Helena Bergman

Docent

Lektor

08-608 43 76 086084376

Institutionen för historia och samtidsstudier

F918

Jag är docent i historia och sedan 2018 anställd som lektor i historia vid Södertörns högskola. Min vetenskapliga verksamhet hör hemma inom det genushistoriska fältet och behandlar modernhistoriska processer. Mer specifikt har min forskning berört tre områden: välfärdsstat, social- och familjepolitik; professioner, kunskap och kunskapsproduktion; samt känslor, intimitet och familjeliv.

I tidigare projekt har jag skrivit om hur erfarenheter och identiteter kopplade till familj och föräldraskap skapats historiskt i mötet mellan den svenska välfärdsstaten, välfärdsstatliga professioner och familjer. Frågor om makt, genus, klass och civilstånd har varit centrala. Under senare år har min forskning blivit mer känslohistoriskt orienterad, och jag har intresserat mig för hur individuella jagberättelser om känslor, familjeliv och privata livsval förhåller sig till övergripande samhällsberättelser.

Frågor om kunskap och kunskapsproduktion står i centrum för min nuvarande forskning. Inom ramen för ett större projekt om skärningspunkter och spänningar mellan forskningens och politikens kunskapsformer undersöker jag framväxten av alkoholforskning som specifikt kunskapsfält i Sverige. Grundläggande frågor är hur vetenskaplig auktoritet och legitimitet skapas. Projektet, som jag ingår i tillsammans med Johan Edman och Lena Eriksson, Stockholms universitet, är del i forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Forte och Vetenskapsrådet.

Vid sidan om min nuvarande arbetsplats har jag varit verksam som forskare och lärare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, vid Institutet för Framtidsstudier, samt inom ämnet genusvetenskap vid Södertörns högskola.

Publikationer i urval

Böcker

  • Känslornas revolution. Kärlek, ilska och lycka på 1970‐talet, red. Helena Bergman, Christina Florin & Jens Ljunggren, Stockholm: Appell Förlag (2017).
  • Föräldraskapets politik - från 1900-tal till 2000-tal, red. Helena Bergman, Maria Eriksson & Roger Klinth, Stockholm: Dialogos förlag (2011).
  • Att fostra till föräldraskap. Barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900–1950, akademisk avhandling i historia, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis (2003). (http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:557933/FULLTEXT01.pdf)
  • Familjeangelägenheter. Modern historisk forskning om välfärd, genus och politik, red. Helena Bergman & Peter Johansson, Eslöv: Symposion förlag (2002). (http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:576308/FULLTEXT01.pdf)

Artiklar

  • ”Rationalitet, trivsel och modernitet i köket”, i Jenny Lee, Ulrika Torell & Roger Qvarsell (red.), Köket. Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet, Stockholm: Nordiska museets förlag (2018).
  • ”Föräldraskap som problem och möjlighet i det tidiga 1900-talets reformdebatt” i Hans Swärd (red.), Socialt arbete och socialpolitik – Om Centralförbundet för socialt arbete och dess betydelse, Lund: Studentlitteratur (2017).
  • ”Verklighetens Nora. Mia Leche Löfgren och hennes skilsmässoberättelse”, Personhistorisk tidskrift 2015:1.
  • ”Vi har tiden på vår sida Genushistoria och den tvärvetenskapliga genusforskningen”, Scandia (2012), vol. 78:2/S. (http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/5613/4890)
  • ”Siris hemligheter. Genushistoriska perspektiv på döljande och öppenhet”, i Annika Öhrner & Mats Rohdin (red.), Att alltid göra och tänka det olika. Siri Derkert i 1900-talet, Stockholm: Acta Bibliothecae Regiae Stockholmiensis (2011). (http://www.kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/Derkert/26-57HemligheterBergman.pdf)

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA