Jag heter Tintin Hodén och är lektor i idéhistoria. Jag har en doktorsexamen i kulturvetenskap (Tema Q, LiU). I min forskning undersöker jag hur föreställningar om konst och kultur skapas i samverkan mellan olika aktörer. I syftet att vidga förståelsen för hur föreställningar av detta slag skapas har jag fokuserat på det meningsskapande som sker i massmedier. Min forskning berör i hög grad även konstmuseers verksamheter.

För tillfället håller jag på att slutföra ett projekt som berör Sackler-familjens filantropi. Syftet med projektet är att undersöka hur den amerikanska opioidepidemin har påverkat de konstmuseer som mottagit stöd från familjen Sackler – det vill säga ägarna till det läkemedelsföretag som har sålt och marknadsfört det beroendeframkallande opioidpreparatet Oxycontin. Resultatet av projektet kommer bland annat publiceras i idéhistorieämnets kommande antologi om "föränderliga platser".

Våren 2022 påbörjade jag att projekt om dagspressens betydelse för kanoniseringen av Hilma af Klint. Studien finansieras av Birgit och Gad Rausings stiftelse för humanistisk forskning och ingår i ett mer omfattande forskningsprojekt där jag undersöker hur olika aktörer och institutioner tillsammans har format och befäst Hilma af Klints nyvunna status som abstrakt pionjär. Ett av projektets resultat är att Hilma af Klints genombrott som abstrakt pionjär sammanfaller med att hon börjar porträtteras som ett konstnärligt geni. Detta, samt några av projektets övriga resultat, har presenterats i Stadsarkivets föreläsningsserie Onsdagshistorier: "Hilma af Klint – Abstrakt pionjär" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Sedan 2023 ägnar jag mig även åt ett postdoktor-projekt som berör den kvinnliga konstpionjärens uppkomst och genombrott under 2000-talet. Projektet finaniseras av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning och undersöker hur idén om den kvinnliga konstpionjären har samproducerats i svensk press perioden 2000–2023. I projektet betraktas den kvinnliga pionjären inte främst som en unik individ utan som en typisk representant för en viss kategori av kvinnliga konstnärer. När jag talar om den kvinnliga pionjären bortser jag alltså från enskilda konstnärers individuella kännetecken och betonar i stället de drag som förenar dem. Min övergripande hypotes är att idén om den kvinnliga pionjären – såsom den samproducerats i pressen – i flera avseenden utgår från samt befäster modernismens etablerade framstegsberättelse. Det innebär att de kvinnor som lyfts fram som konstpionjärer ofta rangordnas efter manligt kodade normer.

Bland mina avslutade projekt ingår min avhandling Motsättningarnas museum: Samproduktionen av museiideal i den offentliga debatten om Moderna museet 1972–2013 (2020). I avhandlingen undersöker jag hur föreställningar om Moderna museets funktion har formats i svensk dagspress. Som deltagare i forskningsprojektet och antologin Kanon. Perspektiv på svensk konsthistoria har jag även studerat naivismens roll i svensk konsthistorieskrivning.

Mina senaste publikationer

Tintin Hodén, "Museet som arena för politiskt motstånd" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Utställningskritik, nr. 4, 2024.

Tintin Hodén, Motsättningarnas museum: Samproduktionen av museiideal i den offentliga debatten om Moderna museet 1972–2013 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Diss. Linköpings universitet (Linköping: Linköpings universitet, 2020).

Tintin Hodén, ”En genuint svensk konst: Naivismens roll i svensk konsthistoria” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Kristoffer Arvidsson (red.), Skiascope 10. Kanon. Perspektiv på svensk konsthistorieskrivning (Göteborg: Göteborgs konstmuseums skriftserie, 2021).