Johanna Severinsson

Adjunkt

Adjunkt i ELP/musik. Lärarlegitimation i musik, rytmik, ensemblespel och sång. Specialiserad på musikmetodik för yngre barn samt kreativt musikskapande.

08-608 51 17 086085117

Lärarutbildningen

070 764 69 38 0707646938

MD172

Ljud och musik

Redan i fosterstadiet (från v.10) kan människan uppfatta ljud. Moderns röst blir en del av fostrets ljudvärld. Ytterligare några veckor senare börjar ljud utifrån göra sig hörande och ju närmare födseln desto starkare blir yttervärldens påverkan. När barnet väl är fött blir den kulturella kontexten gällande. Vi är ytterst formbara och tar in det som de runt omkring oss erbjuder. I i stort sätt alla kulturer har musiken en stor betydelse för vår kulturella samhörighet. Föräldrar världen över, genom alla tider, har sjungit vaggsånger för att inge trygghet. Musiken används också som historieberättande för att förstärka den kulturella identiteten. Vi lär genom vår omvärld. Genom ton- och textval fostras vi in just vår kulturella kontext.

Musiken har olika stor del i det vardagliga livet i olika delar av världen. Den har också ändrats över tid. Musik har använts som inspiration och stöd vid rituella eller religiösa sammankomster, för att få styrka i kroppsliga arbeten och fysiska aktiviteter (working songs. träningsmusik), som hjälp till att glömma eller bearbeta, för att berätta och få fram budskap (skillingtryck, balladen, politiska sånger). De allra flesta människor har en relation till musik. Vi minns de sånger vi hörde som barn och lyssnar på musik som tilltalar oss för att vi lärt oss att tycka om just den musiken.

Vi människor blir alltså väldigt påverkade av yttre referenser. Detta gäller också tonval. Inom den västerländska konstmusiken har vi till exempel lärt oss att en tempererad skala låter bra (det som vi skulle kunna kalla ”ren” musik, dvs den klingar harmoniskt i våra öron). Denna skala är en konstruktion och inte gällande i alla delar av världen. I Afrika har de en annan temperering av skalan och i Asien ytterligare en för att ge exempel. Dessa skillnader av temperering kan få våra öron att uppfatta musik från andra kulturer som ”oren” eller falsk. Men i själva verket är vi helt enkelt bara inte familjära med tonvalen. Vi har inom den västerländska konstmusiken dessutom plockat bort en hel del toner från den så kallade naturtonsskalan. Dessa toner finner vi lätt i svensk folkmusik till exempel.

Inom musikvärlden pratar vi om förenkling av musiken. Populärmusik är ett exempel på ”förenklad musik”. De nödvändigaste ackorden är där för att ge stöd till melodin som ofta är fåtonig och banal. Vi brukar prata om tre-ackordslåtar där allt som behövs för att utföra en låt är just tre ackord. För att ge ett exempel på motsatsen kan vi säga att jazzmusik i stället är onödigt komplicerad (för de flesta). Här byter ackorden i väldig fart och är dessutom färgade (dvs vi lägger på fler toner till ackorden som annars för det mesta består av tre toner. Tonika, ters och kvint). Att ”färga” ackorden gör att vårt gehör, dvs hur vi är vana eller inlärda att uppfatta musiken, får en större utmaning. Ju mer vana och inlärda vi är vid komplexa ackord och snabba ackordväxlingar desto mer uppskattar sinnet denna utsvävning i harmoniken.

De allra yngsta barnen

Vi kan nu konstatera att ju mer vi utsätts för viss typ av musikaliska element desto mer vana och familjära blir vi med dessa. Detta gäller inte minst frånvaron av musikaliska element. Ett barn som växer upp utan eller med lite musik har svårare att förhålla sig till tonalitet längre fram i livet. Vi pratar om vårt gehör. Dvs det som hjärnan blir van vid. Har vi redan från början fått en stor musikalisk variation både vad gäller genrer och tonomfång kommer vi senare ha lättare att förhålla oss till all slags musik.

Det är detta faktum jag tagit fasta på när jag tonsatt musik för små barn. Jag vill ge dem en komplett bild av musikens möjligheter inom vår kulturella kontext (den västerländska). Jag har upplevt att många tänker att små barn inte har behov av så avancerad musik. De klarar sig bra med treackords-låtar och melodin ska inte vara för komplicerad för då kan de ju inte hänga med. Här är jag av den motsatta uppfattningen. Barn klarar av precis allt som du förväntar dig att de ska klara av. Ofta har jag märkt att det är de vuxna som är ovana och rädda för allt för händelserik musik. Det krävs en del av gehöret att lära sig en längre melodislinga som kanske dessutom har många intervallsprång.

Och ja. Det är så sant. Det är precis det jag vill att det ska göra. Sångerna ska utmana barnens gehör och vidga deras musikaliska referenser.

