Litteratur

Svenska C, 30 högskolepoÀng

Giltig fr.o.m.: VT2024
Giltig t.o.m.:
Beslutsdatum: 2023-11-23
Beslutad av: Program- och ÀmnesrÄd för svenska

SprÄkvetenskapliga synsÀtt

Aiello, Giorgia & Katy Parry (2020). Visual communication. Understanding images in media culture. Los Angeles: Sage. (Kapitel 9–11, S. 185–255). (40 sidor)

Anward, Jan & Bengt Nordberg (red.) (2005). Samtal och grammatik. Lund: Studentlitteratur. (LĂ€s antingen Anwards & Nordbergs inledning eller Linells avslutning; ca 15 sidor).

Billig, Michael (1999). Whose Terms? Whose Ordinariness? Rhetoric and Ideology in Conversation Analysis. I: Discourse & Society 10(4). S. 543–558. (15 sidor)

BorĂ©us, Kristina & Charlotta Seiler Brylla (2018). Kritisk diskursanalys. I: Kristina BorĂ©us & Göran Bergström (red.), Textens mening och makt. Metodbok i samhĂ€llsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. S. 305–351. (46 sidor)

Gonçalves, Kellie & Anne Ambler Schluter (2017). “Please do not leave any notes for the cleaning lady, as many do not speak English fluently”. Policy, power, and language brokering in a multilingual workplace. Language Policy 16(3). S. 241–265. (24 sidor)

Gustafsson, Anna W. & Victoria Johansson (2017). Finns det nĂ„gon grĂ€ns för sprĂ„kvetenskapen? I: David HĂ„kansson & Anna-Malin Karlsson (red.), Varför sprĂ„kvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 219–236. (17 sidor)

Hellberg, Staffan (2005). SAG och samtalet. SprĂ„k och stil 15. S. 193–195. (3 sidor)

Hellberg, Staffan, Ulf Teleman & Erik Andersson (2001). Inledning till grammatiken. Stockholm: Svenska Akademien. (44 sidor).

Hornscheidt, Lann & Daniel Wojahn (2017). Aktivistisk sprĂ„kvetenskap. I: David HĂ„kansson & Anna-Malin Karlsson (red.), Varför sprĂ„kvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 269–290. (21 sidor)

Jacquemet, Marco (2015). Language in the Age of Globalization. I: Nancy Bonvillain (red.), The Routledge Handbook of Linguistic Anthropology. New York: Routledge. S. 329–347. (18 sidor)

Johansson, Lars-Erik & Anna-Malin Karlsson (2017). FrĂ„n korrelation till konstruktion. Om sprĂ„kvetarna och det sociala, frĂ„n variationslingvistik till diskursanalys. I: David HĂ„kansson & Anna-Malin Karlsson (red.), Varför sprĂ„kvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 57–74. (17 sidor)

Josephson, Olle (2019). Varför svenska? Vad Ă€r glappet? Samtalet om svenska och forskningens uppgifter. I: Marco Bianchi, David HĂ„kansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman & Carin Östman (red.), Svenskans beskrivning 36. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för nordiska sprĂ„k. S. 9–24. (15 sidor)

Karlsson, Anna-Malin (2008). Forskare, pedagog eller konsult? Reflektioner kring tillĂ€mpad och praxisorienterad sprĂ„kforskning. I: Jonas Granfeldt, Gisela HĂ„kansson, Marie KĂ€llkvist, & Suzanne Schlyter (red.), SprĂ„kinlĂ€rning, sprĂ„kdidaktik och teknologi. Rapport frĂ„n ASLA:s höstsymposium i Lund 8–9 november 2007. ASLA 21. S. 101–113. (12 sidor)

Karlsson, Anna-Malin & Hans Strand (2012). Text i verksamhet. Mot en samlad förstĂ„else. SprĂ„k och stil 22(1). S. 110–134. (24 sidor)

Keevallik, Leelo & Jan Lindström (2017). SprĂ„kvetenskap och interaktionsforskning. I: David HĂ„kansson & Anna-Malin Karlsson (red.), Varför sprĂ„kvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 91–110. (19 sidor)

Kraft, Kamilla & Mi-Cha Flubacher (2023). Multilingualism in the Workplace. Issues of Space and Social Order. I: Carolyn McKinney, Pinky Makoe & Virginia Zavala (red.), The Routledge Handbook of Multilingualism. London: Routledge. (Kapitel 24; 14 sidor)

Ledin, Per & Catharina Nyström Höög (2017). FrĂ„n sats och mening till form och fĂ€rg. SprĂ„kvetenskaplig textforskning och dess samtida utmaningar. I: David HĂ„kansson & Anna-Malin Karlsson (red.), Varför sprĂ„kvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 75–90. (15 sidor)

Lyngfelt, Benjamin, Erik Magnusson Petzell & Camilla Wide (2017). Forskning om sprĂ„ksystemet. Olika traditioner med olika syften. I: David HĂ„kansson & Anna-Malin Karlsson (red.), Varför sprĂ„kvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 129–152. (23 sidor)

