Lina Nyroos

Docent

Lektor

Docent och lektor i svenska. Forskar om samtal och social interaktion, med särskilt intresse för normer i institutionella samtal.

08-608 48 54 086084854

Institutionen för kultur och lärande

PB206

Lina Nyroos är anställd som lektor i svenska sedan november 2017. Hon är samtalsforskare med stort intresse för hur normer (re)konstrueras interaktionellt, speciellt i institutionella samtal.

Vetenskaplig verksamhet

Hur kommer det sig att vi människor förstår varandra så pass väl som vi gör? Som forskare drivs jag av ett intensivt intresse för att förstå hur människor med hjälp av interaktion skapar en begriplig verklighet. I min forskning har jag i huvudsak undersökt institutionella samtal, och jag intresserar mig speciellt för samtalet som arena och resurs för att konstruera och rekonstruera normer. Utifrån ett samtalsanalytiskt perspektivundersöker jag systematiskt interaktion i olika kontexter för att förstå såväl människan som den kontext hon befinner sig i.

För tillfället jobbar jag med ett projekt som undersöker flerspråkiga studenters villkor och förutsättningar inom högre utbildning. Under snart ett par decennier har högre utbildning haft breddad rekrytering som målsättning (Högskolelagen 1 kap. 5§), vilket har medfört nya och mer heterogena studentgrupper. Den här utvecklingen följer en internationell trend, och överallt har den medfört debatt i media, där lärare oroar sig över studenters försämrade förkunskaper. Debatten kännetecknas ofta av ett bristperspektiv, med fokus på studenters försämrade förmåga att läsa och skriva akademiska texter. Betydligt mindre fokus har legat på hur högre utbildning kan – och bör – möta de nya studentgruppernas behov. En av de grupper som åsyftas med breddad rekrytering är studenter med annat modersmål än svenska. Dessa har ofta en dubbel utmaning eftersom de ska tillägna sig de nya akademiska diskurserna parallellt med andraspråksinlärningen. För att dessa studenter ska ges så goda förutsättningar som möjligt krävs att vi i högre grad känner till den här studentgruppens villkor och förutsättningar, och därför undersöker jag bland annat vilka normer – medvetna såväl som omedvetna – som finns inom högre utbildning och som därmed berör dessa studenter. Dessa normer kan komma till uttryck både explicit och implicit, såväl muntligt – vid lärarkonferenser och i handledningssituationer, som skriftligt – i bedömningsmaterial och återkoppling till studenterna.

Jag har arbetat i flera olika forskningsprojekt, det senaste med fokus på förutsättningar och genomförande av det muntliga nationella provet i engelska i årskurs 9. Projektet tangerar flera forskningsfält, såsom samtalsanalys, klassrumsforskning, bedömning samt främmande-/andraspråksinlärning. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet [2012–4129] och har titeln Testing Talk. För mer information se projektets hemsidalänk till annan webbplats.

Ett annat projekt som jag har arbetat i är ett mångvetenskapligt EU-finansierade projekt, JämVäxt, vilket hade som primärt syfte att generera tillämpbar kunskap och underlag för förbättring av praktiker. Projektet fokuserade på olika aspekter av jämställdhet för att på sikt bidra till en hållbar utveckling av arbetsmarknaden.

Ytterligare ett projekt jag medverkat i är ComParE (Comparing parliaments in Europe) där jag tillsammans med tre andra forskare vid Uppsala universitet undersökt de politiska debatterna i EU-parlamentet i Strasbourg. Vi har intresserat oss för den parlamentariska diskursens struktur och villkor, och anlagt ett kontrastivt perspektiv på de svenska och de franska EU-parlamentarikerna när de debatterar i EU-parlamentet i Strasbourg.

I mitt avhandlingsarbete studerade jag hur institutionella normer förhandlas och kommer till uttryck i två olika institutionella miljöer. Data består av videoinspelningar från seminarieundervisning, samt videoinspelningar från medarbetarsamtal vid ett företag. På ett generellt plan belyser avhandlingen vilka villkor och förutsättningar som skapas i institutionella sammanhang. Mer specifikt undersöks hur samtalsdeltagarna bland annat förhandlar om identitet, positionering och kunskap. Ett av de viktigaste resultaten är att frågemallar som används vid medarbetasamtal inte öppnar för diskussion om känsliga ämnen i den mån de är tänka. Istället används frågemallen för att reproducera institutionella agendorsamt betona och befästa normer för önskvärt beteende på arbetsplatsen. Den här delstudien problematiserar och vidgar förståelsen för standardisering, som på olika vis utgör en allt större del av olika institutionella verksamheter idag. Jag disputerade vid Uppsala universitet år 2012.

Sammanfattningsvis kan sägas att min forskning bidrar till att utforska de interaktionella villkor som (re)produceras och omgärdar specifika institutionella kontexter. Resultaten bidrar till en ökad förståelse för hur samtalsdeltagare orienterar sig mot rådande normer, samt det dialogiska förhållande som råder mellan samtalets lokala organisation och kontextens övergripande institutionella villkor.

Pedagogisk verksamhet

Att undervisa i svenska är tacksamt eftersom vi hela tiden, varje dag, producerar och konsumerar skrivna och talade texter på svenska – men även andra språk. Att öka studenternas kritiska förhållningssätt till språkanvändning i stort, och att få dem att upptäcka språket som maktmedel – på såväl mikro- som makronivå – är något som genomsyrar min undervisning.

Jag undervisar i text- och samtalsanalys, sociolingvistik, språklig variation samt språkvetenskaplig teori och metod. Jag handleder även uppsatser samt examensarbeten på ämneslärarutbildningen med interkulturell profil.

Sedan hösten 2018 handledar jag Simon Magnusson, doktorand i forskarutbildningsområdet Utbildningsvetenskapliga studier.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA