Jag är forskare i retorik med ett brett intresse för samhällsfrågor. Som bildretoriker tar jag mig an olika material för att reflektera över hur vår blick formas av om omgivande doxa i brytpunkten mellan estetik och etik.

Tre antologier och ett temanummer i arbete

Från nybyggnation till monteringsfärdiga bostäder: Representationer av seriellt byggande fram till början av 1990-talet

Tillsammans med chefredaktör Ninna Mörner och kollegorna Jana Mikota (Siegen), Corina Löwe (Linnéuniversitet), Astrid Henning-Mohr (Frankfurt), Ines Soldwisch (Düsseldorf).

Hur kommer framtidens bostäder att se ut? Kan litteratur, film och konst från det förflutna säga oss något om modeller för framtiden? Seriebyggnader, nybyggnader, prefabricerade byggnader - det är bara några av de begrepp som beskriver strukturella fenomen och påverkar människor i det förflutna och i framtiden. Det är särskilt intressant att titta på de så kallade seriebyggnaderna, som betraktades som modernismens landvinningar i DDR och som ofta degraderades till prefabricerade byggnader och sociala hotspots i väst. Ur ekologisk och ekonomisk synvinkel kan seriebyggnader vara framtidens bostäder på grund av boendetätheten, men också på grund av möjligheten till ett åldrande samhälle. Förr i tiden stod de också för ett modernt boende - till exempel i de baltiska länderna. Å ena sidan var det en fråga om politisk ideologi, å andra sidan var det nödvändigt att skapa bostäder till rimliga priser för en växande befolkning.
Temanummer i Baltic Worlds i arbete, seminarieserie om fyra tillfällen.

Kvinnliga talare i norden (med Christine Matthiesen, Aarhus universitet)

Antologin i arbete med bidrag från retoriker i Norden utforskar textkultur genom analyser av historiska och samtida kvinnors retoriska yttranden i syfte att belysa och diskutera gemensamma föreställningar om retorik och retorisk agens. Antologin förstår det kvinnliga i vid bemärkelse och presenterar därför retoriska yttranden inom ett brett spektrum av författare och texttyper, från Alva Myrdal till samtida dragpersonas. Antologin är indelad i tre teman: Kropp och våld, hållbarhet och utbildning, tro och ledarskap.

Astrid Lindgren i översättning (eget redaktörskap)

Denna antologi i arbete med bidrag från ledande Lindgren-forskare i internationell kontext samlar tvärvetenskapliga och intermediala perspektiv på Astrid Lindgrens verk i samband med att Pippi Långstrump fyller 80 år. Bidragen undersöker hur Lindgrens berättelser har tolkats, översatts och anpassats i olika kulturella och mediala kontexter. Här behandlas ämnen som Lindgrens filmer och deras globala spridning, påverkan på förortskulturen genom musik, och hur hennes verk illustrerats i olika delar av världen. Antologin belyser också mer komplexa frågor, exempelvis varför berättelserna om Bullerbybarnen aldrig publicerades i Östtyskland, vilket öppnar för diskussioner om litterär censur och kulturpolitik. Genom att kombinera olika forskningsområden erbjuder boken nya insikter om hur Astrid Lindgrens verk fortsätter att forma och utmana litterära och kulturella gränser världen över.

Narrating the Child and the Baltic Sea

Tillsammans med prof. Bettina Kümmerling-Meibauer (Tübingen), docent Birgitte Beck Pristed (Aarhus), docent Maaheen Ahmed (Gent)

Antologin i arbete i anslutning till konferens skrivs tillsammans med forskare i ett tvärvetenskapligt och transnationellt fält. Den behandlar representationen av Östersjön i barnlitteratur och media, samt barndomsminnen i vuxenlitteratur och media, från 1945 och framåt. Ämnet behandlas i olika genrer (romaner, faktaböcker, serier och bilderböcker etc.) samt i barnfilmer och andra visuella representationer. Östersjön har länge varit ett populärt tema i litteratur och film, som ett område som drabbats av krig och präglats av dominans och som kännetecknas av förflyttning och sårbarhet. Dessutom fungerar Östersjön som en kuliss för äventyr och upptäckter. Det finns också en koppling mellan Östersjön och fantasi, myter och sagor. Skildringarna betonar ofta havets naturliga skönhet som en plats för upptäckter och förundran. Men de kan också handla om faror och osäkerhet och understryka vikten av att respektera och förstå förstå själva havets styrka.

Övrigt:

Läromedel

Lennart Hellspong och jag skriver på boken TOLKANDE RETORIK. Om att översätta, adaptera och illustrera.I den här boken vill vi visa hur du kan använda dig av en tolkande retorik praktiskt men också som ett analytiskt instrument. Det handlar om att undersöka viktiga sidor av den kommunikation som omger oss, i en värld där texter föder andra texter liksom bilder, dramer, filmer, alla ekon av den i det vida rum som heter ett mediesamhälle.

Kortidsprojekt: Kalvbäraren, original eller replik? Finansierat av Svenska Institutet i Athen

För att förstå hur vi tolkar ett konstverk eller en staty är också utställningsrummet av intresse. Med denna ansats blir museer inte bara förvaringsplatser för föremål, artefakter och dokument, utan också ett historiskt ramverk som påverkar social acceptans och relationer. För att förtydliga detta resonemang jämför jag Cecilia Edelfalks bronsstaty Kalvbäraren (2007), skapad som konsDetta är den första konferensen som behandlar representationen av Östersjön i barnlitteratur och media, samt barndomsminnen i vuxenlitteratur och media, från 1945 och framåt. Ämnet behandlas i olika genrer (romaner, faktaböcker, serier och bilderböcker etc.) samt i barnfilmer och andra visuella representationer. Östersjön har länge varit ett populärt tema i litteratur och film, som ett område som drabbats av krig och präglats av dominans och som kännetecknas av förflyttning och sårbarhet. Dessutom fungerar Östersjön som en kuliss för äventyr och upptäckter. Det finns också en koppling mellan Östersjön och fantasi, myter och sagor. Skildringarna betonar ofta havets naturliga skönhet som en plats för upptäckter och förundran. Men de kan också handla om faror och osäkerhet och understryka vikten av att respektera och förstå
förstå själva havets styrka.t i det offentliga rummet och därmed med ett annat syfte än marmorstatyn Moschophoros (570 f.Kr.) i Akropolismuseet. För en retoriker är det inte bara dessa statyer i olika material (och därmed också resultatet av olika arbetsprocesser) av intresse, utan också det sätt på vilket dessa statyer har avbildats i litteraturen genom tiderna, och därmed också frågan vad de föreställningar som omger oss kommer att betyda för vår blickvinkel.

Avslutade projekt

Konst som motståndshandling. Pilotstudie finansierad av Krapperups stiftelse

Pilotstudie. Gatukonstnärer har visat sitt fördömande av Rysslands invasion av en granne med väggmålningar, både i Ukraina och utomlands. Den mest kända av dessa konstnärer är Banksy. På en vägg i vad som en gång var ett dagis har han med sprayfärg porträtterat ett barn i en judomatch som övervinner en till synes mycket starkare motståndare (en vuxen med viss likhet med den ryske ledaren). Även om sådana verk av gatukonstnärer i Ukraina ibland också visar Putin, är barn ett vanligt tema - ofta en flicka med två styva flätor. Några av dessa verk beskrivs i den här essän, som tar fasta på barnets roll i dem och försöker förstå konstens roll i protester som ett tillägnande och en omgestaltning av det offentliga rummet. Se Street Art against War, Baltic Worlds (2023), https://balticworlds.com/with-stencil-marks-and-paint-cans-in-ukraine/https://balticworlds.com/wp-content/

Pilotstudien är del av ett större projekt i vilket jag kombinerar jag studier av cirkulation och spridning av motiv mot kriget i Ukraina med närläsningar av samma motiv och noggranna studier av historiska dokument för att visa hur gatukonst kan bli en uppmaning till handling och därmed ett slags alternativ offentlighet. Här ger bilderna ett viktigt bidrag till den politiska debatten, om de inte rent av blir ett allt viktigare inslag, så att en utveckling kan tecknas. Projektet bidrar till en rikare bild av hur politisk åsiktbyte sker i kristider genom att fråga hur vårt meningsskapande tar form i ett intensivt nyhetsflöde. Detta flöde ställer oss inför nya frågor när det gäller vårt handlingsutrymme och vårt ansvar.

