Kursplan

English translation of course syllabus

Historia II för blivande ämneslärare i gymnasieskolan (ämne 2), 30 högskolepoäng

(History II for Upper Secondary Teaching (Years 10-12) (Subject 2), 30 credits)

Kurskod 1205HI
Ämnesgrupp Historia
Huvudområde Inget huvudområde
Ansvarig institution Lärarutbildningen
Utbildningsområde/n Humanistiska området 100%
Ges endast inom följande program Ämneslärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 hp
Betygsalternativ på hel kurs Tregradig skala
Utbildningsnivå Grundnivå
Kursnivå B
Fördjupning GXX (Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras)
Undervisningsspråk Svenska
Giltig fr.o.m. Hösttermin 2020

Fastställande

Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningens kursplanenämnd vid Södertörns högskola den 2020-03-23 enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.

Behörighetskrav

Utbildningsvetenskap I för blivande ämneslärare (25,5 högskolepoäng), Verksamhetsförlagd utbildning I, för blivande ämneslärare i gymnasieskolan (4,5 högskolepoäng) och Historia I för blivande ämneslärare i gymnasieskolan (ämne 2) (30 högskolepoäng).

Lärandemål

Efter genomgången kurs kan studenten:

Kunskap och förståelse

  • översiktligt redogöra för politiska, ekonomiska och sociala förhållanden samt idéer i olika samhällen under modern tid, från sekelskiftet 1900 till våra dagar
  • redogöra för större samhälleliga förändringar i modern historia och kunna relatera dessa till viktigare idéströmningar
  • redogöra för kunskap om hur nationella identiteter och nationella berättelser skapas samt dessas betydelse för historieskrivning och historieförmedling
  • redogöra för och diskutera olika perspektiv i historieskrivningen, exempelvis klass-, genus- och postkoloniala perspektiv

Färdighet och förmåga

  • kritiskt granska historievetenskaplig litteratur, samt identifiera, sammanfatta och diskutera ett avgränsat forskningsfält
  • genomföra empiriska historiska undersökningar (det vill säga identifiera, bearbeta och strukturera ett historiskt källmaterial utifrån en frågeställning) samt presentera denna i skrift på ett sätt som motsvarar grundläggande krav på vetenskaplighet
  • försvara egna vetenskapliga resultat och ståndpunkter muntligt och skriftligt
  • opponera på en annan students uppsats
  • sammanfatta, presentera och diskutera ett historiskt kunskapsstoff, samt kunna presentera detta såväl muntligt som skriftligt för olika målgrupper
  • uppvisa förmåga att till elever förmedla kunskap om politiska och sociala förhållanden under 1900-talet, dvs omvandla ett ämnesteoretiskt stoff till praktisk undervisning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • reflektera över historieämnet, både som akademiskt fält och som didaktiskt fält (här ryms också insikter om historias roll och funktion i olika samhällen)
  • uppvisa insikt om hur olika historiesyn och olika perspektiv påverkar historieskrivningen
  • uppvisa prov på en ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk grundkompetens som förbereder för en yrkesroll som historielärare i gymnasiet
  • förklara vad interkulturell kompetens innebär för historieämnet och insikter om vad det innebär att på ett reflekterat sätt arbeta med historia i mångkulturella miljöer

Innehåll, delkurser och examinationsmoment

Kursen innehåller både delkurser av översiktskaraktär, syftande till att ge studenten en kronologisk överblick och översiktlig kunskap om viktiga historiska sammanhang, och tematiska kurser som syftar till att ge studenten möjlighet till fördjupad förståelse av några utvalda historiska företeelser och problemområden. Genom att såväl det interkulturella perspektivet som ett genusperspektiv genomgående finns representerat i kurslitteraturen ges möjlighet att problematisera traditionella tolkningar och perspektiv inom historieämnet och historieundervisningen. Historiedidaktiska frågor diskuteras löpande och moment av ämnesdidaktisk reflektion och diskussion finns integrerat i de flesta delkurser, men ägnas särskilt utrymme i delkursen Interkulturell historieundervisning, som lyfter fram både de problem och de möjligheter det innebär att undervisa i historia i en mångkulturell skola där olika nationella berättelser möts. Skönlitterära inslag och litteraturhistoriska perspektiv finns med som ett inslag i några delkurser. Dessa inslag syftar både till att fördjupa studentens egen förståelse av en historisk period eller ett historiskt problem genom att läsa och analysera skönlitteratur från perioden, och skapar samtidigt insikter om hur man kan använda skönlitteratur som historiedidaktiska verktyg.

