Jonas Andersson

Jag är tvärvetenskapligt och historiskt orienterad med starkt intresse för hur såväl vardagsliv och enskilda människor som organisationer och strukturer påverkas av den samtida, allt mer digitaliserade medieekologin. Vilka aktörer och fenomen gynnas och missgynnas? Hur samverkar de digitala mediernas strukturer med samhället i övrigt?

Mitt huvudsakliga forskningsområde var länge den oreglerade fildelningen på nätet men jag har på senare år skiftat fokus, då nätet kommit att stöpas om i form av plattformar, appar och mobil hårdvara.

Nuvarande huvudsakliga forsknings- och undervisningsintressen:

● Systemteoretiska, juridiska och politisk-ekonomiska perspektiv på digitala medier, ur en historiserande synvinkel

● Medie- och idéhistoriska ansatser på de senaste 50 årens digitaliseringsprocesser (i synnerhet med avseende på idétraditioner och tankekollektiv samt skärningspunkten mellan tekniska föreställningar och nyliberalism)

● Ljudmedier och musicerande (i synnerhet de systemiska villkoren för detta)

En ny bok har getts ut Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Sverige som kunskapssamhälle (2026) som sonderar föreställningen, vanlig i slutet av 1900-talet, om en rationell omsättning av informations- och kommunikationsteknikerna, inte minst i anslutning till betydande expansion av undervisningssektorn. Fick vi verkligen ett kunskapssamhälle? Den frågan kan kontrasteras om vad andra forskare, mig inkluderad, skrivit om medier och digitalisering mer policyorienterat i Plattformssamhället (2019).

Mina undervisnings- och forskningsintressen rör de sätt på vilka tilltagande digitalisering och mediering samverkar med vardagsliv och samhällsstrukturer. Det handlar om kritiska studier av plattformar som strukturella och medierande institutioner, inte minst i relation till civilsamhälle och medborgerliga intressen, epistemologi (villkoren för hur kunskap upprättas) och den datadrivna medieekonomin. Jag intresserar mig även för hur det materiella och det semiotiska samverkar, i relation till teorier om agens och civilisationsprocesser: Hur medieras auktoritet och kontroll, till exempel? Auktoritet, antingen genom tvång, övertalning, legitimering eller karisma – kontroll, genom mer teknologiskt kristalliserade infrastrukturer och gränssnitt. Jag vill hävda att båda dessa synsätt på auktoritet och kontroll är centrala för medie- och kommunikationsvetenskapen som fält.

Detta intresse lyser igenom i mina skrifter om medier och kommunikation under de gångna åren: Hur oetablerade entreprenörer försöker uppnå legitimitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller, för den delen, en sorts dygdetik eller heder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Struktureringen av sociala nätverk som en sorts väv av både (hård) algoritmisk kontroll och (mjuka) normer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., sociala allianser och så vidare. Plattformarnas ensidiga makt att kontrollera tillgången till sina data Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och de sociotekniska strukturer som denna särskilda form av plattformsmakt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. skapar.

Jag använder inte längre Twitter för kommunikation, du hittar mig i stället på Mastodon.