Utvärdering och evidens i det sociala arbetet, 7.5 högskolepoäng
| Giltig fr.o.m.: | HT2026 |
|---|---|
| Giltig t.o.m.: | |
| Beslutsdatum: | 2026-04-15 |
| Beslutad av: | Programråd för masterprogram i socialt arbete |
Berringer, K. (2019). Reexamining Epistemological Debates in Social Work through American Pragmatism. Social Service Review 93:4, 608‑639. https://doi.org/10.1086/706255 (cirka 12 sidor)
Björk, A (2025). Evidens och kunskap för socialt arbete. Stockholm: Liber (cirka 100 sidor)
Blom, B, Nygren, L, Morén, S (2020). Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning. 1 uppl., Stockholm: Natur & kultur (cirka 142 sidor)
Cairns, K. E., Yap, M. B., Reavley, N. J., & Jorm, A. F. (2015). Identifying prevention strategies for adolescents to reduce their risk of depression: A Delphi consensus study. Journal of affective disorders, 183, 229‑238. https://doi.org/10.1016/j.jad.2015.05.019
Erikson, B. G & Karlsson P‑Å (2022). Att utvärdera välfärdsarbete. 3 uppl. Malmö: Gleerups. (cirka 200 sidor)
Garces, P (2022). Philosophical pragmatism, pragmatic agency, and the treatment of evidence in social work. Qualitative Social Work, 21(3), 621‑636. https://doi.org/10.1177/14733250211019102
Hasson, H & Von Thiele Schwarz, U. (2017). Användbar evidens: om följsamhet och anpassningar. 1 uppl., Stockholm: Natur & Kultur (cirka 30 sidor)
Jacobsson, K. & Meeuwisse, A (2020). ‘State governing of knowledge’‑ constraining social work research and practice, European Journal of Social Work, 23:2, 277‑289. https://doi.org/10.1080/13691457.2018.1530642
Jorm AF. (2015). Using the Delphi expert consensus method in mental health research. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry. 2015;49(10):887‑897. https://doi.org/10.1177/0004867415600891
Munro, E. (2004). A simpler way to understand the results of risk assessment instruments. Children and Youth Services Review, 26(9), 873‑883. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2004.02.026
Rubin, A (2020). Program Evaluation. Pragmatic Methods for Social Work and Human Service Agencies. Cambridge: Cambridge University Press (ss. 109‑121)
SBU. Evidensgradering. Kap 10 i Utvärdering av metoder i hälso‑ och sjukvården ‑ en handbok, SBU. Version 2016, Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering och social utvärdering (SBU). (12 sidor) Hämtad från: https://www.sbu.se/contentassets/d83cbb0385454c04b04e2c9a187d6f2d/sbushandbok_kapitel10.pdf
Schwandt, T. A., & Gates, E. F (2021). Evaluating and valuing in social research. New York: Guilford Press (cirka 150 sidor)
Socialstyrelsen (2011). På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint‑dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011‑2‑14.pdf (cirka 30 sidor)
Socialstyrelsen (2017). Utvärdering av sociala insatsgrupper ‑ effekter för individen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint‑dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017‑10‑20.pdf (81 sidor)
Thyer, B. A & Pignotti, M. G. (2015). Science and Pseudoscience in Social Work Practice. New York. Springer Publishing Co Inc (31 sidor).
Vedung, E. (2010). Four Waves of Evaluation Diffusion. Evaluation, 16(3), 263‑277. https:/doi‑org.till.biblextern.sh.se/10.1177/1356389010372452%20
Zuidersma, M., Riese, H., Snippe, E., Booij, S. H., Wichers, M., & Bos, E. H. (2020). Single‑subject research in psychiatry: facts and fictions. Frontiers in Psychiatry, 11, 539777. https://doi.org/10.3389/fpsyt.2020.539777
Ytterligare några korta texter kan tillkomma.