Kanske har du någongång också förundrats över en bok som bytt utseende när den har översatts eller bara givits ut på nytt. Formatet, färgerna, pappret, typografin kan ha bytts ut. Kanske har en ny illustratör getts uppdraget att på nytt illustrera texten. Detta fenomen blir tydligt även i böckerna om Pippi Långstrump av Astrid Lindgren och Elsa Beskows bokproduktion, framför allt Putte i blåbärsskogen. Vilka ideal, politiska sammanhang, barndomsbegrepp och mål för förläggare, författare och illustratörer ligger bakom sådana förändringar i de materiella aspekterna av en bok/bild? I samarbetsprojektet: ”Putte och Pippi i världen: Estetik och pedagogik - en relation i förvandling” följer Petra Bäni Rigler och Lisa Källström Putte respektive Pippi från Sverige ut i världen.

​Samarbetet kommer resultera i två monografier. Tillsammans tecknar vi en bild av två barnbokskaraktärer som har haft stor betydelse för den svenska och internationella barnkulturen, Putte (Bäni) respektive Pippi (Källström). Särskilt vikt läggs vid skillnader mellan bokhistoriska spörsmål som bokens materialitet färger, val av paper, typografi och format. Vi tar dessutom upp frågor om adaption, kulturutbyte och översättningsfrågor med hänsyn till det materiella och visuella, men också ur textsynpunkt. Vi vill ge en fördjupad förståelse för produktionsestetiska processer. Resan sträcker sig bortom de tysk- och svenskspråkiga länderna. Men vi är också nyfikna på, hur det gick för Putte och Pippi i länder som exempelvis Polen, Östtyskland eller Finland, när kom Putte respektive Pippi dit och vilka värden transporterade de till dessa länder - och tillbaka?