Utbildningsvetenskap 1: Förskolan och förskoleuppdraget, 7.5 högskolepoäng

Obligatorisk kurslitteratur: 

Bergmark, U. & Westman, S. (2022). ”Att utveckla undervisningen i förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Förskollärares professionella lärande i ett aktionsforskningsprojekt.” I: Utbildning och lärande, vol. 16, nr. 1, 2022, s. 7–26 (19 s). Elektronisk resurs: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1651543/FULLTEXT01.pdf 

Bohlin, H. (2018). ”Inledning.” I: Bohlin, H. (2018). Medborgerlig bildning: om varför man studerar på en högskola. Lund: Studentlitteratur, s. 11-25. (14 s.) Elektronisk resurs. 

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2017). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s) 

Burman, A. (red.) (2014). Att växa som människa: om bildningens traditioner och praktiker. Huddinge: Södertörns högskola, s. 5-18. (13 s.) Elektronisk resurs. 

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2020). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 2. uppl. Stockholm: Liber. Liber. (ca 100 s) 

Hellman, A. (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. 1 uppl. Stockholm: Liber (155 s.) 

 Jonasson, D., Amnéus D., Flock, U., Rosell Steuer, P. & Testad, G. (tryckår saknas). ”Bekräftartekniker och motstrategier – sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. Stockholm: ENSU (Empowerment Nätverket vid Stockholms universitet). (8 s.). Elektronisk resurs. 

Lindgren, A.-L. & Söderlind, I. (2019). Förskolans historia. Förskolepolitik, barn och barndom. Malmö: Gleerups (ca 80 s.) 

Lahdenperä, P. (2018). Barnuppfostran och föräldrasamverkan – hinder och möjligheter. I: Lahdenperä, P. (red.) Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber. s 62-74. (14 s) 

Lahdenperä, P. (2018). Inledning. I: Lahdenperä, P. (red.) Den interkulturella förskolan. Mål och arbetssätt. Stockholm: Liber, s. 12-20 (9 s.)      

Lillkvist, A. & Heikkilä, M. (2018). Vad är ett hemland? I: Lahdenperä, P. (red.) Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber, s. 44-59 (16 s) 

Lärarutbildningens interkulturella profil: Elektronisk resurs. 

Lärarutbildningens bildningsprofil: Elektronisk resurs. 

Mänskliga rättigheter – Konventionen om barns rättigheter (2006). Stockholm: Edita Norstedts. s. 1- 68. (68 s). Elektronisk resurs. 

Reimers, E., Bengtsson, J. & Hellman, A. (red.) (2021). Normer i förskolan. Första upplagan Malmö: Gleerups, s. 9-68 (59 s.) 

Rodell Olgac, C. (2020). Sverige, skolan och de fem nationella minoriteterna. I: Hill, Helena (red.) (2020): Perspektiv på interkulturalitet. Huddinge: Södertörns högskola, s. 85–110. (25 s.) Elektronisk resurs. 

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Norstedt Juridik AB. Elektronisk resurs. 

Straszer, B. (2018). Transspråkande och interkulturalitet i en förskola med sverigefinsk profil. I: Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Lahdenperä, Pirjo (red.) Första upplagan Stockholm: Liber, s 96-116. (14 s)   

Öberg, L. (2011). ”Det bildande seminariet” i red Anders Burman, Våga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv. Södertörns studies in Higher Education. Elektronisk resurs. (S. 51–74). (24 s.) 

 

Referenslitteratur: 

Eriksson, M. G. (2017). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur, ca 100 s. 

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2017. Digital resurs. 

Södertörns högskola (2016). Referenser enligt Harvardsystemet – en introduktion. Finns på: Digital resurs. 

Torres-Örsten, S. & Trost, J. (2012). Studieteknik. Lund: Studentlitteratur. 105 s. 

Svenska skrivregler (2008). Stockholm, Liber. 

Ytterligare litteratur på ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma under kursen. 

Totalt antal sidor: 755