Svenska C, 30 högskolepoäng
Giltig fr.o.m.: | HT2021 |
---|---|
Giltig t.o.m.: | HT2021 |
Beslutsdatum: | 2021-05-20 |
Beslutad av: | Program- och ämnesråd för svenska |
Språkvetenskapliga synsätt
Anward, Jan & Nordberg, Bengt (red.) (2005). Samtal och grammatik. Lund: Studentlitteratur, läs antingen Anwards och Nordbergs inledning eller Linells avslutning (ca 15 s.)
Berge, Kjell Lars (2006). Perspektiv på skrivkultur. I: Matre, S. (red.) Utfordringar for skriveopplæring og skriveforsking i dag. Vigmostad & Bjørke AS, s. 57-76
Billig, Michael (1999). Whose Terms? Whose Ordinariness? Rhetoric and Ideology in Conversation Analysis. I: Discourse & Society, nr. 10(4), s. 543-558
Björkvall, Anders et al (2017). Anslagstavlan. Vägvisare till det lokala lärandets semiotiska landskap? Svenskans beskrivning 36. S 37-52.
Hellberg, Staffan, Teleman, Ulf & Andersson, Erik (2001). Inledning till grammatiken. Stockholm: Svenska Akademien. (44 s.)
Hellberg, Staffan (2005). SAG och samtalet. Språk och stil, nr. 15, s. 193-195.
Håkansson, David & Karlsson, Anna-Malin (red.) (2016). Varför språkvetenskap? Lund: Studentlitteratur, Enligt lärarens anvisningar (ca 150 s.)
Josephson, Olle (2017). Varför svenska? Vad är glappet? Samtalet om svenska och forskningens uppgifter. Svenskans beskrivning 36. S 9-24.
Karlsson, Anna-Malin (2008). Forskare, pedagog eller konsult? Reflektioner kring tillämpad och praxisorienterad språkforskning. I: Granfeldt, Jonas, Håkansson, Gisela, Källkvist, Marie & Schlyter, Suzanne (red.) Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Lund 8-9 november 2007. ASLA 21, s. 101-113.
Karlsson, Anna-Malin & Strand, Hans (2012). Text i verksamhet: mot en samlad förståelse. Språk och stil, nr. 22(1), s. 110-134.
Ledin, Per (2015). Listans och tabellens semiotik. Sakprosa, nr. 1, s. 1-25.
Nikolaidou, Z. (2015). Lean-generated documentation in the Swedish manufacturing industry I: Språk och identitet: Rapport från ASLA:s symposium, Södertörns högskola 8-9 maj 2014 / [ed] Kahlin, L.; Landqvist, M.; Tykesson, I., Huddinge: Södertörns högskola / Association Suédoise de Linguistique Appliquée (ASLA) , 2015, s. 107-121.
Roberts, Celia. & Sarangi, Srikant (1999). Hybridity in gatekeeping discourse: Issues of practical relevance for practitioners. I: Sarangi, S. & Roberts C. (red.) Talk, Work and Institutional Order. Berlin: Mouton de Gruyter, s. 473-503.
Schegloff, Emanuel (1997). Whose text? Whose context? Discourse & Society, nr. 8(2), s. 165-187.
Tillkommer cirka 50 sidor enligt lärarens urval (C-uppsats, alternativt vetenskaplig artikel).
Litteratur till de olika workshopparna kan tillkomma
Referenslitteratur
Håkansson, David (2017) Språkvetenskaperna och teorierna I: Håkansson, D. & Karlsson, A-M (red.) (2017) Varför språkvetenskap? Lund: Studentlitteratur
Antal sidor: 375
Kritisk språkanalys
Baker, Paul (2006): Using corpora in discourse analysis. London: Bloomsbury. (Enligt lärarens anvisningar ca 30 sidor)
Billig, Michael (2003): Critical Discourse Analysis and the Rhetoric of Critique. I: Gilbert Weiss & Ruth Wodak (red.), Critical Discourse Analysis. Theory and Interdisciplinarity. London: Palgrave Macmillan. S. 35-46. (11 sidor)
Björkvall, Anders (2018): Visuell textanalys. I: Kristina Boréus & Göran Bergström (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. S. 355–399. (44 sidor)
Boréus, Kristina & Sebastian Kohl (2018): Innehållsanalys. I: Kristina Boréus & Göran Bergström (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. S. 49–89. (40 sidor)
Boréus, Kristina & Charlotta Seiler Brylla (2018): Kritisk diskursanalys. I: Kristina Boréus & Göran Bergström (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. S. 305–351. (46 sidor)
Cameron, Deborah & Don Kulick (2003): Language and Sexuality. Cambridge: Cambridge University Press. S. 15–43 (kap. 2) och s. 133–155 (kap. 6). (50 sidor)
Fairclough, Norman (2010). Critical Discourse Analysis. The Critical Study of Language. 2 uppl. London & New York: Routledge. (Enligt lärarens anvisningar ca 30 sidor)
Hornscheidt, Lann & Mats Landqvist (2014): Språk och diskriminering. Lund: Studentlitteratur. (Enligt lärarens anvisningar ca 40 sidor)
Hornscheidt, Lann (2015): Intersektionalitet som analytiskt perspektiv i konstruktivistisk språkforskning – metod och metodologi. I: Mats Landqvist (red.), Från social kategorisering till diskriminering. Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. (Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 4). Huddinge: Södertörns högskola. S. 73–95. (22 sidor)
Hübinette, Tobias, Helena Hörnfeldt, Fataneh Farahani & René León Rosales, 2012: Om ras och vithet i det samtida Sverige. Inledning. I: Tobias Hübinette, Helena Hörnfeldt, Fataneh Farahani & René León Rosales (red.), Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum. S. 11–36. (25 sidor)
Kitzinger, Celia & Hannah Frith (2000): ”Det är bara att säga nej” – Feministiska perspektiv på avvisande av sexuella förslag. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift 3/2000. S. 19-40. (21 sidor)
Landqvist, Mats (2015): Vad är språklig diskriminering? En analytisk prövning av några pejoriseringsteorier. I: Mats Landqvist (red.), Från social kategorisering till diskriminering. Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. (Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 4). Huddinge: Södertörns högskola. S. 97–121. (24 sidor)
Machin, David (2013): What is multimodal critical discourse studies? I: Critical Discourse Studies Vol. 10 (4). S. 347-355. (8 sidor)
Mills, Sara & Louise Mullany (2011): Language, gender and feminism. New York: Routledge. S. 92–120 (kap. 5). (28 sidor)
Motschenbacher, Heiko (2010): Language, gender and sexual identity. Poststructuralist perspectives. Amsterdam & Philadelphia: John Benjaminis. S. 21–44 (kap. 3). (23 sidor)
Nord, Andreas (2017): Textilierna, textilarbetaren och du. En multimodal analys av en broschyr om miljömärkt textil. I: Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin (red.) Text och kontext. Perspektiv på textanalys. Malmö: Gleerups. S. 147–162. (15 sidor)
Reisigl, Martin & Ruth Wodak (2001): Discourse and Discrimination. Rhetorics of Racism and Antisemitism. New York & London: Routledge. (Enligt lärarens anvisningar ca 15 sidor)
Reisigl, Martin & Ruth Wodak (2016): The discourse-historical approach (DHA). I: Ruth Wodak & Michael Meyer (red.), Methods of Critical Discourse Studies. London: Sage. S. 23–61. (38 sidor)
Seiler Brylla, Charlotta, Gustav Westberg & Daniel Wojahn (2018): C som i kritik. Kritiska perspektiv inom text- och diskursstudier. I: Wojahn, Daniel, Charlotta Seiler Brylla & Gustav Westberg (red.), Kritiska text- och diskursstudier. (Södertörn Discourse Studies 6). Huddinge: Södertörns högskola. 9–36. (27 sidor)
Svensson, Peter (2019): Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. (Enligt lärarens anvisningar ca 30 sidor)
van Dijk, Teun (2000): Ideologies, racism, discourse. Debates on immigration and ethnic issues. I: Jessika Ter Val & Maykel Verkuyten (red.) Comparative perspectives on racism. S. 91–116. (25 sidor)
Van Leeuwen, Theo (2008): Discourse and practice: new tools for critical discourse analysis. Oxford: Oxford University Press. (Enligt lärarens anvisningar ca 30 sidor)
Winther Jørgensen, Marianne & Louise Phillips (2000): Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. (Enligt lärarens anvisningar ca 40 sidor)
Wodak, Ruth & Michael Meyer (2016): Critical Discourse Studies. History, agenda, theory and methodology. I: Ruth Wodak & Michael Meyer (red.), Methods of Critical Discourse Studies. London: Sage. S. 1–22. (21 sidor)
Tillkommer valfri artikel i Critical Discourse Studies (elektronisk resurs) eller Critical Approaches to Discourse Analysis Across Disciplines (elektronisk resurs).
Ungefärligt sidomfång: 683
Marknadskommunikation
Ledin, Per & Machin, David (2019). Att rädda planeten genom konsumtionsval. Oatlys antagonistiska och lekfulla marknadskommunikation. Språk och stil, NF 29. (publiceras i december-19, så sidnummer tillkommer)
Bhatia, Vijay K. (2007). Interdiscursivity in critical genre analysis. I: Bonini, A., Figueiredo, D.C. & Rauen, F. (red.) Proceedings from the 4th International Symposium on Genre Studies (SIGET). Tubarão: Unisul, s. 391-400
Bhatia, Vijay K. (2014). Analysing genre: Language use in professional settings. Routledge, s. 43-144
Björkvall, Anders (2003). Svensk reklam och dess modelläsare. Stockholm: Almqvist & Wiksell International (Enligt lärarens anvisningar, ca 100 s.)
Bonini, Adair (2010). Critical genre analysis and professional practice: The case of public contests to select professors for Brazilian public universities. Linguagem em (Dis)curso, nr 10(3) s. 485-510
Frandsen, Finn & Johansen, Winni (2009). Crisis Communication, Complexity, and the Cartoon Affair: A Case Study. I Coombs, W.T. & Holladay S.J. (red.) The Handbook of Crisis Communication. Wiley-Blackwell, s. 425-448
Hellspong, Lennart (2014) Narratologisk analys. Att söka mönster i berättelser. I Fischer, Otto, Mehrens, Viklund, Patrik & Viklund, Jon (red.) Retorisk kritik: Teori och metod i retorisk analys. Åstorp: Retorikförlaget, s. 133-144
Korpus, Einar (2007). Reklamiska: Guldäggsannoser 1975-2007. Ak. Avh. Örebro universitet (Enligt lärarens anvisningar, ca 150 s.)
Ledin, Per & Machin, David (2017). Doing Visual Analysis. Sage Publications (Kapitel 1, 2, 4, 5, 7, 8, cirka 130 s.)
Machin, David & van Leeuwen, Theo (2005). Language style and lifestyle: the case of a global magazine. I: Media, Culture & Society, nr. 27(4), s. 577-600
Vigsø, Orla (2016). Kriskommunikation. Lund: Studentlitteratur
Tillkommer ca 50 sidor litteratur som resultat av tidskriftssökningar.
Antal sidor: ca. 723
Referenslitteratur
Björkvall, Anders (2010): Den visuella texten. Moltimodal analys i praktiken. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Dahlén, Micael & Lange, Fredrik (2009). Optimal marknadskommunikation. Liber förlag.
Språk och kön
Bäck, Hanna, Debus, Marc, Müller, Jochen (2014). Who Takes the Parliamentary Floor? The Role of Gender in Speech-making in the Swedish Riksdag. I: Political Reseach Quarterly, nr 67 (3), s. 504-518
Cederschiöld, Gustaf (1899). Om kvinnospråk och andra ämnen. Kapitlet Kvinnospråk, s. 7-43. Elektronisk resurs
Ericsson, Stina (2018). The language of cisnormativity: children and parents in interaction with a multimodal app. Gender and Language, volym 12, nr 2, s. 139-167
Ericsson, Stina (2015). Nordic perspectives on language and gender: Theoretical and methodological development during four decades. I: Magnusson, Jenny, Karin Milles & Zoe Nikolaidou (red.): Könskonstruktioner och språkförändringar. Rapport från den åttonde nordiska konferensen om språk och kön. Södertörn: Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola. s. 7-28
Fishman, Pamela (1978). The work women do. I: Social Problems, nr 25, nr 4, s. 397-406. Elektronisk resurs.
Formato, Federica (2017). "Ci sono troie in giro in Parlamento che farebbero di tutto": Italian female politicians seen through a sexual lens. Gender and Language vol 11 (3), s. 389-414.
King, Brian W. (2016): Becoming the intelligible other: speaking intersex bodies against the grain. I: Critical Discourse Studies, volym 13, nr. 4, s. 359-378
Gemzöe, Lena (2014). Feminism. Stockholm: Bilda förlag. Kap. 2-3 (90 sidor.)
Kitzinger, Celia & Frith, Hannah (1999): Just say no? The use of conversation analysis in developing a feminist perspective on sexual refusal. Discourse & Society, nr 10 (3). S. 293-316. Elektronisk resurs.
Milles, Karin (2017). Från maninnor till cyborger: Hur feminister har skaffat sig språklig makt. I: Humanetten nr. 38, s. 26-39
Milles, Karin (2019). "Vi kan inte påstå oss vara feminister om vi inte tänker på hur vi pratar." Normbrytande en - ideologiskt, identitetsskapande. Och inkluderande? Tidskrift för genusvetenskap, s. 5-26
Milles, Karin (2010). "...ett fint ord som utstrålar sexualitet!" Hur man konstruerar kön genom att diskutera språk". I: Svenskans beskrivning 30. S. 228-238
Motschenbacher, Heiko (2010). Language, gender and sexual identity. Poststructuralist perspectives. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. Kap. 3. (23 s.)
Wojahn, Daniel (2013). De personliga pronomenens makt. En studie av hur pronomen styr våra föreställningar om personer. I: Svenskans beskrivning 32, s. 356-367. Elektronisk resurs
Avhandlingar (en väljs): 250 s.
Boström, Per (2018). "Det här är ju dött tåg liksom…" En studie av metaforer för ROMANTISK KÄRLEK i talad svenska. Umeå: Umeå universitet
Eliasson, Nina (2017). Att kommunicera skolans naturvetenskap: ett genusperspektiv på elevers deltagande i gemensam och enskild kommunikation. Sundsvall: Mittuniversitetet
Palicki, Lena Lind (2010). Normaliserade föräldrar. Örebro: Örebro universitet
Söderlund, Hanna (2016). "Jättekul att det är så många tjejer här ikväll": En interaktionell studie om humor och kön i tv-programmet Parlamentet. Umeå: Umeå universitet
Wojahn, Daniel (2015). Feministisk språkaktivism. Uppsala: Institutionen för nordiska språk
Samtalsanalys för kommunikatörer
Angouri, J. & Marra, M. (2010). Corporate Meetings as Genre: A Study of the Role of the Chair in Corporate Meeting Talk. Text & Talk, 30(6), 615-636. (21 sidor)
Asmuß, B. (2013). The emergence of symmetries and asymmetries in performance appraisal interviews: An interactional perspective. Economic and Industrial Democracy, 34(3), 553–570. (17 sidor)
Drew, P. & Heritage, J. 1992: Analyzing talk at work: An introduction. In P. Drew & J. Heritage (eds.), Talk at Work. Interaction in Institutional Settings. Cambridge: Cambridge University Press. (62 sidor)
Heritage, J. & Clayman, S. (2010). Talk in action [Elektronisk resurs] interactions, identities, and institutions. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell. (Läses enligt anvisning: Kap 2–4, 15–19, ca 120 sidor)
Kim, K., & Angouri, J. (2019). ‘We don’t need to abide by that!’: Negotiating professional roles in problem-solving talk at work. Discourse & Communication, 13(2), 172-191. (21 sidor)
Levinson, Stephen C. 1992 [1979]. Activity types and language. In P. Drew & J. Heritage (eds.), Talk at Work. Interaction in Institutional Settings. Cambridge: Cambridge University Press. (35 sidor)
Nielsen, M. Femø. (2009). Interpretative Management in Business Meetings. The Journal of Business Communication, 46(1), 23-56. (33 sidor)
O’Reilly, M., Kiyimba, N., Nina Lester, J., & Muskett, T. (2020). Reflective interventionist conversation analysis. Discourse & Communication, 14(6), 619–634. (15 sidor) Open Access: https://doi.org/10.1177/1750481320939710
Roberts, C. (2011). Gatekeeping discourse in employment interviews. In C. Candlin & S. Sarangi (Ed.), Handbook of Communication in Organisations and Professions (pp. 407-432). Berlin, Boston: De Gruyter Mouton. (25 sidor)
Ruusuvuori, J., Asmuß, B., Henttonen, P. & N. Ravaja. (2019). Complaining About Others at Work. Research on Language and Social Interaction, 52(1), 41-62. (21 sidor)
Shalash, D. (2020). The disaffiliative use of ‘did you know’ questions in Arabic news interviews: The case of Aljazeera’s ‘The Opposite Direction.’ Discourse Studies, 22(5), 590–609. (19 sidor)
Sikveland, R. O. & Stokoe, E. (2020) Should Police Negotiators Ask to “Talk” or “Speak” to Persons in Crisis? Word Selection and Overcoming Resistance to Dialogue Proposals. Research on Language and Social Interaction, 53:3, 324-340. (16 sidor)
Stokoe, E. (2018). Talk: the science of conversation. London: Robinson. (Ca 270)
Svennevig, J. (2012). Interaction in workplace meetings. Discourse Studies, 14(1), 3–10. (7 sidor)
Tillkommer: en artikel som studenterna väljer i relation till sitt projektarbete. (ca 20 sidor)
Ungefärligt sidomfång: 685
Uppsats
Ingen obligatorisk litteratur.
Referenslitteratur
Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Ekeroth, L.J. (1979). Syntax och informationsstruktur. I Svenska i ett invandrarperspektiv: kontrastiv analys och språktypologi. Utg. av Hyltenstam, K. Lund: Liber Läromedel, s. 79-108.
Frick, Nils & Malmström, Sten (1976) Språkklyftan: Hur 700 ord förstås och missförstås. Stockholm: Tiden.
Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur
Londen Ann-Marie (1995). Samtalsanalys: En introduktion. Folkmålsstudier, nr. 76, s. 11-52. (39 s.)
Mårtensson, Eva (1988). Förändringar i 1900-talets svenska - en litteraturgenomgång. I Mårtensson, E. & Svensson, J. (red.) Offentlighetsstruktur och språkförändring. Lund: Institutionen för nordiska språk, s. 101-217.
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Rienecker, Lotte & Peter Stray Jørgensen (2018). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.
Svenska Akademiens ordlista (2015). 14. uppl. Stockholm: Norstedts ordbok
Svenska skrivregler utgivna av Institutet för språk och folkminnen (2017). 4 uppl. Stockholm: Liber.
Thurén, Torsten (2009). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Trost, Jan (2016). Enkätboken. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur.