I min forskning intresserar jag mig för didaktiska och utbildningsfilosofiska frågor som rör skolans etik- och fostransarbete samt det goda undervisningsklimatets förutsättningar och villkor. Det kan t ex handla om den mångtydighet demokratiska värden som tolerans, ansvar och rättvisa rymmer, men också om de didaktiska implikationer denna mångtydighet får för undervisningen samt för hur värdekonflikter hanteras i klassrummet. På senare tid har jag alltmer intresserat mig för vad som utmärker ett öppet och stöttande undervisningsklimat. Min forskning utmärks av en växelverkan mellan klassrumsnära studier och pedagogisk-filosofiska analyser. Jag publicerar främst inom utbildningsfilosofi och hämtar inspiration från allmändidaktik och kontinentalfilosofi.

FORSKNINGSPROJEKT OCH NÄTVERK

För närvarande medverkar jag i två forskningsprojekt finansierade av Vetenskapsrådet. Det första, Fostrans Former (2020-2023, projektledare), utforskar kroppens och sinnenas roll i det didaktiska arbetet med att hantera värdekonflikter och svåra etiska och existentiella frågor i klassrummet. I projektet ingår docent Lovisa Bergdahl, Södertörns högskola, och professor Sharon Todd, Maynooth University, Irland. Det andra projektet, Hur kan skolan minska ojämlika utbildningsmöjligheter? (2020-2023, projektledare professor Alireza Behtoui), studerar skolkulturens och elevsammansättningens betydelse för elevers studieframgång och välmående i socio-ekonomiskt utsatta områden. Projektet har nyligen avslutats.

Jag har tidigare medverkat i forskningsprojektet Levda värden (Vetenskapsrådet 2015-2019, projektledare Lovisa Bergdahl). Projektet syftade till att utveckla ett allmändidaktiskt tänkande kring skolans och lärares demokrati- och fostransuppdrag. Under 2017-2019 medverkade jag även i den svenska delen av samverkansprojektet The Enquiring Classroom, ett Strategic Partnership Programme finansierat av Europarådet (ERASMUS+), tillsammans med forskare från lärosäten i Grekland och Irland. Syftet med projektet var att utveckla undervisning utifrån s k arts based methodologies för lärare i Europa som arbetar med etik- och värdefrågor och integration av nyanlända.

Jag ingår för närvarande i två internationella forskarnätverk som fokuserar hållbarhetsfrågor i såväl formella som informella utbildningssammanhang. Det första, Public Pedagogy and Sustainable Challenges, är ett tvärvetenskapligt nätverk som finansierats av the Flemish Research Council (2017-2021) och involverar ett 20-tal forskare i pedagogik, statsvetenskap och urbana studier från lärosäten i Belgien, Danmark, Sverige, Polen och Sydafrika. Det andra nätverket, The Public role of Education in Democratic Sustainability Transitions (PEDST) är finansierat av Vetenskapsrådet (2020-2023) och utgörs av ett 10-tal forskare i pedagogik och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, Södertörns högskola och Maynooth University, Irland. Sedan en tid tillbaka ingår jag även i den internationella forskningsgruppen SCAPE: The Studies of Culture, Conflict & the Political in Education.

I min avhandling Toleransens pedagogik (2013) utforskade jag mer ingående hur lärare kan undervisa om och förhålla sig till ett av det demokratiska samhällets grundläggande värden – tolerans. Bakgrunden är de problem och utmaningar som ett pedagogiskt arbete med tolerans i praktiken innebär. För hur undervisar man om tolerans, utan att samtidigt peka ut vissa individer som ”annorlunda” och ”avvikande”? Med utgångspunkt i såväl reella som fiktiva klassrumsexempel och med hjälp av kontinentalfilosofiska tänkare, prövades mer nyanserade och mångbottnade sätt för lärare att didaktiskt närma sig toleransbegreppet. Avhandlingens resultat pekar bl a på vikten av att integrera fostransuppdraget i ämnesundervisningen, men också på att de olika innebörder demokratiska värden ges påverkar hur lärare utformar det didaktiska arbetet i klassrummet.

ÖVRIGT

Jag är styrelsemedlem i the Nordic Society of Philosophy of Education (NSPE) och ingår i redaktionspanelen för tidskrifterna Ethics and Education och Speki. Nordisk pedagogisk-filosofisk tidsskrift. Jag är co-convenor för de utbildningsfilosofiska nätverken inom NERA (Nordic Educational Research Association) och EERA (European Educational Research Association) och har anlitats som peer-review-granskare för bl.a. följande internationella tidskrifter: Studies in Philosophy and Education; Journal of Curriculum Studies; Journal of Philosophy of Education; Globalisation, Societies and Education; Gender and Education; Nordic Studies in Education; Democracy & Education; British Educational Research Journal; Ethics and Education.

PUBLIKATIONER (i urval)

ARTIKLAR (Peer Review-granskade)

Langmann, E. (2023). Finding one's way: a response to the idea of an education after progress. Journal of Philosophy of Education, 57(6), 1119-1126.

Langmann, E. (2021). Tolerance and education. In Oxford Research Encyclopedia of Education. Oxford University Press. doi: https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190264093.013.1512

Bergdahl, L. & Langmann, E. (2021). Pedagogical publics: Creating sustainable educational environments in times of climate change. European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041.

Todd, S., Hoveid, M. H. & Langmann, E. (2021). Educating the Senses: Explorations in Aesthetics, Embodiment and Sensory Pedagogy. Studies in Philosophy and Education, 40, 243–248.

Bergdahl, L. & Langmann, E. (2020). Sustaining What is Valuable: Contours of an Educational Language About Values. Journal of Philosophy of Education, 54(5), 1260-1277.

Bergdahl, L. & Langmann, E. (2018). Pedagogical Postures: A Feminist Search for a geometry of the Educational Relation. Ethics and Education, 13(3), 309-328.

Langmann, E. & Säfström, C. A. (2018). Varför tar våldet aldrig slut och vad kan vi göra åt det?: en pedagogik-filosofisk analys av fenomenet mobbning. Nordic Studies of Education 38(4), 337–351.

Bergdahl, L. & Langmann, E. (2017). Time for Values: Responding Educationally to the Call from the Past. Studies in Philosophy and Education, 37(4), 367-382.

Bergdahl, L. & Langmann, E. (2017). Where Are You?: Giving Voice to the Teacher by Reclaiming the Public/Private Distinction. Journal of Philosophy of Education, 51 (2), 461-475.

Langmann, E. & Månsson, N. (2016). Att vända blicken mot sig själv. En problematisering av den normkritiska pedagogiken. Pedagogisk forskning i Sverige, 21 (1-2), 79-100.

Langmann, E. (2016). My Way to You: How to Make Room for Transformative Communication in Intercultural Education. Journal of Philosophy of Education, 50 (2), 233-245.

Langmann, E. (2011). Representational and Territorial Economies in Global Citizenship Education: Welcoming the Other at the Limit of Cosmopolitan Hospitality. Globalisation, Societies and Education, 9 (3-4), 399-409.

Langmann, E. (2011). Rethinking the Place of Tolerance in Education: Encountering Otherness between Acceptance and Rejection. Nordic Studies in Education, 31 (2), 96-105.

Månsson, N. & Langmann, E. (2010). Facing Ambivalence in Education: A Strange(r’s) Hope? Ethics and Education, 6 (1), 15-25.

Langmann, E. (2010). Välkomna (nästan) allihopa. Mellan kategoriserade olikheter och radikal skillnad. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 19 (3), 57-71.

MONOGRAFIER OCH ANTOLOGIER

Bergdahl, L. & Langmann, E. (red) (2024). Synliggjord skolkultur: Att forma en inkluderande och hållbar skolvardag för ungdomar i socialt utsatta områden. Huddinge: Södertörns högskola, 218 s.

Langmann, E. (2013). Toleransens pedagogik. En pedagogisk-filosofisk studie av tolerans som en fråga för undervisning, PhD Diss. Örebro: Örebro University Press.

BOKKAPITEL

Langmann, E. (2024). Skolkultur i omvandling: Om att vända en negativ trend och bibehålla en hoppfull skolkultur mot alla odds. I L. Bergdahl och E. Langmann (red.) Synliggjord skolkultur: Att forma en inkluderande och hållbar skolvardag för ungdomar i socialt utsatta områden. Huddinge: Södertörns högskola, s. 39-63.

Bergdahl, L. & Langmann, E. (2024). Att synliggöra skolkultur. I L. Bergdahl och E. Langmann (red.) Synliggjord skolkultur: Att forma en inkluderande och hållbar skolvardag för ungdomar i socialt utsatta områden. Huddinge: Södertörns högskola, s. 9-17.

Bergdahl, L. & Langmann, E. (2021). Feminism within Philosophy of Education. In A History of Western Philosophy of Education, Vol. 5. In the Contemporary Landscape, (ed.) Ana Pagès (pp. 57-83), London: Bloomsbury Academic.

Langmann, E. (2020). Läraryrkets interkulturella dimensioner: en pedagogisk reflektion. I Helena Hill et al. (red) Perspektiv på interkulturalitet (s. 21-35). Huddinge: Södertörn Studies in Education.

Langmann, E. (2019). Mellan maktkritik och kunskapskriser: några utmaningar för den normkritiskt inspirerade läraren. I Lotta Björkman och Janne Bromseth (red) Normkritisk pedagogik. Perspektiv, utmaningar och möjligheter (s. 161-182). Lund: Studentlitteratur.

Langmann, E. (2017). Att skola tolerans - en undervisningskonst. I Erik Lundberg (red) Toleransens mekanismer: en antologi (s. 247-270). Stockholm: Forum för levande historia.

ÖVRIGA PUBLIKATIONER

O’Donnell A., Kieran, P., Bergdahl, L., Cherouvis, S. & Langmann, E. (2019). The Enquiring Classroom Handbook: Values, Identity, Exploration. Lergas: ERASMUS+ Strategic Partnership Programme.

Langmann, E. (2015). Recension Claudia W. Ruitenberg: Unlocking the World. Education in an Ethic of Hospitality. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för diddaktik och utbildningspolitik 24(3):117-119.