Abstract

De rika länderna i västvärlden har under de senaste trettio åren alltmer rört sig från industri- till tjänste- eller informationssamhällen vilket ändrat klassammansättningen.Allt större befolkningsgrupper är sysselsatta inom tjänstemanna- eller serviceyrken, medan andelen arbeten i tillverkningsindustri, gruvdrift och liknande har minskat.

De rika länderna i västvärlden har under de senaste trettio åren alltmer rört sig från industri- till tjänste- eller informationssamhällen vilket ändrat klassammansättningen. Allt större befolkningsgrupper är sysselsatta inom tjänstemanna- eller serviceyrken, medan andelen arbeten i tillverkningsindustri, gruvdrift och liknande har minskat. Samtidigt har inkomstklyftorna, och klasskillnaderna, i Sverige ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Trenden är likadan på de flesta håll i världen. Samtidigt som det alltså finns goda skäl att tala om klass, klassidentitet och klasskillnader, erbjuds i vårt samhälle allt färre arenor eller rörelser genom vilka klassfrågor kan synliggöras och klassintressen formuleras. Istället beskrivs strukturella skillnader och hierarkiska förhållanden ofta i termer av individuella val, och den enskildes position i samhället blir individens skuld och ansvar. Här kan man peka på mediernas roll och hur de bidrar till en sådan så kallad ?av-symbolisering? genom att inte erbjuda möjligheter att formulera berättelser om klass. Det här projektet analyserar hur olika samhällsklasser skildras i televisionen.

Projektet är en uppföljning av det svenska forskningsprogrammet Televisionens idévärld, vilket gjorde en kvantitativ kartläggning av innehållet i den svenska televisionen 1982. Projektet syftar till att besvara frågan om hur representationen av klass har förändrats under trettio år av teknisk och innehållsmässig utveckling av televisionen, av omreglering av medierna och av en samhällsutveckling som har haft omfattande konsekvenser för klassamhällets struktur. Projektet syftar också till att skapa hypoteser för fortsatt forskning kring TV-publikens reception och TV-mediets produktion av klasskildringar, samt för uppföljande kvalitativa studier av enskilda texter och TV-genrer. Även om televisionens unikt centrala roll för formandet av det offentliga samtalet delvis har förändrats under de senaste decennierna är dess position fortsättningsvis stark, vilket bidrar till projektets relevans. En utgångspunkt är att den offentliga symbolmiljö, som i det moderna samhället framförallt skapas genom medierna, inte bara reflekterar utan också har betydelse för det sätt varpå samhällsklasser, klassidentiteter och klassmedvetande formeras. Frågan om klassrepresentationer i medierna är på så sätt en fråga om distributionen av makt i samhället. Därför är det högst motiverat med en ny studie av representationen av klass på TV. Studien fokuserar på förekomsten och framställningen av olika samhällsklasser i de svenska TV-kanaler som nådde den största publiken under år 2014. Därvidlag är studien en kvantitativ innehållsanalys. Med detta menas att ett väl avgränsat material inventeras utifrån ett på förhand definierat kodschema. Sammanlagt kommer en veckas material att samlas in och analyseras. De utsändningar som ingår i studien är programmen från de mest sedda kanalerna i svensk television: SVT1, SVT2, och TV4.