Jag är docent och lektor i historia vid Södertörns högskola. Min vetenskapliga verksamhet hör hemma inom det genushistoriska fältet och behandlar modernhistoriska processer. Mer specifikt har min forskning berört tre områden: välfärdsstat, social- och familjepolitik; professioner, kunskap och kunskapsproduktion; samt känslor, intimitet och familjeliv.

I tidigare projekt har jag skrivit om hur erfarenheter och identiteter kopplade till familj, föräldraskap och barndom skapats historiskt i mötet mellan den svenska välfärdsstaten, välfärdsstatliga professioner och familjer. Frågor om makt, genus, klass och civilstånd har varit centrala. Här finns också ett känslohistoriskt spår, och jag har även intresserat mig för hur individuella jagberättelser om känslor, familjeliv och privata livsval förhåller sig till övergripande samhällsberättelser. Ett projekt i sin linda handlar om hur arbetande småbarnsföräldrar ordnade med barnomsorg innan den offentliga barnomsorgens utbyggnad.

Under senare år har min forskning blivit mer tydligt kunskapshistoriskt orienterad. Frågor om relationen mellan kunskap och politik har stått i fokus för ett projekt om det svenska ”rusmedelsproblemet” (tillsammans med Johan Edman, Lena Eriksson och Katarina Winter). I projektet har jag undersökt framväxten av alkoholforskning som specifikt kunskapsfält i Sverige. I nu pågående forskning väver jag samman genus-, barndoms- och kunskapshistoria och intresserar mig för kunskapsproduktion om barns, ungdomars och gravida kvinnors alkohol- och matkonsumtion.

Vid sidan om min nuvarande arbetsplats har jag varit verksam som forskare och lärare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, vid Institutet för Framtidsstudier, samt inom ämnet genusvetenskap vid Södertörns högskola.

Publikationer i urval

Böcker, redaktörskap

• Den svenska berusningspolitiken. Hundra år av kunskap, motkunskap och okunskap, med Johan Edman, Lena Eriksson & Katarina Winter, Umeå: Boréa förlag (kommande 2024).
• [Svensk] Historisk tidskrift temanummer ”Kvinnor” vol. 141:3 (2021), red. Helena Bergman & Emma Severinsson.
• Känslornas revolution. Kärlek, ilska och lycka på 1970‐talet, red. Helena Bergman, Christina Florin & Jens Ljunggren, Stockholm: Appell förlag (2017).
• Föräldraskapets politik - från 1900-tal till 2000-tal, red. Helena Bergman, Maria Eriksson & Roger Klinth, Stockholm: Dialogos förlag (2011).
• Att fostra till föräldraskap. Barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900–1950, akademisk avhandling i historia, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis (2003). (http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:557933/FULLTEXT01.pdf Länk till annan webbplats.)
• Familjeangelägenheter. Modern historisk forskning om välfärd, genus och politik, red. Helena Bergman & Peter Johansson, Eslöv: Symposion förlag (2002). (http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:576308/FULLTEXT01.pdf Länk till annan webbplats.)

Artiklar

• ”Acceptable use: Morality and credibility struggles in Swedish 1960s alcohol and illicit drug (ab)use research and policy", med Lena Eriksson, Minerva 60 (2022), s. 419-440.
• ”Berusningens politiska aritmetik. Utredning, kvantifiering och avpolitisering inom den svenska berusningspolitiken under rekordåren”, med Johan Edman, Lena Eriksson & Katarina Winter, i Fredrik Persson-Lahusen (red.), Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning 1–8, Göteborg & Stockholm: Makadam förlag 2021.
• ”Rationalitet, trivsel och modernitet i köket”, i Jenny Lee, Ulrika Torell & Roger Qvarsell (red.), Köket. Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet, Stockholm: Nordiska museets förlag (2018).
• ”Föräldraskap som problem och möjlighet i det tidiga 1900-talets reformdebatt” i Hans Swärd (red.), Socialt arbete och socialpolitik – Om Centralförbundet för socialt arbete och dess betydelse, Lund: Studentlitteratur (2017).
• ”Verklighetens Nora: Mia Leche Löfgren och hennes skilsmässoberättelse”, Personhistorisk tidskrift 2015:1.
• ”Vi har tiden på vår sida! Genushistoria och den tvärvetenskapliga genusforskningen”, Scandia (2012), vol. 78:2/S. (http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/5613/4890 Länk till annan webbplats.)
• ”Siris hemligheter: Genushistoriska perspektiv på döljande och öppenhet”, i Annika Öhrner & Mats Rohdin (red.), Att alltid göra och tänka det olika. Siri Derkert i 1900-talet, Stockholm: Acta Bibliothecae Regiae Stockholmiensis (2011).