Nikolaidou, Zoe (2015). Lean-generated documentation in the Swedish manufacturing industry. I: Linda Kahlin, Mats Landqvist & Ingela Tykesson (red.), SprĂ„k och identitet. Rapport frĂ„n ASLA:s symposium, Södertörns högskola 8–9 maj 2014. Huddinge: Södertörns högskola. S. 107–121. (14 sidor)

Roberts, Celia & Srikant Sarangi (1999). Hybridity in gatekeeping discourse. Issues of practical relevance for practitioners. I: Srikant Sarangi & Celia Roberts (red.), Talk, Work and Institutional Order. Berlin: Mouton de Gruyter. S. 473–503. (30 sidor)

Schegloff, Emanuel (1997). Whose text? Whose context? Discourse & Society 8(2). S. 165–187. (22 sidor)

Vetenskapliga artiklar, alternativt C-uppsats, utifrÄn lÀrarens val tillkommer. (ca 30 sidor)

Antal sidor totalt: 478

Fördjupningskurs 1: Interaktion i tal och skrift

Antaki, Charles (red.), (2011). Applied Conversation Analysis. Intervention and Change in Institutional Talk. Basingstoke: Palgrave Macmillan. (Kapitel 1, 5–6; ca 60 sidor)

Heritage, John & Steven Clayman (2010). Talk in action. Interactions, identities, and institutions. Chichester: Wiley-Blackwell. (Kap 2–4, 15–19; ca 120 sidor) 

Kasper, Gabriele & Johannes Wagner (2014). Conversation Analysis in Applied Linguistics. Annual Review of Applied Linguistics 34. S. 171–212 (41 sidor)

Nielsen, SĂžren Beck (2023). Orchestration of Perspectives in Televised Climate Change Debates. I: Discourse & Society 34(2). S. 175–191. (17 sidor)

Ruusuvuori, Johanna, Birte Asmuß, Pentti Henttonen & Niklas Ravaja (2019). Complaining About Others at Work. Research on Language and Social Interaction 52(1). S. 41–62. (22 sidor)

Sikveland, Rein Ove & Elisabeth Stokoe (2020). Should Police Negotiators Ask to “Talk” or “Speak” to Persons in Crisis? Word Selection and Overcoming Resistance to Dialogue Proposals. Research on Language and Social Interaction 53(3). S. 324–340. (17 sidor)

Söderlundh, Hedda & Leelo Keevallik (2022). Labour mobility across the Baltic Sea. Language brokering at a blue-collar workplace in Sweden. Language in Society. S. 1–22. (22 sidor)

Thell, Nataliya (2022). “Do I understand you right then?”: (re)formulations of users’ initial problem descriptions in social services’ online chat. Qualitative Social Work, 21(6). S. 1167–1184. (17 sidor)

Vetenskapliga artiklar utifrĂ„n lĂ€rarens val tillkommer. (ca 80 sidor)  

Referenslitteratur

Broth, Mathias & Leelo Keevallik (red.), (2020). Multimodal interaktionsanalys. Lund: Studentlitteratur.

Antal sidor totalt: ca 400

Fördjupningskurs 2: Kritisk sprÄkanalys

Baker, Paul (2023). Using corpora in discourse analysis. London: Bloomsbury. (Kapitel 1, 5, 6; ca. 50 sidor)

Billig, Michael (2003). Critical Discourse Analysis and the Rhetoric of Critique. I: Gilbert Weiss & Ruth Wodak (red.), Critical Discourse Analysis. Theory and Interdisciplinarity. London: Palgrave Macmillan. S. 35–46. (11 sidor)

Björkvall, Anders (2018). Visuell textanalys. I: Kristina BorĂ©us & Göran Bergström (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhĂ€llsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. S. 355–399. (44 sidor)

Fairclough, Norman (2010). Critical Discourse Analysis. The Critical Study of Language. 2 uppl. London & New York: Routledge. (ca 30 sidor, enligt lÀrarens anvisningar)

Hornscheidt, Lann & Mats Landqvist (2014). SprÄk och diskriminering. Lund: Studentlitteratur. (ca 30 sidor, enligt lÀrarens anvisningar)

Hornscheidt, Lann (2015). Intersektionalitet som analytiskt perspektiv i konstruktivistisk sprĂ„kforskning – metod och metodologi. I: Mats Landqvist (red.), FrĂ„n social kategorisering till diskriminering. Fyra studier av sprĂ„k och diskriminering och ett modellförslag. (Text- och samtalsstudier frĂ„n Södertörns högskola 4). Huddinge: Södertörns högskola. S. 73–95. (22 sidor)

