Min forskning handlar om agrara sociala förhållanden under 1700- och 1800-talen, genushistoria och arbetsmarknadshistoria. Sedan januari 2025 arbetar jag i projektet "The benevolent patriarch? How crises reveal early modern households' labour organisation and the reach of patriarchal care across the Baltic Sea, 1723-1809", finansierat av Östersjöstiftelsen. I projektet studeras domstolsfall som rör tjänstefolk i Sverige och Finland under perioder av kriser, såsom skördemisslyckanden eller sjukdomsutbrott, för att besvara frågan om vad som händer med tjänstefolk i krissituationer och i förlängningen hur långt hushållets omsorg sträcker sig.

Jag intresserar mig också för hushållsrelationer på herrgårdar, och hur löner och löneutbetalningar till tjänstefolk ser ut och hur de används strategiskt, i projektet "Lön för mödan? Tjänstefolkets löner, anställningsförhållanden och materiella tillgångar i en förändrad herrgårdsekonomi, 1730-1870".

Tidigare har jag studerat genusarbetsdelning och arbetsorganisation bland torpare, i projektet ”Hushåll i arbete. Genus, arbetsorganisation och ekonomisk omvandling studerat genom 1800-talets torparhushåll”, placerat på Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet. I projektet studerades hur torparhushållets olika arbetsrelationer påverkade och påverkades av genusarbetsdelning och hur detta förändrades över tid.

Jag disputerade 2018 i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. I min avhandling, I husbondens bröd och arbete, studerade jag tjänstefolk i agrara hushåll. I avhandlingen använde jag genushistoriska och institutionella maktteorier för att analysera de relationer som tjänstefolksinstitutionen skapade. 2019-2021 var jag postdoktor i ekonomisk historia vid Lunds universitet i projektet ”Dynamiska bönder? Om aktörskap och ojämlikhet i Sveriges modernisering”. Där studerade jag bondeståndets agerande i riksdagen för att fördjupa bilden av böndernas roll i moderniseringsprocessen. En del behandlade böndernas ställningstaganden rörande tjänstehjonsstadgan där analysen utgick från deras dubbla roller som lagstiftare och husbönder/arbetsgivare till tjänstefolk, medan en annan del analyserade hur stora jordägare agerade politiskt för att utöva mer makt än vad lagstiftningen avsett.

För samtliga publikationer och projekt, se Orcid: https://orcid.org/0000-0003-4996-310X