Samtal som redskap och hälso- och sjukvårdskuratorns praktik, 15 högskolepoäng

Andersen, T. (2011). Reflekterande processer. Lund: Studentlitteratur. Sidor 43‑105 (62 sidor).

Bartholdson, C., Pergert, P., Helgesson, G. (2014). Procedures for clinical ethics case reflections: an example from childhood cancer care, Clinical Ethics, 9 (2‑3), s.87‑95 (8 sidor).

Eide, T. & Aadland, E. (2021). Etikhandboken för socialt arbete. Reflektion, organisation och ledning. Stockholm: Liber, s. 13‑100. (87 sidor).

Ek, H., Eriksson, R., & Schmeizer, L. (2015). Stödjande samtal som psykologisk behandling inom Barn‑och ungdomspsykiatrin (BUP), Tidsskrift for psykisk helsearbeid, vol. 12 (3), s. 206‑216.

Hedberg Rundgren, Å., Klinga C., Lövström, M. & Mossberg, L. (red). Perspektiv pÃ¥ samverkan: om utmaningar och möjligheter i välfärdens praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap 1‑3, s. 53‑110, kap. 6, s. 151‑165, kap 13, s. 289‑309 (91 sidor).

Hansson, H. (2022). Anhörigperspektiv, s. 127‑143. I: J Isaksson, S Lilliehorn & H Hansson (red.) Perspektiv på hälso‑ och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete. Lund: Studentlitteratur. (16 sidor).

Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur och Kultur. (278 sidor).

Holmqvist, R. (2023). Samtal i socialt arbete. Vägar till förändring. Stockholm: Liber. Kap. 1‑11, s. 17‑182. (165 sidor).

Isaksson, J., Salander, P., Granström, B. & Laurell, G. (2014). Critical incidents reveal how patients with head and neck cancer constructs their ’secure base’ as a ’helping system’. Journal of Psychosocial Oncology, 32(3), 322‑341. (19 sidor).

Jirek, J.L. (2017). Narrative reconstruction and post‑traumatic growth among trauma survivors: The importance of narrative in social work research and practice, Qualitative Social Work, 16(2): 166‑188. (22 sidor).

Linton, S.J. & Flink, I. (2021). Psykoedukation, 12 verktyg i KBT. Från teori till färdighet. s. 42‑55. (38 sidor).

Lewitt, D., Farry, T.J. & Mazzarella, J.L. (2015). Counselor ethical reasoning: decision‑making practice versus theory, Counseling and Values, 60(1): 84‑99. (15 sidor).

Mattson, T. (2014). Intersectionality as a Useful Tool: Anti‑Oppressive Social Work and Critical Reflection, Journal of Women and Social Work, 29(1) 8‑17.

Nyberg, U.K. (2013). Konsten att rädda liv‑ om att förebygga självmord. Natur och Kultur Kap. 10‑14 ss. 125‑183, (59 sidor).

Pugh, G.L. (2017). A Model of Comparative Ethics Education for Social Workers, Journal of Social Work Education, 53:2, 312‑326, Doi.10.1080/10437797.2016.1243497 (14 sidor).

Rasoal, D., Kihlgren, A., James, I. & Svantesson, M. (2016). What healthcare teams find ethically difficult: Captured in 70 moral case deliberations. Nursing Ethics, 23(8): 825 ‑ 837. (12 sidor).

Silvén Hagström, A. (2022). Ett narrativt förhållningssätt i mötet med trauma, kris och sorg, s. 71 ‑ 96. I: J Isaksson, S Lilliehorn & H Hansson (red.) Perspektiv på hälso‑ och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete. Lund: Studentlitteratur. (25 sidor).

Socialstyrelsen. (2017). Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso‑ och sjukvården. Handbok vid tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF‑FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso‑ och Sjukvården, s.1‑82. Stockholm: Socialstyrelsen. (82 sidor).

Socialstyrelsen. (2018). Att samtala med barn. Ett kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso‑och sjukvården och tandvården. (125 sidor).

Ytterligare några korta texter kan tillkomma.

Referenslitteratur:

Altermark, Knutsson, Svensson Chowdhury (Red.). (2018) Forskning om personlig assistans ‑ En antologi. Kap. 1‑3. s.11‑31.