Idevall Hagren, Karin (2023). Visuell tvetydighet i omdebatterad reklam. En multimodal studie av tvĂ„ reklamkampanjer och efterföljande debatter om rasism. I: Tobias HĂŒbinette & Peter Wikström (red.), Sveriges avrasifiering. Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden. Göteborg: Kriterium. S. 259–292. (33 sidor)

Kitzinger, Celia & Hannah Frith (2000). ”Det Ă€r bara att sĂ€ga nej” – Feministiska perspektiv pĂ„ avvisande av sexuella förslag. I: Kvinnovetenskaplig tidskrift 3/2000. S. 19–40. (21 sidor)

Ledin, Per & David Machin (2020). Multi-modal Critical Discourse Analysis. I: John Flowerdew & John E. Richardson (red.), The Routledge Handbook of Critical Discourse Studies. Abingdon & New York: Routledge. S. 60–76. (16 sidor)

Mills, Sara & Louise Mullany (2011). Language, gender and feminism. New York: Routledge. S. 92–120. (28 sidor)

Motschenbacher, Heiko (2010). Language, gender and sexual identity. Poststructuralist perspectives. Amsterdam & Philadelphia: John Benjaminis. S. 21–44. (23 sidor)

Nord, Andreas (2017). Textilierna, textilarbetaren och du. En multimodal analys av en broschyr om miljömĂ€rkt textil. I: Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin (red.), Text och kontext. Perspektiv pĂ„ textanalys. Malmö: Gleerups. S. 147–162. (15 sidor)

Reisigl, Martin & Ruth Wodak (2001). Discourse and Discrimination. Rhetorics of Racism and Antisemitism. New York & London: Routledge. (Preface & kapitel 1, s. xi–30; ca 20 sidor)

Reisigl, Martin & Ruth Wodak (2016). The discourse-historical approach (DHA). I: Ruth Wodak & Michael Meyer (red.), Methods of Critical Discourse Studies. London: Sage. S. 23–61. (38 sidor)

Seiler Brylla, Charlotta, Gustav Westberg & Daniel Wojahn (2018). C som i kritik. Kritiska perspektiv inom text- och diskursstudier. I: Wojahn, Daniel, Charlotta Seiler Brylla & Gustav Westberg (red.), Kritiska text- och diskursstudier. (Södertörn Discourse Studies 6). Huddinge: Södertörns högskola. 9–36. (27 sidor)

Svensson, Peter (2019). Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. S. 79–150. (71 sidor)

Van Dijk, Teun A. (2015). Critical Discourse Analysis. I: Tannen, Deborah, Heidi E. Hamilton & Deborah Schiffrin (red.), The Handbook of Discourse Analysis. Andra upplagan. Oxford: Wiley-Blackwell. S. 466–485. (19 sidor)

Van Leeuwen, Theo (2008). Discourse and practice. New tools for critical discourse analysis. Oxford: Oxford University Press. (lĂ€s: ”Chapter 2: Representing Social Actors” & “Chapter 3: Representing Social Action”; ca 30 sidor).

Winther Jþrgensen, Marianne & Louise Phillips (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. S. 66–96 & 155–184 (dvs. kapitlen ”Kritisk diskursanalys” & ”Nationell diskurs – ett exempel”). (59 sidor)

Wodak, Ruth & Michael Meyer (2016). Critical Discourse Studies. History, agenda, theory and methodology. I: Ruth Wodak & Michael Meyer (red.), Methods of Critical Discourse Studies. London: Sage. S. 1–22. (21 sidor)

Wojahn, Daniel (2023). Refugees, migrants and asylum seekers in the Swedish press. The discursive construction of mobile humans during the so-called European refugee crisis, 2015−2017. I: Annamaria Fábián (red.), The representation of REFUGEES and MIGRANTS in European national media discourses from 2015 to 2017. A contrastive approach (Corpus Linguistics). Berlin: Springer Nature/J.B. Metzler. S. 307–346. (39 sidor)

En valfri vetenskaplig artikel i Discourse & Society (elektronisk resurs), Discourse and Communication (elektronisk resurs), Critical Discourse Studies (elektronisk resurs), Critical Approaches to Discourse Analysis Across Disciplines (elektronisk resurs) eller annan diskursanalytisk publikation tillkommer. (ca 15 sidor)

Antal sidor totalt: ca 650

Uppsats

Ingen obligatorisk litteratur.

Referenslitteratur

Bylin, Maria & Björn Melander (red.) (2023). SprÄkrÄdet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvÀgningar i sprÄkriktighetsfrÄgor. Stockholm: SprÄkrÄdet, Institutet för sprÄk och folkminnen.

Hansén, Sven-Erik, Jessica Aspfors, Gunilla Eklund & Tom Wikman (2023). Att gestalta vetenskaplig text. Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, Lotte & Peter Stray JĂžrgensen (2018). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.

Schött, Kristina, Stina HÄllsten, Bodil Moberg & Hans Strand (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber.

Svenska skrivregler, utgivna av Institutet för sprÄk och folkminnen (2017). Stockholm: Liber.