Lotta Björkman

Lotta Björkman

Doktorand

Doktorand i pedagogik med inriktning på gymnasieelevers erfarande av likabehandlingsarbete.

08-608 47 64 086084764

Institutionen för kultur och lärande

PD257

Mitt avhandlingsprojekt

2006 infördes i Sverige lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever vilken 2009 ersattes av diskrimineringslagen (SFS, 2018:800) Dessa lagändringar följdes av att skollagen (SFS, 2018:800) fick nya skrivningar om att motverka kränkande behandling och diskriminering i enlighet med diskrimineringslagen. Denna utveckling under 2010-talet har bidragit till att arbetet med likabehandling inom den svenska skolan har blivit en prioriterad målsättning (Bergh & Rosén, 2019).

Det har av forskare och lärare skrivits ett flertal avhandlingar och böcker om hur detta statligt fodrade likabehandlingsuppdrag kan omsättas i pedagogisk praktik (ex. Andersson, 2017; Edling, 2016, 2018; Elmeroth, 2012; Svaleryd & Hjertson, 2018). Skolverket har publicerat flera material i syfte att stötta skola och förskola i konkretiserandet av likabehandlingsarbetet (Skolverket, 2002, 2012, 2013a, 2013b, 2014). Fokus i dessa avhandlingar och material ligger dock genomgående på hur lärare och/eller skolor förhåller sig och agerar eller bör förhålla sig och agera för att skapa en likabehandlande skolverksamhet. Den forskning som finns inom området har en likartad inriktning med ett fokus på förhållningssätt och ageranden hos och av läraren och även ibland skolmiljön och skolans organisation (Dolk, 2013; Einarsson, 2003; Göransson & Nilholm, 2013; Kotte, 2017; Linton, 2015; Tetler, 2015).

Genomgående är det således inte eleven som talar eller för den delen hörs i den generella diskussionen avseende vad likabehandlingsarbetet i skolan, så som det beskrivs i lagstiftningen, kan innebära i praktiken. Detta avhandlingsprojekt tar av denna anledning elevernas utgångspunkt avseende detta uppdrag. Vad är det i undervisningen som gör att eleven erfar sig likabehandlad? Elevperspektivet motiveras också av att det bidrar till stringens i den maktkritiska ambitionen. Detta genom att utmana dikotomin och maktordningen mellan vuxna forskare (Vi) som ofta med goda men hierarkiserande ambitioner söker undersöka en likabehandlande undervisning för de Andra, eleverna. Elevers perspektiv på och upplevelser av undervisning kan vidare bidra till att utmana för givet tagna (lärar/forskar) perspektiv och därmed på nya sätt bidra till skolors och lärares möjlighet att bättre kunna bedriva undervisning som bidrar till likabehandling.

Utgångspunkten för avhandlingsprojektet är att detta likabehandlingsarbete i skolan handlar om ett didaktiskt arbete. Arbete med likabehandling i skolan knyts ofta till andra discipliner än pedagogik, ex. psykologi i form av ex. klassrumsledarskap, individualpsykologi eller gruppdynamik. Jag vill istället placera likabehandlingsarbetet i kärnan av undervisningen och som ett givet men ofta bortglömt mål för didaktiska reflektioner och aktioner. En distinktion som ofta görs när det gäller didaktik är den mellan allmändidaktik och ämnes­didaktik. Den förstnämnda berör aspekter av undervisning som inte är knutna till specifika ämneskunskaper medan den sistnämnda tar sin utgångspunkt i skolämnen eller tematiska ämneshelheter (Ligozat & Almqvist, 2018). Som jag ser det bidrar allmändidaktiken till den mylla i vilken ämneskunskap kan växa och till detta ämnesväxande behövs ämnesdidaktiken. Därmed blir allmändidaktiken således, menar jag, en förutsättning för ämnesdidaktiken. Vidare knyter jag, i enlighet med en kontinental allmändidaktisk tradition detta arbete till samtliga skolformers demokratiska värdegrundsuppdrag.

För att söka få grepp om hur det detta allmändidaktiska likabehandlingsarbete faktiskt går till, inte i talet om utan i görandet genom likabehandling, i den didaktiska praktiken så behöver ett angreppssätt som går på djupet av detta. Ett angreppssätt som tar sig förbi ytan, det formella, det som alla så ofta i teorin är helt överens om, att ”givetvis ska alla elever behandlas likvärdigt”. Ett sätt att söka beskriva det som verkligen händer, det som upplevs, det som resulterar i att elever faktiskt känner att de blir likabehandlade är en fenomenologiskt ansats. Denna kan dels bidra till att förtydliga vad allmändidaktiskt arbete innebär men också till att komma åt det komplexa som fenomenet likabehandling som allmändidaktiskt arbete innebär.

Publikationer (ej publicerat i DIVA)

Jag har sedan mitten på 2000-talet, som lärare och utbildare, arbetat med likabehandlingsfrågor i skolan utifrån det som i Sverige beskrivs som ett normkritiskt perspektiv. Inom detta fält har jag publicerat ett flertal böcker och material:

Björkman, Lotta (2019) ”Att förstå vad vi inte förstår för att bättre kunna förstå och om det behövs – förändra” I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (2019) Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaningar och möjligheterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Lund: Studentlitteratur

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (2019) ”Normkritisk pedagogik – processinriktad reflektion snarare än resultatfokuserad produktion” I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (2019) Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaningar och möjligheterlänk till annan webbplats. Lund: Studentlitteratur

Björkman, Lotta & Malmberg, Lisa (2015) Att leda normkritiska samtalsgrupperlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Stockholm: Statens institutionsstyrelse (Amphi Produktion)

Björkman, Lotta & Malmberg, Lisa (2013) Fotboll för alla – ett metodmateriallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Stockholm: AIK (Amphi Produktion)

Björkman, Lotta & Sandegård, Frida (2011) SCENUS – metoder för en normkritisk gestaltning. Västerås: Amatörteaternas Riksförbund

Björkman, Lotta (2010) ”En skola i frihet med misstagens hjälp” I Bromseth, Janne & Darj, Frida. Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet

Min magisteruppsats i pedagogik behandlade också likabehandlingsfrågor, utifrån ett interkulturellt perspektiv specifikt inom lärarutbildningen på Södertörns högskola: Intersubjektivitet och prestigelöshet, intentionalitet och oförutsägbarhet: En fenomenologisk studie av lärarstudenters upplevelse av lärarutbildares undervisning genom interkulturalitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA