Historia II för blivande ämneslärare i gymnasieskolan (ämne 2), 30 högskolepoäng

Fastställande

Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningens kursplanenämnd vid Södertörns högskola den 2020-03-23 enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.

Behörighetskrav

Utbildningsvetenskap I för blivande ämneslärare (25,5 högskolepoäng), Verksamhetsförlagd utbildning I, för blivande ämneslärare i gymnasieskolan (4,5 högskolepoäng) och Historia I för blivande ämneslärare i gymnasieskolan (ämne 2) (30 högskolepoäng).

Lärandemål

Efter genomgången kurs kan studenten:

Kunskap och förståelse

• översiktligt redogöra för politiska, ekonomiska och sociala förhÃ¥llanden samt idéer i olika samhällen under modern tid, frÃ¥n sekelskiftet 1900 till vÃ¥ra dagar
• redogöra för större samhälleliga förändringar i modern historia och kunna relatera dessa till viktigare idéströmningar
• redogöra för kunskap om hur nationella identiteter och nationella berättelser skapas samt dessas betydelse för historieskrivning och historieförmedling
• redogöra för och diskutera olika perspektiv i historieskrivningen, exempelvis klass-, genus- och postkoloniala perspektiv

Färdighet och förmåga

• kritiskt granska historievetenskaplig litteratur, samt identifiera, sammanfatta och diskutera ett avgränsat forskningsfält
• genomföra empiriska historiska undersökningar (det vill säga identifiera, bearbeta och strukturera ett historiskt källmaterial utifrÃ¥n en frÃ¥geställning) samt presentera denna i skrift pÃ¥ ett sätt som motsvarar grundläggande krav pÃ¥ vetenskaplighet
• försvara egna vetenskapliga resultat och stÃ¥ndpunkter muntligt och skriftligt
• opponera pÃ¥ en annan students uppsats
• sammanfatta, presentera och diskutera ett historiskt kunskapsstoff, samt kunna presentera detta sÃ¥väl muntligt som skriftligt för olika mÃ¥lgrupper
• uppvisa förmÃ¥ga att till elever förmedla kunskap om politiska och sociala förhÃ¥llanden under 1900-talet, dvs omvandla ett ämnesteoretiskt stoff till praktisk undervisning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över historieämnet, bÃ¥de som akademiskt fält och som didaktiskt fält (här ryms ocksÃ¥ insikter om historias roll och funktion i olika samhällen)
• uppvisa insikt om hur olika historiesyn och olika perspektiv pÃ¥verkar historieskrivningen
• uppvisa prov pÃ¥ en ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk grundkompetens som förbereder för en yrkesroll som historielärare i gymnasiet
• förklara vad interkulturell kompetens innebär för historieämnet och insikter om vad det innebär att pÃ¥ ett reflekterat sätt arbeta med historia i mÃ¥ngkulturella miljöer

Innehåll, delkurser och examinationsmoment

Kursen innehåller både delkurser av översiktskaraktär, syftande till att ge studenten en kronologisk överblick och översiktlig kunskap om viktiga historiska sammanhang, och tematiska kurser som syftar till att ge studenten möjlighet till fördjupad förståelse av några utvalda historiska företeelser och problemområden. Genom att såväl det interkulturella perspektivet som ett genusperspektiv genomgående finns representerat i kurslitteraturen ges möjlighet att problematisera traditionella tolkningar och perspektiv inom historieämnet och historieundervisningen. Historiedidaktiska frågor diskuteras löpande och moment av ämnesdidaktisk reflektion och diskussion finns integrerat i de flesta delkurser, men ägnas särskilt utrymme i delkursen Interkulturell historieundervisning, som lyfter fram både de problem och de möjligheter det innebär att undervisa i historia i en mångkulturell skola där olika nationella berättelser möts. Skönlitterära inslag och litteraturhistoriska perspektiv finns med som ett inslag i några delkurser. Dessa inslag syftar både till att fördjupa studentens egen förståelse av en historisk period eller ett historiskt problem genom att läsa och analysera skönlitteratur från perioden, och skapar samtidigt insikter om hur man kan använda skönlitteratur som historiedidaktiska verktyg.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda seminarier och övningar, självständiga arbeten enskilt och/eller i grupp, fältstudier och studiebesök.

Examination

1001- 1900-talets historia, 7,5 högskolepoäng:

• Aktivt deltagande pÃ¥ seminarier och övningar.
• Muntliga och skriftliga seminarieuppgifter.
• Skriftlig salstentamen.

1002- Interkulturell historieundervisning, 7,5 högskolepoäng:

• Aktivt deltagande pÃ¥ seminarier och övningar.
• Löpande skriftliga inlämningsuppgifter.
• Muntlig och skriftlig redovisning av fältstudieuppgift.

1003- B-uppsats, 7,5 högskolepoäng:

• Aktivt deltagande pÃ¥ seminarier och övningar.
• Författande av ett självständigt vetenskapligt arbete (B-uppsats).
• Försvar av den egna uppsatsen.
• Opponering pÃ¥ och diskussion av andra studenters uppsatser.

1004- Postkolonial historia och teori, 7,5 högskolepoäng:

• Aktivt deltagande pÃ¥ seminarier,
• Individuell muntlig tentamen vid kursens slut.
• Skriftliga hemuppgifter under kursens gÃ¥ng.

Vissa av kursens seminarietillfällen kan kompenseras. En del tillfällen kan kompenseras med skriftliga inlämningsuppgifter medan andra tillfällen kan kompenseras med muntlig tentamen. Studenten kan kompensera högst 20 % av dessa seminarietillfällen per delkurs.

För VG på hel kurs krävs VG på minst 15 högskolepoäng.

Betygskriterier delas ut vid kurs-/delkursstart.

Om en student har intyg från Södertörns högskola om kompensatoriskt stöd har examinator rätt att besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform i enlighet med Södertörns högskolas regelverk.

Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.