1900-talets historia, 9 högskolepoäng

(20th Century History, 9 credits)

Delkursen syftar till att ge studenten översiktlig kunskap om den moderna historien i ett globalt perspektiv. Exempel på områden som behandlas är: sociala rörelser och politiska ideologier, nationalism och imperialism, avkolonialisering och befrielsekrig, olika aspekter av Sveriges demokratiseringsprocess under 1900-talet, efterkrigstid och välfärdsstatens utveckling. Ett moment om bildanalys som metod för historisk forskning och medel för historieundervisning ingår i kursen, liksom ett studiebesök på Forum för Levande historia med efterföljande diskussion.

1001, 1900-talets historia, 9 högskolepoäng

(20th Century History, 9 credits)

Betygsalternativ: Tregradig skala

Interkulturell historieundervisning, 6 högskolepoäng

(Intercultural Teaching of History, 6 credits)

Delkursen bearbetar rollen som historielärare i det interkulturella klassrummet och diskuterar frågan om vad interkulturell kompetens innebär inom historieämnet. Teman som behandlas är hur nationell och etnisk identitet konstruerats och konstrueras, nationella historieberättelser och hur man som lärare hanterar situationer när olika nationella berättelser möts i klassrummet. I delkursen ingår några dagars fältstudier.

1002, Interkulturell historieundervisning, 6 högskolepoäng

(Intercultural Teaching of History, 6 credits)

Betygsalternativ: Tregradig skala

B-uppsats, 7.5 högskolepoäng

(Essay, 7.5 credits)

Under delkursen övar studenten sin förmåga att kritiskt värdera och bearbeta ett historiskt källmaterial. Studenten genomför en empirisk undersökning av ett historiskt problem och skriver en kortare, dokumenterad vetenskaplig framställning (uppsats). Uppsatsen diskuteras (försvaras) på ett seminarium och studenten deltar också i granskningen och diskussionen kring de övriga seminariedeltagarnas uppsatser.

1003, B-uppsats, 7.5 högskolepoäng

(Essay, 7.5 credits)

Betygsalternativ: Tregradig skala

Postkolonial historia och teori, 7.5 högskolepoäng

(Postcolonial History and Theory, 7.5 credits)

Delkursen är tematisk och ger en introduktion till postkolonial begrepps- och teoribildning och exempel på postkolonial historieskrivning. I kurslitteraturen ligger fokus på att träna studenten i att ta del av och kritiskt granska avancerad vetenskaplig litteratur, för att på så sätt förbereda för studier på C-nivå och avancerad nivå. Genom kursens skönlitterära inslag får studenten bekanta sig med exempel på modern utomeuropeisk skönlitteratur.

1004, Postkolonial historia och teori, 7.5 högskolepoäng

(Postcolonial History and Theory, 7.5 credits)

Betygsalternativ: Tregradig skala

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda seminarier och övningar, självständiga arbeten enskilt och/eller i grupp, fältstudier och studiebesök.

Examination

1001- 1900-talets historia, 7,5 högskolepoäng:

  • Aktivt deltagande på seminarier och övningar.
  • Muntliga och skriftliga seminarieuppgifter.
  • Skriftlig salstentamen.

1002- Interkulturell historieundervisning, 7,5 högskolepoäng:

  • Aktivt deltagande på seminarier och övningar.
  • Löpande skriftliga inlämningsuppgifter.
  • Muntlig och skriftlig redovisning av fältstudieuppgift.

1003- B-uppsats, 7,5 högskolepoäng:

  • Aktivt deltagande på seminarier och övningar.
  • Författande av ett självständigt vetenskapligt arbete (B-uppsats).
  • Försvar av den egna uppsatsen.
  • Opponering på och diskussion av andra studenters uppsatser.

1004- Postkolonial historia och teori, 7,5 högskolepoäng:

  • Aktivt deltagande på seminarier,
  • Individuell muntlig tentamen vid kursens slut.
  • Skriftliga hemuppgifter under kursens gång.

Vissa av kursens seminarietillfällen kan kompenseras. En del tillfällen kan kompenseras med skriftliga inlämningsuppgifter medan andra tillfällen kan kompenseras med muntlig tentamen. Studenten kan kompensera högst 20 % av dessa seminarietillfällen per delkurs.

För VG på hel kurs krävs VG på minst 15 högskolepoäng.

Betygskriterier delas ut vid kurs/delkursstart.

Om en student har intyg från Södertörns högskola om kompensatoriskt stöd har examinator rätt att besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform i enlighet med Södertörns högskolas regelverk.

Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.