Om Södertörns högskola / Ämnen

Idéhistoria

IdéhistoriaVi människor påverkas inte bara av hur världen är, utan kanske ännu mer av hur vi själva och andra föreställer oss den. Många föreställningar har vi ärvt från det förflutna utan att vi ens är medvetna om det. Vetenskapliga upptäckter, politiska idéer och filosofiska teorier som en gång var omstridda har blivit våra oreflekterade självklarheter. Varifrån kommer de? Vad betyder de? Vilka var alternativen?

Idéhistoria handlar om att förstå vår samtid. Ämnet idéhistoria vid Södertörns högskola ger en allmän översikt av idéernas utveckling med särskilt fokus på politiska föreställningar, teorier och ideologier. På högre nivåer läggs stor vikt vid 1900-talets idéutveckling.

Forskning

Forskningen inom ämnet idéhistoria vid Södertörns högskola har sedan starten Bild med forskare vid ett seminarium.1997 i huvudsak haft en inriktning mot 1900-talets idéutveckling och främst då mot politiskt tänkande i vid mening.

Ett exempel är projektet "Kritiskt tänkande för en pluralistisk högskola" som behandlar problem i samband med expansionen av högre utbildning. Ett par andra exempel är frågan om hur journalistutbildningen vuxit fram i Sverige, liksom frågan om hur synen på abort förändrats under 1900-talets senare del.

Även om svensk samtidshistoria stått för en stor del av forskningen vid ämnet idéhistoria vid Södertörns högskola så finns även betydande forskning inriktad mot Östersjöområdets idéhistoria. Ett exempel är projektet  "Öster om Kosmopolis: Världsmedborgaren och den papperslösa paradoxen", som knyter an till samtidstemat genom att det tar upp de papperslösas situation i en idéhistorisk belysning. Ytterligare ett projekt med östersjöinriktning är "Kroppen som gåva, vara eller resurs? Organtransplantationer i Östersjöområdet" i vilket en av ämnets forskare deltar. Under det sista året har ämnets forskningsinriktning kompletterats med forskning inriktad mot geopolitiska frågeställningar. Hit hör också frågor om hur en nationell identitet kan konstrueras, liksom hur föreställningar om andra nationer - i det här fallet föreställningar i USA om Sverige - kan växa fram och etableras. Ytterligare en forskningsinriktning är den politiskfilosofiska idéhistorien från det sena 1700-talet fram till vår egen tid.