– Vår utgångspunkt är att den moderna europeiska filosofin inte är så enhetlig som den ibland beskrivs. Det finns en inre skillnad som skapats av en tyskspråkig judisk minoritet med rötter i den östeuropeiska judiska kulturen. Det var en kultur som närmast utplånades under Förintelsen men vi vill visa att den lämnade efter sig ett intellektuellt arv som har levt vidare in i vår tid. Det arvet har till exempel varit avgörande för dagens kritiska och postkoloniala tänkande, säger Ulrika Björk, docent i filosofi och projektledare för det nystartade projektet Experimenting with Traditions.

Ett nytt tänkande

Fokus i projektet ligger på de filosofiska, teologiska och litterära “experiment” med olika traditioner som kretsen kring filosofen Frans Rosenzweig (1886-1929) inledde under mellankrigstiden. Rosenzweig beskrev mötet mellan judisk tanketradition och upplysningsfilosofi som “ett nytt tänkande”. Projektet vill visa hur det i sin tur gav upphov till nya tankeformer och uttryck, inte minst bland kvinnliga filosofer och författare som inte alltid hade tillgång till de akademiska institutionerna.

– En av frågorna vi ställer oss utgår från att det här var en krets som levde i diaspora, som hade erfarenheter av vad det innebär att ha eller inte ha en nationell identitet och att vara statslös. Då vill vi undersöka hur de erfarenheterna gestaltades i deras egna texter och i texter de översatte. Vi intresserar oss för vad de skrev men också för det som inte kunde förmedlas. Går det att “återberätta” det som har tystats eller fallit i glömska?

Filosofi möter religion

Projektet är ett så kallat storprojekt som beviljades 23,6 miljoner i anslag från Östersjöstiftelsen och är planerat att pågå under fem år. Här möts nationella och internationella forskare från filosofi, religionsvetenskap och judaistik som sedan tidigare haft närliggande forskningsintressen. Två doktorander kommer att antas hösten 2024.

Fem övergripande frågeställningar ramar in projektet:

• Vilka var de filosofiska, teologiska, litterära och institutionella villkoren för förmedlingen av mellankrigstidens judiska tänkande i Östersjöregionen?
  
• Hur grep de judiska intellektuella traditionerna in i debatterna om Upplysningens åtskillnad mellan religion och filosofi/vetenskap?
  
• Hur var det möjligt att bevara judiska traditioner i en kristen majoritetskultur, hur formades mellankrigstidens judiska identitet av en kombinerad emancipation och ökad antisemitism, och hur balanserades nationella, kulturella, könsbaserade och religiösa identiteter?
• Hur uttryckte tänkare i diasporan motsättningen mellan nationalism och en mer kosmopolitisk identitet, som inbegrep frågor om sionism, hemland, patriotism och gränsland, genom filosofisk reflektion, språkliga experiment, narrativitet och översättning?
• Hur har den tysk-judiska intellektuella minoritetens “experiment med traditioner” levt vidare efter Förintelsen och tagits upp i nutida kritiskt och postkolonialt tänkande, särskilt genom kvinnors och minoriteters perspektiv, och hur kan ett förvandlat arv bidra till att förstå det förflutna?

– Vi kommer framför allt att ägna oss åt judiska tänkare under 1900-talets första hälft. Men frågorna de väcker är fortfarande aktuella. Vi har en stor migration och flera minoriteter, projektets tematik speglar en situation som många människor befinner sig i även idag. Vi vill visa att filosofi och religion behöver tänka i dialog. Det finns fler röster från den moderna intellektuella historien än de vi är vana vid att höra, säger Ulrika Björk.