Lina Nyroos

Lina Nyroos

Docent

Lektor

Lektor och docent i svenska. Forskar om samtal och social interaktion, särskilt i institutionella sammanhang.

08-608 48 54 086084854

Institutionen för kultur och lärande

PB206

Lina Nyroos är docent och lektor i svenska . Hon arbetar med samtalsanalytisk metod (CA), och intresserar sig särskilt för hur normer (re)konstrueras interaktionellt, speciellt i institutionella samtal.

Vetenskaplig verksamhet

Hur kommer det sig att vi människor förstår varandra så pass väl som vi gör? Som forskare drivs jag av ett intensivt intresse för att förstå hur människor med hjälp av interaktion skapar en begriplig verklighet. I min forskning har jag i huvudsak undersökt institutionella samtal, och jag intresserar mig speciellt för samtalet som arena och resurs för att konstruera och rekonstruera normer. Utifrån ett samtalsanalytiskt perspektivundersöker jag interaktion i olika kontexter för att förstå såväl människan som den kontext hon befinner sig i.

För tillfället arbetar jag i huvudsak med följande projekt:

Samspel och interaktion i svenska polisförhör. Fokus på objektivitet, frågekonstruktioner och polisens omformuleringar.

Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet 2022–2024 [Dnr 2021–03044]. Jag är projektledare, och tillsammans med mig i projektet arbetar Hedda Söderlundh, docent i svenska på högskolan.

Populärvetenskaplig beskrivning av projektet:

Polisförhör ska genomföras på ett opartiskt och objektivt sätt. Det innebär bland annat att ledande frågor ska undvikas och att polisen måste vara uppmärksam på att den intervjuades perspektiv kommer till sin rätt. Detta är grundläggande i en rättsstat – ändå har kritik riktats mot polisens förmåga till opartiskhet och objektivitet i utredningsarbetet[1].

I det här forskningsprojektet studeras polisförhörets interaktionella praktiker i ljuset av rättstatsens principer för objektivitet och opartiskhet. Språket är det viktigaste verktyget för en polis under intervjun; det är genom språket som frågor ska ställas, minnen återskapas och händelser rekonstrueras. Därför är också studier av polisförhöret med särskilt fokus på interaktionen mellan deltagarna viktiga. Internationellt sett har det under senaste decennier skett en ökning av studier som belyser detta, särskilt inom fältet Forensic Linguistics. Trots detta har svenska polisförhör, insamlade från verkliga fall, inte undersökt i någon större utsträckning. För att fylla den luckan kommer vi i detta projekt att undersöka verkliga svenska polisförhör, där vi analyserar hur objektivitet konstrueras och hanteras interaktionellt, med särskilt fokus på dels polisens formulering av frågor (och tillhörande svar), dels praktiken att omformulera den intervjuades utsaga. Materialet består av redan insamlade inspelade förhör i typen grova brott, och det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av Conversation Analysis (CA) som tillåter studier av interaktionens mikro-kosmos.

Den forskning som finns kring polisförhör har traditionellt bedrivits inom samhällsvetenskapen, och i huvudsak psykologin. Med fokus på kognitiva processer har man undersökt bland annat hur minnen ska framkallas i förhör för att förbli så intakta som möjligt, samt hur sanna berättelser skiljer sig från falska. Frågetyper och frågestrategier är andra teman inom den forskningen. Merparten av studierna är dock av experimentell karaktär, och språket betraktas oftare som en produkt, än som en process med sociala funktioner som skapas av samtalsdeltagarna. Därför krävs kompletterande forskning som undersöker förhöret som ett socialt samspel, i syfte att generera kunskap som bidrar till att vi förstår så många aspekter av polisförhöret som möjligt.

Projektet har sammantaget såväl vetenskaplig som samhällelig relevans då det undersöker myndighetsutövning i praktiken och hur rättsstatens principer efterlevs och återskapas i faktiska samtal. Det är genom social interaktion som institutioner konstrueras och upprätthålls. Mer specifikt bidrar projektet till Forensic Linguistics och Conversation Analysis (CA), samt till den nordiska samtalsanalysens kunskapsfält om institutionella samtal. Projektet har också praktisk nytta för Polisen och utbildningen av polisstudenter, särskilt i fråga om intervjuteknik vid polisförhör.

[1] Rapport från Polisens internrevision: ”Systemgranskning av polisens utredningsverksamhet” (2020).

*****

Tillsammans med Maria Eklundh Heinonen, lektor i svenska vid högskolan, arbetar jag också i projektet Lärare som normbärare. Projektet undersöker flerspråkiga studenters villkor och förutsättningar inom högre utbildning. Under snart ett par decennier har högre utbildning haft breddad rekrytering som målsättning (Högskolelagen 1 kap. 5§), vilket har medfört nya och mer heterogena studentgrupper. I projektet undersöker vi den återkoppling som lärare ger till flerspråkiga studenter.

*****

Jag har tidigare arbetat i olika projekt, bland annat Testing Talk med fokus på förutsättningar och genomförande av det muntliga nationella provet i engelska i årskurs 9. För mer information se projektets hemsida Länk till annan webbplats..

Ett annat var JämVäxt, som var ett mångvetenskapligt EU-finansierade projekt med primärt syfte att generera tillämpbar kunskap och underlag för förbättring av praktiker. Projektet fokuserade på olika aspekter av jämställdhet för att på sikt bidra till en hållbar utveckling av arbetsmarknaden.

Jag har också undersökt politiska debatterna i EU-parlamentet i Strasbourg i projketet ComParE (Comparing parliaments in Europe). Vi har intresserat oss för den parlamentariska diskursens struktur och villkor, och anlagt ett kontrastivt perspektiv på de svenska och de franska EU-parlamentarikerna när de debatterar i EU-parlamentet i Strasbourg.

Sammanfattningsvis kan sägas att min forskning bidrar till att utforska de interaktionella villkor som (re)produceras och omgärdar specifika institutionella kontexter. Resultaten bidrar till en ökad förståelse för hur samtalsdeltagare orienterar sig mot rådande normer, samt det dialogiska förhållande som råder mellan samtalets lokala organisation och kontextens övergripande institutionella villkor.

Pedagogisk verksamhet

Att undervisa i svenska är tacksamt eftersom vi hela tiden, varje dag, producerar och konsumerar skrivna och talade texter på svenska – men även andra språk. Att öka studenternas kritiska förhållningssätt till språkanvändning i stort, och att få dem att upptäcka språket som maktmedel – på såväl mikro- som makronivå – är något som genomsyrar min undervisning.

Jag undervisar i text- och samtalsanalys, sociolingvistik, språklig variation samt språkvetenskaplig teori och metod. Jag handleder även uppsatser samt examensarbeten på ämneslärarutbildningen med interkulturell profil, samt på polisutbildningen.

Sedan hösten 2018 handledar jag Simon Magnusson, doktorand i forskarutbildningsområdet Utbildningsvetenskapliga studier.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA
Fokus på objektivitet, frågekonstruktioner och polisens omformuleringar.

Samspel och interaktion i svenska polisförhör