Student

Enheten för högskolepedagogisk utveckling

Enheten för högskolepedagogisk utveckling syftar till att utveckla kvaliteten på undervisningen och lärandet på Södertörns högskola. Vi vänder oss till lärare och forskare men också till administrativ personal som kan och vill arbeta med pedagogisk kvalitetsutveckling.

Enheten för högskolepedagogisk utveckling arbetar både med ett utbud av öppna kurser och med konsultativt och verksamhetsanpassat stöd. För oss är det viktigt att hela tiden arbeta behovsorienterat med nära samspel mellan teori och praktik. Vi bistår arbetslag som vill utveckla arbetsformer för pedagogisk utveckling och planering. Detta gör vi bland annat genom att fånga upp problem och erbjuda handledning, genom att stödja pedagogiska projekt i arbetslagsform samt genom att erbjuda ämnen eller program att forma en högskolepedagogisk kurs där man utvecklar den egna praktiken i projektformat. Dessutom söker vi på olika vis stödja framväxten av högskolepedagogisk forskning. Vi arbetar också med bredare frågor som gäller högskolepedagogikens förutsättningar. Om du vill komma i kontakt med högskolepedagogiken är du välkommen att höra av dig till föreståndaren Hedda Söderlundh (hedda.soderlundh@sh.se) eller administratören via (hp@sh.se).

Kurser och workshops
Personal

Vår egen skriftserie

Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning har en egen skriftserie, Södertörn Studies in Higher Education. Redaktör för skriftserien är Anders Burman.

Böckerna finns att köpa från nätbokhandlarna http://www.adlibris.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller http://www.bokus.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

I rörelse: Estetiska erfarenheter i pedagogiska sammanhang

Den estetiska erfarenheten, som startar – men inte slutar – med konsten, är en erfarenhet som motiverar, engagerar och stimulerar. Den sätter oss i rörelse, får oss att utmana gränser och vända upp och ner på våra invanda föreställningar. Det som undersöks i den här antologin är hur man kan förstå relationen mellan sådana estetiska erfarenheter och den pedagogiska verksamheten vid bland annat skolor och universitet. Vart och ett av de femton bidragen – skrivna av både praktiker och teoretiker – lyfter på sitt eget sätt fram den estetiska erfarenhetens villkor, problem och potential i olika pedagogiska sammanhang. Med en stor variation av utgångspunkter och slutsatser bildar texterna en mångfacetterad helhet som får läsaren att reflektera vidare på egen hand om vad konst och estetiska erfarenheter inte bara är utan vad de faktiskt kan göra.

Redaktör: Anders Burman, Petra Lundberg Bouquelon

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det räcker om de förstår den

En studie av lärares och elevers uppfattningar om multiplikation och multiplikationstabellen.

För att bygga upp en matematikundervisning som utgår från aktuell forskning och skolans behov, krävs en hållbar lärarutbildning. Eftersom lärarutbildningen måste utgå från studenternas aktuella kunskaper i matematik, blir en central fråga hur de tillägnat sig sina kunskaper och uppfattningar. Mot denna bakgrund har vi genomfört en studie med fokus på multiplikation och dess invers division. Studien har i huvudsak genomförts i årskurserna 3 och 5.

Studien visar att undervisningen om multiplikation i årskurs 3 enbart handlar om upprepad addition. Undervisningen om multiplikationstabellen handlar inte om mönster i multiplikationstabellen utan enbart om att göra så kallade ”hopp” i tabellen. Detta gör det svårt för eleverna att senare förstå begrepp och mönster som är grundläggande för att kunna generalisera sina kunskaper till nya talområden och för att förstå den grundläggande algebran. Vi menar, att detta leder till problem som vi under senare år kunnat iaktta bland våra lärarstudenter.

Redaktör: Natalia Karlsson; Wiggo Kilborn

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Studenters skrivande

För att lyckas i sina studier behöver studenter använda skrivande på flera olika sätt. Den här boken lyfter fram undervisningens betydelse och möjligheter att ge studenter bra förutsättningar för att lyckas med skrivandet. Utgångspunkten är att studenter både behöver skriva mycket och få genomtänkt och explicit skrivundervisning för att bli bra på att skriva. Fokus ligger på skrivande och skrivundervisning i humaniora och samhällsvetenskap.

Här diskuterar författarna, som alla är verksamma vid Södertörns högskola som lärare och forskare, skrivande och skrivundervisning utifrån sina respektive perspektiv. Boken innehåller både teoretiska skrivdidaktiska resonemang och praktiska exempel på skrivuppgifter och lektionsupplägg.

Redaktör: Anna Malmbjer

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Att lära en företagsekonom att tänka

Här beskriver åtta högskolelärare i företagsekonomi egenupplevda undervisningssituationer utifrån vilka de, med hjälp av pedagogiska och filosofiska teorier, undersöker och reflekterar över sin praktiska kunskap.

Vad kan dessa lärares redogörelser och reflektioner säga oss om universitetslärarens arbetssituation? Hur gör de för att lösa de problematiska situationer som uppstår? Hur kommer det sig att de lyckas få studenter med vitt skilda förväntningar, varierande bakgrunder och förutsättningar och med olika grader av motivation, att lära sig nya sätt att tänka och att med tiden utvecklas till självständiga yrkesutövare?

Redaktörer: Jonna Hjertström Lappalainen, Ann-Sofie Köping Olsson & Tommy Larsson Segerlind

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Dewey och den reflekterade erfarenheten

John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande

Amerikanen John Dewey är inte bara en betydelsefull filosof, utan framför allt är han en av det senaste århundradets allra mest inflytelserika pedagogiska tänkare. Även om hans omfattande författarskap inbegriper studier inom praktiskt taget samtliga filosofiska subdiscipliner var det inom det pedagogiska fältet han gjorde sina mest epokgörande insatser.

Denna antologi består av elva artiklar som ur olika idéhistoriska, filosofiska och pedagogiska perspektiv behandlar Deweys idéer om demokrati, utbildning och tänkande. Sammantaget vittnar bidragen om både djupet och bredden i Deweys tänkande, liksom om hans stora aktualitet för dagens svenska utbildningsväsende. Han är en tänkare som fortfarande provocerar och utmanar.

Medverkande författare är Ingrid Carlgren, Tomas Englund, Erik Hjulström, Anne-Marie Körling, Jonna Hjertström Lappalainen, Niclas Månsson, Eva Schwarz, Carl Anders Säfström, Ninni Wahlström, David Östlund, Leif Östman samt bokens redaktör Anders Burman.

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Att växa som människa

Om bildningens traditioner och praktiker

När utbildning numera diskuteras görs det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och mätbara resultat. Det innebär en utmaning för de gamla bildningsidealen som handlar om att växa som människa, om att utvecklas som medborgare, om akademisk frihet och ett nära samband mellan forskning och utbildning. En central fråga är hur bildning och kritiskt tänkande kan återradikaliseras och vidareutvecklas. I denna antologi finns många uppslag, reflektioner och resonemang om hur detta låter sig göras.

Flera av bokens artiklar tar sig an frågan om hur bildning och utbildning kan kombineras och hur bildande undervisning kan utformas i praktiken. Här finns också fördjupande bidrag om själva bildningsbegreppet, om olika bildningstraditioner liksom exempel på hur en människas bildningsgång rent konkret kan se ut.

Medverkande författare är Helen Avery, Henrik Bohlin, Inga Bostad, Anders Burman, Karin Grönvall, Bernt Gustavsson, John Hasselberg, Jan Hjalmarsson, Sven-Eric Liedman, Petra Lundberg Bouquelon, Lars Løvlie, Gorana Ognjenovic, Per Svensson, Erik Tängerstad, Monne Wihlborg och Pelle Åberg.

Redaktör: Anders Burman

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Konst och lärande

Essäer om estetiska lärprocesser

Estetiska lärprocesser har under senare år etablerats som ett akademiskt fält och ett ämnesområde inom framför allt landets lärarutbildningar. Det handlar om hur estetiska uttrycksformer kan användas i undervisningen och hur det estetiska på olika sätt finns närvarande i alla skolans ämnen, det vill säga inte bara de som traditionellt brukar betecknas som estetiska (bild, musik och slöjd) utan också matematik, svenska, historia, geografi och så vidare. Det finns en estetisk dimension i allt vad vi gör och därmed även i allt lärande.

Om hur man närmare bestämt bör förstå estetiska lärprocesser finns det emellertid ingen konsensus. Att man kan ta sig an begreppet och fenomenet estetiska lärprocesser på en mängd olika sätt framkommer av de essäer som samlats i denna antologi. Här erbjuds en lång rad ingångar till hur estetiska lärprocesser kan förstås och utvecklas i den pedagogiska praktiken. Bokens författare, som alla på ett eller annat sätt arbetar med estetiska lärprocesser, delar här med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring vad sådana lärprocesser kan innebära i både teori och praktik.

Redaktör: Anders Burman

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Tradition och praxis i högre utbildning. Tolv ämnesdidaktiska studier

I denna bok undersöker lärare vid Södertörns högskola tradition och praxis inom undervisningen i tio ämnen: arkeologi, filosofi, företagsekonomi, genusvetenskap, geografi, historia, idéhistoria, journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap samt musikutbildning. Vissa av bidragsgivarna har valt att göra en bred översikt av det egna ämnets pedagogiska utveckling medan andra har fördjupat sig i ett visst problem. Några har intervjuat sina kolleger, andra redogör för pedagogiska utvecklingsprojekt och åter andra tar avstamp i egna reflektioner och tidigare litteratur på området, Gemensamt är att samtliga utgår från ett historiskt perspektiv och att tyngdpunkten ligger på didaktiska frågor om den konkreta undervisningens innehåll och utformning.

Sammantaget ger de tolv bidragen en fördjupad förståelse av varför högskolepedagogiken idag ser ut som den gör samtidigt som det öppnar upp för alternativa pedagogiska förhållningssätt och praktiker. Genom att studera det som har varit får vi perspektiv på det som är och i bästa fall också redskap för att tänka nya tankar om hur det skulle kunna vara i stället.

Redaktörer: Anders Burman, Ana Graviz & Johan Rönnby

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Våga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv

Fler människor än någonsin studerar idag vidare på eftergymnasial nivå, och den utbildning som ges – och som studenterna själva efterfrågar – motiveras allt oftare i ekonomiska termer, som ett medel för individuella karriärer och nationell ekonomisk tillväxt. Det är i hög grad som en reaktion mot den utvecklingen som de senaste årens nyväckta intresse för bildningsfrågor kan ses.

Är bildning fortfarande ett meningsfullt och användbart begrepp? Går det i massutbildningens tidevarv att utforma högre utbildningar som också öppnar upp för studenternas egna bildningsprocesser? Frågor som dessa står i fokus i denna bok som innehåller bidrag skrivna av Henrik Bohlin, Anders Burman, Anna Petronella Fredlund, Jonna Hjertström Lappalainen, Ingela Josefson, Merete Mazzarella, Eva Schwarz och Lisa Öberg.

Redaktör: Anders Burman

Klicka här för att komma till sidan för nedladdning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Avsikten med systemet för pedagogisk meritering är att synliggöra pedagogisk kompetens, arbeta strukturerat med pedagogisk skicklighet samt stimulera och ge incitament till högskolans lärare till pedagogiskt utvecklingsarbete. Ansökan hanteras av högskolans meriteringskommitté, som informerar om ansökningsprocessen och kraven för ansökan här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats.

Ett krav för att få bli prövad är minst 15 poäng högskolepedagogisk utbildning (enligt en överenskommelse mellan lärosätena i landet). Högskolepedagogiska enheten ger också ett informationstillfälle med tillhörande workshop, vilket är obligatoriskt att delta i före ansökan. Datum för detta tillfälle annonseras under Kurser och workshops.