Samhällsvetenskapliga perspektiv på sjukdom, ohälsa och hälsa, 7.5 högskolepoäng
Giltig fr.o.m.: | HT2024 |
---|---|
Giltig t.o.m.: | |
Beslutsdatum: | 2024-05-20 |
Beslutad av: | Programrådet för Hälso- och sjukvårdsprogrammet |
Beddoe, L. & Maidment, J. (2014). Social work practice for promoting health and wellbeing. Routledge. (kap. 1–8, 12–13) (ca 110 sidor)
Chevance, G., Fresán, U., Hekler, E., Edmondson, D., Lloyd, S. J., Ballester, J., ... & Bernard, P. (2023). Thinking health-related behaviors in a climate change context: a narrative review. Annals of Behavioral Medicine, 57(3), 193–204. (11 sidor)
Craig, S. L., Bejan, R. & Muskat, B. (2013). Making the invisible visible: Are health social workers addressing the social determinants of health? Social Work in Health Care, 52(4), 311–331. (20 sidor)
Eriksson, M. (2022). En essä om sociala bestämningsfaktorer för hälsan som ett användbart begreppsligt ramverk för hälso- och sjukvårdskuratorernas arbete. Socionomens forskningssupplement, 52. (12 sidor)
Goffman, E. (2020). Stigma: Den stämplades roll och identitet, (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Valda delar. (ca 120 sidor)
Haglund, B. J. (2018). Primärhälsovård–tre berättelser om jämlik hälso-och sjukvård. Socialmedicinsk tidskrift, 95(4), 393–398. (5 sidor)
Hofmann, B. (2002). On the triad disease, illness and sickness. The Journal of Medicine and Philosophy, 27(6), 651–673. (13 sidor)
Hultman, L. & Hultman, M. (2024). Barn och unga med personlig assistans – kunskapsbärare eller omvårdnadsobjekt? I Egard, H., Runesson, I. & Svensson Chowdhury, M. (red.) Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Gleerups, ss. 183–195. (13 sidor)
Isaksson, J., Lilliehorn, S. & Hansson, H. (red). (2022). Perspektiv på hälso- och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 1, 4–7) (107 sidor)
Kvarnström, S. (2008). Difficulties in collaboration: A critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of Interprofessional Care, 22(2), 191-203. (12 sidor)
Liechty, J. M. (2011). Health literacy: Critical opportunities for social work leadership in health care and research. Health & Social Work, 36(2), 99–107. (9 sidor)
McAlinden, F., McDermott, F. & Morris, J. (2013). Complex patients: social workers' perceptions of complexity in health and rehabilitation services. Social Work in Health Care, 52(10), 899–912. (13 sidor)
Moynihan, C. (2002). Men, women, gender and cancer. European Journal of Cancer Care, 11(3), 166–172. (6 sidor)
Petruzzi, L., Milano, N., Chen, Q., Noel, L., Golden, R. & Jones, B. (2024). Social workers are key to addressing social determinants of health in integrated care settings. Social Work in Health Care, 63(2), 89–101. (13 sidor)
Sonuga Barke, E. J. (2023). Paradigm flipping to reinvigorate translational science: Outlining a neurodevelopmental science framework from a neurodiversity perspective. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 64(10), 1405–1408. (4 sidor)
Strandberg, T., Matérne, M. & Udo, C. (red.) Socialt och kurativt arbete med personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Liber. (kap. 1, 3–4, 7, 9–10) (90 sidor)
Svärd, V. (2014). Emotions and normativity in assessments of children at risk. International Journal of Work Organisation and Emotion, 6(4), 369–382. (14 sidor)
Tew, J., Ramon, S., Slade, M., Bird, V., Melton, J. & Le Boutillier, C. (2012). Social Factors and Recovery from Mental Health Difficulties: A Review of the Evidence. The British Journal of Social Work, 42, 443–460. (17 sidor)
Ungar, M. (2015). Practitioner review: diagnosing childhood resilience–a systemic approach to the diagnosis of adaptation in adverse social and physical ecologies. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 56(1), 4–17. (18 sidor)
Ungar, M. & Theron, L. (2020). Resilience and mental health: How multisystemic processes contribute to positive outcomes. The Lancet Psychiatry, 7(5), 441–448. (7 sidor)
Weil, A. R. (2020). Tackling Social Determinants of Health Around the Globe. Health Affairs, 39(7), 1118–1121. (4 sidor)
Whelan, E. (2007). ‘No one agrees except for those of us who have it’: endometriosis patients as an epistemological community. Sociology of Health Illness, 29(7), 957–982. (24 sidor)
Ytterligare kortare texter och studiematerial tillkommer.