Elinor Andrén

Docent

Lektor

Min forskningsinriktning är paleoekologi framförallt kiselalger som finns bevarade i Östersjösediment. Lärare i geovetenskap på miljö- och utvecklingsprogrammet.

08-608 47 44 086084744

Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik

MD470

Min forskningsinriktning är paleoekologi som är ett forskningsområde som behandlar naturliga miljöförändringar, hur klimatet varierat och i vilken utsträckning och när människan började påverka miljön. Det verktyg jag använder mig av är fossila kiselalger (diatoméer) som finns bevarade i bottensediment i sjöar och hav. Analyser av dessa kiselalger används i kombination med geokemiska analyser, analyser av själva sedimentet och olika typer av dateringsmetoder för att identifiera och tolka historiska förändringar i miljön som t.ex. förändringar i salthalt, klimat, pH, näringsämnen och strandförskjutning. Jag har även varit med och utvecklat transfer funktioner för att kvantifiera och rekonstruera historiska näringsvärden i Östersjöns kustzon för att underlätta genomförandet av EU's vattendirektiv.

Sedan 2004 är jag lektor i naturgeografi vid Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik på Södertörns högskola. Jag undervisar framförallt på Miljö och utvecklingsprogrammets kurser Naturens processer, Tillämpad naturgeografi och Östersjöns ekosystem och naturresurser.

Lyssna på mig på Södertörns forskarpoddarlänk till annan webbplats eller i podden Perspektivlänk till annan webbplats

Forskningsprojekt

Östersjöns kustmiljö de senaste 2000 årenlänk till annan webbplats

Ett av Östersjöns största problem idag är utbredningen av syrefria bottnar som minskar havets redan låga biodiversitet. Syrebrist (hypoxia) leder dessutom till utsläpp av inlagrat fosfor som anrikats i sedimenten genom framförallt tidigare näringsläckage från kusten. Det finns kunskapsluckor om den historiska utbredningen av syrefria bottnar i Östersjöns kustzon och hur ekosystemet i öppna havet återhämtar sig efter långa tidsperioder av syrebrist. I forskningsprojektet UPPBASER (Understanding Past and Present Baltic Sea Ecosystem Response - background for a sustainable future) analyseras långa sedimentkärnor från Östersjökusten med avseende på kiselalger och geokemi inom tidsintervallet de senaste 2000 åren. Syftet är att studera hur de senaste tusentals åren av förändrad markanvändning på land reflekteras i kustzonens sediment och primärproduktion samt hur kopplingen mellan kustzonen och öppna Östersjön fungerar.

SEASIDE - En tvärvetenskaplig studie av maritim miljöhistorialänk till annan webbplats

Ända sedan vi människor blev bofasta och började bruka marken för ungefär 6000 år sedan har vi i större eller mindre utsträckning påverkat ekosystemen både på land och till havs. Syftet med SEASIDE-projektet är att urskilja den långsiktiga betydelsen av mänsklig påverkan (perioder av expansion, avskogning och erosion kontra perioder av recession och igenväxning) och naturliga processer (t.ex. tidigare klimatförändringar och landhöjning) för att fastställa vilka faktorer som resulterar i övergödning och syrefria bottnar i Östersjön. Vi kommer att undersöka hur människan anpassat sig till miljö- och klimatförändringar och påverkat och förändrat sin närmaste omgivning. Vi har valt att utföra en fallstudie i Gamlebyområdet i östra Småland som är rikt på fornlämningar och har en relativt väl känd arkeologisk historia. Projektet har en tvärvetenskaplig sammansättning med expertis både inom geovetenskap och marinarkeologi och genomförs i samverkan med Västerviks museum.

Östersjöns paleomiljölänk till annan webbplats

Östersjön innehåller ett sedimentarkiv som möjliggör studier av klimatets utveckling långt tillbaka i tiden. Under hösten 2013 genomfördes borrningar på flera platser i Östersjön för att samla in långa sedimentborrkärnor inom ramen för IODP Expedition 347 Baltic Sea Paleoenvironmentlänk till annan webbplats. Jag deltar som kiselalgsspecialist tillsammans med ett 30-tal forskare från 12 olika länder. Min forskning fokuserar på att i detalj studera hur Östersjöns ekosystem förändrats under tidigare svängningar mellan varmare och kallare klimat. Hur har naturliga klimatförändringar (som påverkar t.ex. salthalt, temperatur, nederbörd, primärproduktion, syresättning) och så småningom effekter av mänsklig aktivitet påverkat ekosystemet och hur avspeglas det i Östersjöns sedimentarkiv från de senaste 12 000 åren? Inom ramen för projektet utfördes även en pilotstudie där vilosporer av kiselalgssläktet Chaetoceros funna i tusenåriga sediment väcktes upp. I det nyligen finansierade projektet REVIVElänk till annan webbplats kommer studier av uppväckta vilosporer att fortsätta. Projektet kommer att studera hur mänskliga och klimatdrivna processer fungerar som drivkraft för adaptiv respons och evolutionär förändring över tusentals år i den marina kiselalgen Chaetoceros i Östersjön.

Kamtjatkas senkvartära utveckling

Jag deltog i forskningsexpeditionen BERINGIA 2005 till Kamtjatkahalvön i östra Ryssland organiserad av Polarforskningssekretariatet. Kamtjatka är ett relativt outforskat område som på grund av säkerhetspolitiska skäl tidigare varit avstängt från omvärlden. Syftet med projektet är att använda sjösediment och torvlagerföljder för att tolka Kamtjatkas klimat- och miljöutveckling de senaste 10 000 åren. Det provtagna materialet har analyserats med avseende på kiselalger, pollen, chironomider (mygglarver), stabila isotoper, vulkaniska tefror (askor) och testate amoebaes, i nära samarbete med forskare från Lunds universitet samt från Queen's University of Belfast, University College London, Natural History Museum i London och Alfred Wegener Institute i Tyskland.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA