Ledarskap, professionsutveckling och förhållningssätt, 7.5 högskolepoäng

Arbetsmiljöverket (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Rapport 2015:4. Stockholm: Arbetsmiljöverket. (12 sidor)

Bejerot, E., Forsberg Kankkunen T. & Hasselbladh, H. (2015). Två decennier av new public management ‑ arbetsmiljön i skola och sjukvård. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 21(3), s. 23‑41. (18 sidor)

Falk Johansson, M. & Karlsson, M. (2021). Specialister i socialtjänsten. En nationell kartläggning. Socionomens forskningssupplement. (16 sidor)

Iachini, A. L., Cross, T. P. & Freedman, D. A. (2015). Leadership in Social Work Education and the Social Change Model of Leadership. Social Work Education, 34(6), s. 650‑665. (16 sidor)

Kullberg, K. (2011). Socionomkarriärer. Om vägar genom yrkeslivet genom en av välfärdsstatens nya professioner. (60 sidor)

Liljegren, A. & Parding, K. (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner ‑ exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(3‑4), s. 270‑288. (18 sidor)

Lundström, T. & Shanks, E. (2015). Chefer och ledare i socialt arbete. Om hur ändrade organisatoriska villkor och nya ledarskapsteorier kan påverka yrkesrollen. Socionomens forskningssupplement, 37, s. 26‑41. (15 sidor)

Raeymaeckers, P. (2016). A specialist’s perspective on the value of generalist practice: A qualitative network analysis. Journal of Social Work, 16(5), s. 610‑626. (16 sidor)

Shanks, E., Lundström, T. & Bergmark Å. (2014). Embedded in practice? Swedish social work managers on sources of managerial knowledge. Human Service Organizations Management, Leadership & Governance, 38(5), s. 435‑447. (12 sidor)

Shanks, E., Lundström, T. & Wiklund, S. (2015). Middle managers in social work. Professional identity and management in a marketized welfare state. British Journal of Social Work, 45, s. 1871‑1887. (16 sidor)

Svedberg, L. (2025). Gruppsykologi ‑ Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. (sida 51‑55, 139‑147, 157‑161, 167‑177 samt 261‑312) (ca 78 sidor)

Svensson, K. (2025). Understanding social work professionalism through organisational lens: a study of social workers in Sweden. European Journal of Social Work, 1‑14.

Svärd, V. & Sernbo, E. (2023). Health social work with migrants: Constructing a specialist profession. International Social Work, 66(6), 1655‑1668. (14 sidor)

Svärd, V. (2022). Sjukhuskuratorers erfarenheter av specialistkuratorer för asylsökande och papperslösa patienter ‑ Kvalitet, arbetsvillkor och kunskap. Socionomens forskningssupplement, nr 52. (13 sidor)

Tham, P. (2018). A professional role in transition: Swedish child welfare social workers’ descriptions of their work in 2003 and 2014. British Journal of Social Work, 48(2), s. 449‑467. (18 sidor)

Thomsson, H. & Elvin‑Nowak, Y. (2014). 11 nyanser av tystnad: Om maktspel och konflikter på arbetsplatser. Stockholm: Bonnier Existens. (108 sidor) (i urval)

Welander, J., Astvik, W. & Hellgren, J. (2017). Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 23(2), s. 8‑26. (18 sidor)

Weman, K. & Berggren, T. (2023). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur. (kap 2‑7) (220 sidor)