Sommaren 1980 låste arbetarna på Leninvarvet i den polska hamnstaden Gdansk in sig på sin arbetsplats. Det som började som aktion för bättre arbetsvillkor slutade som en landsomfattande folkrörelse där ledaren Lech Wałęsa valdes till president omkring tio år senare.

Fackorganisationen Solidaritet bildades i augusti 1980. Rörelsen kom att få stor betydelse för befolkningen och Polens demokratiska utveckling. Avtalet som slöts mellan rörelsens ledare och det polska kommunistpartiet utgör en viktig händelse i landets historia.

— Rörelsen var viktig av flera skäl. Dels för att det var en rörelse som drevs av arbetarna, de som var ryggraden i det kommunistiska samhällssystemet. Det gav dem en särskild legitimitet eftersom det var de människorna som ”borde” stötta kommunistpartiet. Dagen är viktig att minnas, för det var ögonblicket då Solidaritet blev en del av Polens historia; en del av historien om järnridåns och Berlinmurens fall, säger Elzbieta Korolczuk, docent i historia vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola.

Arvet lever vidare

Trots att 40 år har passerat lever minnet av rörelsen i allra högsta grad vidare. Aleksandra Reczuch är doktorand i etnologi och studerar bland annat kvinnliga parlamentsledamöters kopplingar till olika civilsamhällsorganisationer. Hon ser hur arvet efter Solidaritet går igen i flera av dagens politiska rörelser.

— Häromveckan såg jag hur polska delen av Extinction Rebellion (proteströrelse mot klimatförändringar) la upp en bild på sociala medier. De hade tagit en bild från en demonstration 1980 och lagt den bredvid en bild från en av deras demonstrationer i år. Dagens folkrörelser ser att de bär vidare arvet från Solidaritet, en politisk vilja som utgår från folket. Det är en kraftfull tanke, det här med mobiliseringen av folket. Det är det viktigaste arvet efter Solidaritet, säger hon.

Bricka i ett politiskt spel

I takt med att den populistiska högern växt sig starkare i Polen har Solidaritet och Lech Wałęsa allt mer blivit en bricka i det politiska spelet kring landets historia. I dag lever flera parallella historier om rörelsen.

— Den officiella historien var, fram till alldeles nyligen, den om en rörelse ledd av Lech Wałęsa. Det var en rörelse som stöttades av Polens intellektuella, en rörelse som lyckades få omkull det kommunistiska styret. Något som ledde fram till de första semifria valen i en sovjetrepublik. Men Solidaritet är inte bara Wałęsa, även andra ledare var framträdande, också kvinnor. I dag tar feministiska forskare och aktivister upp denna historia för att visa att kvinnor bidrog till den demokratiska förändringen. Kvinnor som motsatte sig abortförbud 2016 använde sig av referenser till Solidaritet, eftersom de identifierade sig med fackets kamp för frihet, säger Elzbieta Korolczuk.

Nuvarande regeringspartiet Lag och rättvisa kom till makten 2015, ett parti som beskrivs som både populistiskt och nationalistiskt. Detta till trots försöker även de knyta an till arvet efter Solidaritet, säger Aleksandra Reczuch. Om än ur ett mer nationalistiskt perspektiv och inte så mycket till Solidaritet som folkrörelse och facklig organisation. Som ett led i sin populism försöker de knyta an till arvet av antikommunism, säger hon.

Minnespolitiken ett viktigt verktyg

2014 grundades European solidarity centre i Gdansk, ett forskningscentrum, museum och bibliotek ägnat åt Solidaritets historia samt andra oppositionella krafter i det tidigare kommunistblocket. När det nationalistiska partiet Lag och rättvisa kom till makten 2015 försökte de ta kontroll över centret. När det inte fungerade öppnade de ytterligare ett museum, med ett annat syfte.

— För den nuvarande regeringen har politiseringen av landets historia, minnespolitiken, blivit ett viktigt verktyg. Målsättningen är att avlegitimisera ledarna från perioden efter 1989, exempelvis Lech Wałęsa och istället skapa nya hjältar, en ny version av Polens historia. Idag presenteras Lech och Jarosław Kaczynscy som rörelsens ledare, även om de var marginella i Solidaritet. Samtidigt som det gjorts ansträngningar för att misstänkliggöra Lech Wałęsa och andra politiska ledare. De anklagar Wałęsa för att vara spion åt hemliga polisen och kommunistpartier, säger Elzbieta Korolczuk

Tror människor på den version som regeringen vill nå ut med?

— Ja, det finns många som tror på den. Av flera skäl. Lech Wałęsa har en stark karaktär, han kunde ofta säga kontroversiella saker som politiker. Människor ifrågasätter hur han som vanlig arbetare kunde bli president utan att egentligen ha några kvalifikationer. Förklaringen skulle vara att han placerats på posten av hemliga polisen och det kommunistiska partiet, säger Elzbieta Korolczuk och fortsätter:— Många associerar Lech Wałęsa med en mycket svår tid Polens historia. 1990-talet innebar hög arbetslöshet och inflation. På ett sätt finns ett behov att hålla någon ansvarig för det. Och för vissa har han blivit denna någon, säger hon.

Varför är det viktigt att minnet av Solidaritet uppmärksammas?

— Det är viktigt för det visar hur vi ser på vår historia, men också på vår framtid. Solidaritet har efterlämnat sig ett stort arv och en känsla av makt som utgår från folket. En viktig lärdom är att människor kan påverka makten om de arbetar tillsammans. Det är viktigt att komma ihåg när många människor känner sig försvarslösa mot sociala förändringar. Solidaritet var vanliga människor som ville ha ett bättre liv, de hade inga storslagna idéer. De ville ses som medborgare – inte människor som ägs av ett system, säger Elzbieta Korolczuk.