Dominika är docent i sociologi och professor i socialt arbete och har sedan sitt avhandlingsarbete 2011 om inhägnade bostadsområden (gated communitites) i Polen fokuserat på sociala rörelser i Östeuropa, men även Sverige, som arbetar med boende- och bostadsfrågor. Hennes forskningsintressen omfattar: urbana sociala rörelser, husockupationer, informell organisering, icke-traditionella former av civilsamhälleligt engagemang och hyresgästorganisering. Hennes senaste forskning behandlar boendes upplevelser av renovering.

Dominika's huvudsakliga forskningsintressen kan sammanfattas i tre teman:

- Stadens privatisering: gentrifiering, bortträngning och bostadens roll

- Urbana sociala rörelser: husockupationer, hyresgästsmobilisering och rätten till staden

- Civilsamhället och icke-traditionellt vilsamhälleligt engagemang

Empiriskt har hon genomfört studier i Polen och Sverige. Hon är intresserad av hur kulturella och politiska sammanhang villkorar framväxten och utvecklingen av särskilda protester och rörelser, och framför allt motivationen bakom dessa mobiliseringar. En viktig aspekt av hennes forskning har varit att gå bortom uppdelningen Öst/Väst och det etablerade sättet att begreppsliggöra det civila samhället. I forskningen upprätthåller hon ett kritiskt perspektiv genom att ta hänsyn till mindre ”framgångsrika” eller synliga fall av mobilisering, fokusera på de uteslutna perspektiven och genom att arbeta nära och ofta tillsammans med "forskningsobjekten". Dominika har forskat om hur omfattande renoveringar påverkar hyresgäster, och där har hon fokuserat på upplevelser av renovering, individuellt och kollektivt motstånd mot renoveringar bland hyresgäster, rättspraxis, hyresgästers rättigheter, inflytande vid samråd och jämfört renoveringar av hyresrätter med de i bostadsrätter.

Hon har också forskat om den sociala hållbarheten i den svenska bostadspolitiken och är en del av kollektivet Fundament. Hennes nuvarnde forskning fokuserar på engagemang i tider av kris och hon leder det internatonella forskningsprogrammet "Sustain Action" som analyserar och jämför civilsamhällets resiliens och uppfinningsrikedom i länder som Polen, Ungern, Rumänien, Serbien, Tjeckien och Sverige. Projektet undersöker hur civilsamhället reagerar och organiserar sig kollektivt kring flera samtidiga kriser som ekonomi, bostäder, klimat, mat, pandemi och jämställdhet. Målet är att förstå hur civilsamhället kan upprätthålla sitt engagemang och arbeta för social förändring under svåra förhållanden.