Pippi Beyond the Wall 2022-2024. Finansierat av Östersjöstiftelsen

Inom projektet Pippi Beyond the Wall diskuterade historikern prof. dr Ines Soldwisch (Heidelberg) och jag (projektledare) receptionen av Pippi Långstrump i DDR (finansierat av Östersjöstiftelsen). Med utgångspunkt i tre tematiska trådar - kommunistiska mål, pedagogik och propaganda - spårar vi de visuella och narrativa retoriska strategier. Vi fär särsilt nyfikna på hur barnböcker anpassades i det totalitära samhället DDR för att stödja dess syn på barn och barndom. Skillnaderna mellan de två DDR-böckerna, BRD-licensutgåvan och det svenska originalet är också intressanta eftersom de kastar nytt ljus över den kulturella omkodning som sker i samband med det transnationella medieutbytet i Östersjöregionen. För att fördjupa vår förståelse av barns vardagserfarenheter analyseras och integreras brev till Astrid Lindgren om Pippi i våra forskningsresultat: Källström, Upsidedown on a Horseback, Baltic Worlds (2023), https://balticworlds.com/upside-down-on-horseback-the-trickster-pippi-longstocking-in-the-gdr/, Soldwisch, Pippi als „Kontra zu einer bürgerlichen Welt“ – Zur Publikationspraxis von internationaler Kinderliteratur am Beispiel von Lindgrens Pippi Langstrumpf-Trilogie, CLIO-online (2023), https://www.europa.clio-online.de/essay/id/fdae-134430

Putte och Pippi i världen: Estetik och pedagogik - en relation i förvandling 2021-2024. Finansierat av Ridderstad

I detta projektet diskuterade litteraturvetaren-konsthistorikern Petra Bäni Rigler och jag vad boken i sin materialitet betyder för vår tolkning. Formatet, färgerna, pappret, typografin kan ha bytts ut. Kanske har en ny illustratör getts uppdraget att på nytt illustrera texten. Detta fenomen blir tydligt även i böckerna om Pippi Långstrump av Astrid Lindgren och Elsa Beskows bokproduktion, framför allt Putte i blåbärsskogen. Vilka ideal, politiska sammanhang, barndomsbegrepp och mål för förläggare, författare och illustratörer ligger bakom sådana förändringar i de materiella aspekterna av en bok/bild? I projektet: ”Putte och Pippi i världen: Estetik och pedagogik - en relation i förvandling” följer den schweiziska konsthistorikern prof. dr. Petra Bäni Rigler (FNWH, Basel) och jag (projektledare) respektive Pippi från Sverige ut i världen. https://www.petrabaeni.ch/putteochpippiiv%C3%A4rlden, Källström, Pippi aus dem Rahmen (2022), https://www.kids-media.uzh.ch/article/view/4307

Pippi mellan världar: en bildretorisk studie.

Blickens kreativitet står i fokus i min forskning. I min doktorsavhandling Pippi mellan världar (2020) introducerar jag ett nymaterialistiskt perspektiv för att fånga betraktarens egen medskapande roll när hon kreativt orienterar sig i sin omvärld. Med exempel hämtade ur svenska och tyska bokutgåvor visar jag hur bokillustrationer och pärmbilder framhäver det lekfullt normbrytande hos Pippi Långstrumpgestalten. Samtidigt är det också i ett interretoriskt perspektiv möjligt att se hur Pippi vid överflyttningen har tuktats för att passa den tyska barnboksmarknadens mer borgerligt sedesamma krav på en flickbarnshjälte. Materiell retorik visar inte bara att analysen av verbala retoriska processer blir ofullständig om inte materiella faktorer inkluderas: https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/89952913/Pippi_mellan_v_rldar_201116.pdf Länk till annan webbplats.

Berättelser om en röd stuga. Föreställningar om svensk idyll

Att en bildretorisk studie kan behöva ta hänsyn till det mångtydiga (det vill säga de betydelsepotentialer som aktualiseras i olika former av olika betraktare i olika situationer) blev tydligt redan i min licentiatavhandling Berättelser om en röd stuga (2011) i Svenska med didaktisk inriktning. Teoretiskt är licentiatavhandlingen förankrad i tyskspråkig forskning i interkulturella studier. Det är en teoretisk inriktning som kombinerar litteraturvetenskap med en kulturteoretisk ansats. Även min doktorsavhandling kan läsas så att det bildretoriska studiet är ett medel eller instrument för att undersöka det interkulturella. Samtidigt fortsätter jag det visuella spåret men nu med en ännu tydligare inriktning mot bildretorisk analys: http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404555/FULLTEXT01.pdf Länk till annan webbplats.

Nätverk:

Nätverksledare The Graphic World of Children, https://www.kom.lu.se/forskning/konferenser-seminarier-och-natverkstraffar/graphic-world-of-children-international-symposium/ Planerat symposium,  Narrating the Child and the Baltic Sea, 19-21 Mai 2025.

Media (ett exempel)

Media (ett exempel)

Film om forskning: Vår tids hjälte: Flickan med flätor. Berwaldhallen. Hjältar och antihjältar enligt Södertörns högskola, 2023, https://www.berwaldhallen.se/play/hjaltar-och-antihjaltar-enligt-sodertorns-hogskola/ Länk till annan webbplats.

I