95 (8 sidor).

Cootes, H., Heinsch, M. & Brosnan, C. (2022). Jack of All trades and Master of None? Exploring Social Work’s Epistemic contribution to Team-based Health Care, The British Journal of Social Work, 52, s. 256-273.

Eide, T. & Aadland, E. (2021). Etikhandboken för socialt arbete. Reflektion, organisation och ledning. Stockholm: Liber, s. 13–100. (87 sidor).

Hedberg Rundgren, Å., Klinga C., Lövström, M. & Mossberg, L. (red). Perspektiv pÃ¥ samverkan: om utmaningar och möjligheter i välfärdens praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap 1–3, s. 53–110, kap. 6, s. 151-165, kap 13, s. 289-309 (91 sidor).

Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur och Kultur. (278 sidor).

Hohman, M., McMaster, F & Woodruff, S. (2021). Contact Tracing for COVID‑19: The Use of Motivational Interviewing and the Role of Social Work, Clinical Social Work Journal, 49:419- 428

Holmqvist, R. (2023). Samtal i socialt arbete. Vägar till förändring. Stockholm: Liber. Kap. 1-11, s. 17-182. (165 sidor).

Isaksson, J., Salander, P., Granström, B. & Laurell, G. (2014). Critical incidents reveal how patients with head and neck cancer constructs their ’secure base’ as a ’helping system’. Journal of Psychosocial Oncology,32(3), 322-341. (19 sidor).

Jirek, J.L. (2017). Narrative reconstruction and post-traumatic growth among trauma survivors: The importance of narrative in social work research and practice. Qualitative Social Work, 16(2): 166–188. (22 sidor).

Linton, S.J. & Flink, I. (2021). Psykoedukation, 12 verktyg i KBT. Från teori till färdighet. s. 42–55. (38 sidor).

Lewitt, D., Farry, T.J. & Mazzarella, J.L. (2015). Counselor ethical reasoning: decision-making practice versus theory. Counseling and Values, 60(1): 84–99. (15 sidor).

Mattson, T. (2014). Intersectionality as a Useful Tool: Anti-Oppressive Social Work and Critical Reflection, Journal of Women and Social Work, 29(1) 8-17

Pugh, G.L. (2017). A Model of Comparative Ethics Education for Social Workers, Journal of Social Work Education, 53:2, 312-326, Doi.10.1080/10437797.2016.1243497 (14 sidor).

Rasoal, D., Kihlgren, A., James, I. & Svantesson, M. (2016). What healthcare teams find ethically difficult: Captured in 70 moral case deliberations. Nursing Ethics, 23(8): 825 - 837. (12 sidor).

Silvén Hagström, A. (2022). Ett narrativt förhållningssätt i mötet med trauma, kris och sorg, s. 71 - 96. I: J Isaksson, S Lilliehorn & H Hansson (red.) Perspektiv på hälso- och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete. Lund: Studentlitteratur. (25 sidor).

Socialstyrelsen. (2017). Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Handbok vid tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och Sjukvården, s.1–82. Stockholm: Socialstyrelsen. (82 sidor).

Socialstyrelsen. (2018). Att samtala med barn. Ett kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården och tandvården. (125 sidor).

Ytterligare några korta texter kan tillkomma.