Att ta till sig en text och lära sig saker

En sång har den fördelen att du får två-i-ett. Du får både en melodislinga (för gehöret) och en text (där du i bästa fall lär dig något matnyttigt). Med hjälp av de estetiska lärprocessernas metod (ELP) har jag tagit fasta på möjligheten till kunskap genom att integrera flera olika lärsätt. Genom att dela upp texten i fraser utifrån en melodislinga ges minnet möjlighet att memorera tvådimensionellt (min tolkning). För många är det enklare att minnas en melodislinga än en ren text, därför använder vi musiken som hjälp för att komma ihåg. Alla människor har dessutom olika sätt att ta in kunskap och för att göra det ännu lättare att lära är det viktigt att texten är sammansatt på det sättet att det går att göra bilder av den visuellt. Så kallat tredimensionellt (även här min tolkning). Ett annat knep för att hjälpa vid memorering av en text är att använda sig av rim. Då behöver minnet bara komma ihåg vissa ord och sedan med hjälp av logik utifrån textens innehåll få till orden runt omkring. Det finns en riktning när varje fras slutar med ett rimord. För de allra yngsta barnen använder jag mig av igenkänning. Bilder tagna ur barnens vardag. Vad gör ett litet barn? Det leker, går, springer, äter, busar och undersöker omvärlden. Så varför då sjunga om stjärnor som blinkar eller lamm som ger ull? (För att bevara traditionen, absolut. Men som vana i brist på nyare material är det tveksamt). Jag vill att barnen ska få ord på det som de redan upplever i sin vardag. Kladda med maten, Busa, Med små fossingar i storlek 21, Äpple, päron, apelsin, Slagit-sig-visan, Lilla nalle, Ut och leka, God natt (Titlar tagna från min cd ”Lilla Parvel”).

Att lära genom det andra

Under mina år som musiklärare i grundskolan har jag inte, trots att det gjorts försök att integrera olika ämnen, erfarit några långvariga satsningar. Det skylls på tidsbrist och schemakrockar men i slutändan måste nog medges att det handlar om alla ämnens komplexa kursplaner och mål. Skolan (som fenomen) är som små öar där varje lärare står för specialkompetens inom sitt område. Mattematikläraren och svenskläraren har bråda dagar att få alla elever att klara de nationella proven, So- och No-lärarna har de likaså fullt upp. Det finns ingen hejd på vad det är en grundskoleelev ska klara av för att förberedas för livet. De praktiskt estetiska ämnena har på många håll fått agera hav med svalkande avkopplande dopp innan det är dags att bestiga nästa ö. Men då glöms det bort att även i haven simmar kunskapshajarna. Barnen måste kunna såga på bästa sätt, sy de rätta stygnen, blanda grundfärger för att få fram den rätta nyansen och spela både bas, trummor, gitarr och piano (några skolämnen inte ens nämnda). Så det är inte så konstigt att det tar stopp för vissa barn.

Vad är själva kärnan? Vad är det viktigaste att kunna? Där råder det absolut blandade uppfattningar. Det går helt enkelt inte att veta vad som är viktigt att kunna. Några hävdar att det viktigaste är att veta hur du överlever vid en katastrof. Det och inget annat måste du kunna. Andra tycker att det viktigaste du måste kunna är hur du söker information från olika källor. Några menar att vi lär för livet. Att konsten är en del av vår kultur och en viktig kil för att överbrygga broar mellan människor.

I arbetet ”Lärande låtar” har jag och min medförfattare tillgodosett möjlighet till integrering av kunskap genom att låta hela arbetslaget vara delaktiga. Vi har tagit fasta på ämnesmål i såväl kärnämnena som i de estetiskt praktiska ämnena.

Till exempel har vi i detta material tagit fasta på människors olika sätt att lära. Visuellt, auditivt, taktilt och praktiskt görande/gestaltande är lärstilar vi tagit fasta på i utformningen av materialet. Dessa ger alla elever samma förutsättningar att ta del av kunskap trots olikheter. Vi är alla olika, därför måste kunskap erbjudas på olika sätt.

Det kreativa musikskapandet

Jag har undersökt det kreativa musikskapandet hos nybörjare. Dvs ovana låtskrivare. Genom att utmana studenters kreativa förmåga och sedan följa upp vad de tar med sig efter att ha genomfört en kreativ process har jag kunnat konstatera att kreativitet inte är något som antingen finns där eller inte. Kreativitet är en kunskap och går liksom annan kunskap att träna upp. Ju mer vi tränar, desto större utmaningar är vi beredda att ta.

Företrädare för vårt kreativa tänkande som överlevnadsstrategi menar att barn i den svenska skolan (men även internationellt) får alldeles för lite träning i kreativt tänkande och skapande. Det finns vissa delar som kännetecknar kreativitet. Ett av dessa delar är att våga gå utanför det kända och pröva nytt. Ett annat är att låta den kreativa processen få ta tid. I dagens skola finns inte den flexibilitet. Vi lär oss tänka konvergent, dvs i termer som rätt och fel för att klara av nationella prov och hinna med alla kunskapsmål. Studier visar också på lärares egen oförmåga och kunskap när det gäller att tänka utanför givna ramar och regler. Detta ställer till problem för möjligheten att låta elever tänka divergent, dvs utanför ramarna. Förespråkarna för det kreativa tänkandet menar att det är den största kunskap vi kan ge till nästa generation där allt i större utsträckning bygger på att vi ska lösa problem och hitta nya vägar.

En kreativ process

Det finns olika teorier för hur en kreativ process går till men gemensamt för dem alla är att utmana sin egen tanke om vad som är rätt och fel. Det går självklart att skriva låtar utifrån en mall över regler och former för hur det ska vara men det är inte det musikskapandet jag fokuserat på i min undersökning. Jag vill veta hur studenterna upplever sig själva och sin skapande förmåga innan, under och efter musikskapandet. Vad gör ett kreativt tänkande/skapande med människors självkänsla och förmåga att lita på sin egen kraft? Hur får vi själv-okritiska medborgare i ett samhälle som mäter vårt värde i hur bra vi presterar, hur konvergent vi lyckas tänka och hur produktiva vi är?

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA