− Som doktorand undersökte jag svensk translitteratur och då fanns ingenting samlat om svensk hbtqi-litteratur. Jag satt själv med långa listor med verk som jag kände till med transmotiv, sen hade jag ingenstans att dela med mig av den kunskapen. Kunskap jag själv hade behövt i mina studier. Därifrån kom idéen till Queerlit Länk till annan webbplats., säger Sam Holmqvist, fil.dr och lektor i genusvetenskap.

Med en önskan om att dela med sig av den information hen själv samlat på sig kontaktade Sam Holmqvist forskarkollegor och bibliotekarier. Tillsammans spånade de kring de bästa sätten att hantera den här typen av listningar. Hur delas de på bästa sätt, hur blir de tillgängliga får så många som möjligt även i framtiden?

− Det var när Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap i Göteborg, kom in som projektledare som allting blev mycket större. Och för två år sedan fick vi sex miljoner från Riksbankens Jubileumsfond och vi kunde börja arbete med att ta fram en infrastruktur som kunde leva vidare efter att projekttiden var slut, säger Sam Holmqvist.

Könsöverskridande eller samkönade begär

Böcker med hbtqi-tema har blivit fler under 2000-talet men i databasen finns flera exempel på betydligt äldre litteratur. Vissa titlar, framför allt de moderna, har ett tydligt queertema medan andra befinner sig mer i en gråzon.

− Vi har valt att ta in verk som beskriver könsöverskridande eller samkönade begär. I det moderna materialet är det oftast ganska lätt att avgöra, men med det äldre blir det knepigare. Relationer och begär anges inte med samma ord som idag och beskrivs inte lika tydligt. Vi har velat fånga ett brett material och få med gråzoner och oklarheter, säger Sam Holmqvist och fortsätter:

− I databasen finns till exempel Heliga Birgittas uppenbarelser från 1300-talet där hon anklagar kung Magnus Eriksson för "sodomi". Men de allra äldsta texterna är faktiskt ännu äldre, ett par runstenar från 600-talet. Där varnas den som välter stenen för ”arghet”. Det fornnordiska ordet ”argr” eller ”ergi” betyder ungefär att bli feminin, eller att bli påsatt, eller att bli en trollkarl, säger hen.

Inte någon tipslista

På en punkt är hen tydlig: QueerLit är ingen tipslista.

− Vi gör ingen kvalitetsbedömning, här finns inte bara ”bra böcker”. Här finns verk som beskriver hemska nidbilder och som är jättejobbiga att läsa. Det handlar om att göra det lättare att hitta verk som beskriver vissa motiv, hur ord har använts eller när de dyker upp första gången, säger hen.

I projektgruppen ingår både forskare och bibliotekarier och intresset från det sistnämnda skrået har varit stort vilket bådar gott för framtiden och det fortsatta arbetet med att lägga till verk i databasen. Projektet har samarbetat med både Kungliga biblioteket och KvinnSam, nationellt bibliotek för genusforskning. Sedan 14 februari finns databasen också tillgänglig via Libris (de svenska bibliotekens gemensamma katalog). Dessutom har en fristående webbplats lanserats med ett eget gränssnitt och olika sökfunktioner.

− Drivkraften för mig har varit att möjliggöra forskning, det finns absolut forskare som studerat den här litteraturen men det har varit omöjligt att få en vettig överblick. Nu hoppas vi att andra slipper det tidsödande arbetet med att hitta litteraturen. Nästa steg är att utöka databasen till de nordiska länderna för vi har så mycket gemensam kulturell historia som gör det värdefullt att se över nationsgränserna, avslutar Sam Holmqvist.