David Östlund

Docent

Lektor

Jag är docent i idéhistoria, och undervisar även i högskolans olika program - särskilt lärarutbildningen, där jag också är programsamordnare för fritidshemslärarutbildningarna.

08-608 50 37 086085037

Institutionen för historia och samtidsstudier

F818

Jag har undervisat i idéhistoria sedan hösten 1990, främst vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Jag har också undervisat inom olika utbildningsprogram – sedan 2009 särskilt inom Södertörns lärarutbildning, där jag 2016-19 också var internationaliseringsansvarig. Från höstterminen 2019 är jag på halva min tjänst programsamordnare för fritidshemslärarutbildningarna. 2004, 2011 och läsåret 2017-18 var jag gästlärare/gästforskare vid University of Michigan, Ann Arbor. Jag är affilierad forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier (SINAS), Uppsala universitet, där jag var gästforskare en tid 2018-2019.

Min undervisning har omfattat hela den västliga idétraditionen, men också kurser som problematiserat dess kanon. Bland annat har jag utvecklat temakurser om Marshall McLuhan, Margaret Mead och W.E.B. Du Bois som idéhistoriska klassiker och kommer hösten 2020 att ge en idéhistorisk temakurs med titeln ”Svarta tänkare under raslagarnas epok i USA”. Vid University of Michigan skapade jag 2004 och 2011 en kurs om "Den svenska modellen" (i uttryckets mångskiftande betydelser), samt en kurs med ett jämförande tema om "biopolitik" (inklusive befolkningspolitik och eugenik) i Norden och Tyskland under mellankrigstiden och andra världskriget. Kursen om den svenska modellen vidareutvecklades våren 2018 under titeln "Crystal Ball of Modernity: Sweden’s Path as a Global Comparison Case".

Till mina forskningsintressen hör teoretiska grundfrågor och deras metodologiska konsekvenser inom ämnet idéhistoria. Svensk idé- och lärdomshistoria, med sitt traditionella fokus på "stora tänkares" reception och transformation i svenska intellektuella miljöer, har i praktiken, alltsedan 1930-talet, präglats av en stark betoning av historikerperspektivet på mänskligt tänkande. Tonvikten har legat vid att sätta in lärda texter (hanterade som historiskt källmaterial) i sina "historiska sammanhang", långt innan detta förhållningssätt kom att börja kallas "kontextualism". I en rad texter, bl.a. i ett "manifest" i årsboken Lychnos 1998, har jag sökt synliggöra och skärpa till de underliggande teoretiska antagandena i denna, vanligen antiteoretiska, forskningstradition. (Detta skall inte missuppfattas som att jag försvarar den gamla ämnestraditionen generellt.) Den centrala tesen är att vårt vardagliga tal om "idéer" egentligen refererar till en form av mänskligt handlande, inte till en kategori av eteriska entiteter. Således är "idéhistoria" studiet av en särskild form av praxis i det förflutna, i synnerhet studiet av interaktionsprocesser bland människor som strävat efter att artikulera och lösa historiskt specifika problem - vanligen under det att de använt det skrivna ordets teknologier (och därigenom givit sin verksamhet en illusorisk karaktär av "ting").

En betydande del av min forskning har varit ägnad tänkande som å ena sidan varit knutet till de moderna företagsorganisationernas framväxt och å andra sidan "den sociala frågan" under sent 1800-tal och första hälften av 1900-talet. Grundtemat har enkelt uttryckt varit samspelet mellan idéer om industriell effektivitet och idéer om social reform. Jag har jämfört historiska sammanhang i Sverige och USA, exempelvis i sin doktorsavhandling, Det sociala kriget och kapitalets ansvar (2003). En viktig referenspunkt har varit min upptäckt av ursprunget till termerna "social ingenjör" och "social ingenjörskonst", som introducerades under 1890-talet, först på holländska och sedan engelska, inom ramen för ansträngningar att professionalisera det slags verksamhet som idag skulle kallas "Corporate Social Responsibility" (CSR). Dessa termer flyttade snart över till ett i snävare mening politiskt språkbruk, med start i USA 1911.

Uttrycket "social engineering"/"social ingenjörskonst" har under de senaste decennierna blivit intimt förknippat med det svenska samhället, både i interna och internationella analyser. En viktig bakgrund till det är den framträdande roll som Sverige kom att få utomlands från 1930-tal till 1970-tal: en symbol för en särskild typ av samhällelig modernitet - en stundom hyllad och stundom förkättrad symbol. Landet blev betraktat dels som sinnebilden av den fullständigt utvecklade välfärdsstaten, och dels som sinnebilden av det effektiva industrilandet, där effektiviteten vilade på en grundval av de förunderligt fredliga relationerna mellan starka privatföretag och ett nära nog fullständigt fackligt organiserat arbetarkollektiv. Epokens "swedologi" och samspelet mellan "swedofilers" och "swedoklasters" bilder av symbolen Sverige - och dessa bilders innebörder i sina sammanhang utomlands - har blivit ett centralt tema i min forskning. Detta har också ett ledmotiv i min undervisning vid University of Michigan 2004, 2011 och 2018.

Sedan 2018 har ett nytt forskningsprojekt tillkommit, med stark anknytning till den ”interkulturella profil” som alla lärarutbildningsprogram vid Södertörns högskola gör anspråk på att ha. Projektet tar utgångspunkt i det i Sverige tidigare helt okända faktum att uttrycket ”intercultural” myntades så tidigt som 1935 – och detta i ett sammanhang som specifikt rörde frågor om skola och pedagogik. Jag undersöker fenomenet ”intercultural education” i USA 1925-1958. Till projektets teman hör aktivisternas ambitioner att möta ojämlika maktrelationer mellan befolkningsgrupper i samhället med skolaktiviteter som syftade till att bidra till att göra verklighet av demokratins svikna löften. Det diskuterar också bland annat rörelsens relationer till tidens amerikanska reformpedagogik och estetiska tänkande, samt dess karaktär av tillämpning och test av ”cultural pluralism” som filosofisk ståndpunkt rotad i pragmatismens filosofi. Bland aktörerna i det tänkvärda historiska exemplet kan Rachel Davis DuBois och Alain Locke nämnas. En introduktion till temat publicerades i februari 2020 i antologin Perspektiv på interkulturalitet från Södertörns högskola.

Publikationer i urval:

”Exemplet intercultural education i USA 1925-41: Kan skolan odla kulturell demokrati?”, i Helena Hill (red), Perspektiv på interkulturalitet. Huddinge: Södertörn Studies in Education 3, 2020. (Länk till fulltext: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1390699/FULLTEXT02.pdflänk till annan webbplats )

Review of Jeffrey C. Stewart: The New Negro: The Life of Alain Locke (Oxford University Press, 2018), American Studies in Scandinavia 51 (2019):1

https://rauli.cbs.dk/index.php/assc/article/view/5800/6469länk till annan webbplats

”Peaceableness as a Weapon in Wars of Swedology”, i Ieva Steponavičiūtė Aleksiejūnienė and Loreta Vaicekauskienė (red), Shaping the Ring of the Scandinavian Fellowship. Vilnius University Press 2019. (Länk till fulltext: https://www.journals.vu.lt/scandinavistica/article/view/12864/11709länk till annan webbplats

"Ett unikt fall och en världsrörelse: Det tidiga CSA och dess internationella sammanhang", i Swärd, Hans & Edebalk, Per Gunnar (red.), Socialt arbete och socialpolitik: Om Centralförbundet för socialt arbete och dess betydelse. Stockholm: Studentlitteratur, 2017

"Ludwik Fleck as a theorist of thought as res gestae – or, Does a pair of dots in Swedish matter?", Transversal: International Journal for the Historiography of Science, No 1 (2016). (Länk till fulltext: http://www.historiographyofscience.org/index.php/transversal/article/view/14/34länk till annan webbplats

)

"Laissez-faire under a bell jar: Marquis Childs and the Sweden-fad of the Roosevelt Era", i Ērika Sausverde & Ieva Steponavičiūtė (red), Fun and Puzzles in Modern Scandinavian Studies. Vilnius: Vilnius University, 2014. (Länk till fulltext: https://www.journals.vu.lt/scandinavistica/article/view/14008/12924länk till annan webbplats )

"Tillbaka till framtiden? Teknik, kommunikation och förnuft i teveåldern" [om Marshall McLuhans, Jürgen Habermas och Jean Baudrillards medieteorier], i Anders Burman & Lena Lennerhed (red), Tillsammans: Politik, filosofi och estetik på 1960- och 1970-talen. Stockholm: Bokförlaget Atlas, 2014.

"Tidiga CSA : En mötesplats över gränser och ett clearinghouse for social and industrial betterment" i Hans Swärd (red), Centrala skeden, viktiga personer och stora frågor i CSA:s historia. Malmö: Egalité, 2014.

"Dewey, settlementrörelsen och den reella demokratin", i Anders Burman (red), Den reflekterade erfarenheten: John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande. Huddinge: Södertörns högskola, 2014.

”Växelverkan, bildning, sak och person: Ebba och Eli Heckscher”, i Annika Berg, Christina Florin & Per Wisselgren (red), Par i vetenskap och politik: intellektuella äktenskap i moderniteten. Umeå: Boréa, 2011.

”Från patriarkal välvilja till intressejämkning som effektivitetsstrategi”, i 125 år med Corporate Social Responsibility (Näringslivshistoria 1), Centrum för Näringslivshistoria, Stockholm 2009.

”Maskinmodernitet och dystopisk lycka: den sociala ingenjörskonstens Sverige, upplaga Huntford 1971”, Polhem: Teknikhistorisk årsbok 2006-2007.

“’Cosmic patriotism’: Jane Addams and the Chicago Immigrants’ Cosmopolitan Experience and Ethic”, i Rebecka Lettevall & My Klockar-Linder (red), The Idea of Kosmopolis: Ethics, Politics, and Aesthetics of World Citizenship, Huddinge 2008 (Södertörn Academic Studies 37).

“Our Preeminently Social Activity: Ludwik Fleck and Thought in History”, Ideas in History 2007:3.

“A knower and friend of human beings, not machines: The business career of the terminology of social engineering, 1894-1910”, Ideas in History, 2007:2.

“CSA – en överbryggningscentral och dess idéer”, i Hans Swärd & Marie-Anne Egerö (red) Ligga till last: Fattigdom och utsatthet – socialpolitik och socialt arbete under 100 år, Malmö 2006.

”’Superstitio in libros’ – om verbala verksamheter, verk och artefakter”, i Anders Burman & Benny Jacobsson (red), Över tid och rum. En antologi tillägnad Bo Lindberg, Stockholm 2003.

Det sociala kriget och kapitalets ansvar. Social ingenjörskonst mellan affärsintresse och samhällsreform i USA och Sverige 1899-1914 (diss.), Stockholm 2003.

“Ett manifest för processtolkande idéhistoria. 100 teser om tänkandet och dess historieskrivning”, Lychnos1998.

“Gerhard Törnqvist: mönsterbildare, planekonom och marknadsprofet”, i Lars Engwall (red), Föregångare inom företagsekonomin, Stockholm 1995.

Ständiga gemensamma känslor: Till bilden av Pehr Niclas Christiernin (1725-1799) som filosof.Idéhistoriska uppsatser nr. 19, Stockholm 1989.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA