Jag är tvärvetenskapligt orienterad med starkt intresse för hur såväl vardagsliv och enskilda människor som organisationer och strukturer påverkas av den samtida, allt mer digitaliserade medieekologin. Vilka aktörer och fenomen gynnas och missgynnas? Hur påverkar de strukturella förändringarna i sin tur samhället?

Mitt huvudsakliga forskningsområde var länge den oreglerade fildelningen på nätet men jag har på senare år skiftat fokus, då nätet kommit att stöpas om i form av plattformar, appar och mobil hårdvara.

Jag intresserar mig för de principiella tekniska mekanismerna bakom olika sorters digital mediering. Fildelning bygger t.ex. på att internet från början är byggt på kopiering, medan dagens utveckling inom s.k. Web3 (hashfunktioner och blockkedjor) i princip är försök att upprätta det motsatta, unicitet. Mobil hårdvara har på många sätt gjort det svårare för användare att själva modifiera och skräddarsy sitt digitala handlingsutrymme, jämfört med datorns mångsidighet. Digitala plattformar är följden av ett i många avseenden svagt reglerat internet och har över tid kommit att ge stora företag närmast monopolliknande ställning. Internet har på olika sätt centraliserats.

Det är mot bakgrund av sådana här tekniskt, juridiskt, historiskt och ekonomiskt orienterade förståelser av digitala medier som jag försöker utröna vad de mänskligt meningsfulla aspekterna blir av allt detta. I slutändan, en klassisk medievetenskaplig ansats: Att försöka förstå olika mediers mening både för individer och hela samhällen.

Mina forskningsintressen rör därför de sätt på vilka tilltagande digitalisering och mediering samverkar med vardagsliv och samhällsstrukturer. Det handlar om kritiska studier av plattformar som strukturella och medierande institutioner, inte minst i relation till civilsamhälle och medborgerliga intressen, epistemologi (villkoren för hur kunskap upprättas) och den datadrivna medieekonomin. Jag intresserar mig även för hur det materiella och det semiotiska samverkar, i relation till teorier om agens, relationer, avkolonialisering och klimatkollaps.

Jag har skrivit om medier och digitalisering i en rad sammanhang, bland annat skönlitterärt i boken Framtiden (tillsammans med Eric Schüldt, 2011) och policyorienterat i Plattformssamhället (2019).

Här en intervju om min mer policyorienterade forskning kring digitala plattformar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som samhällsfenomen.

Min nuvarande forskning

Under 2019–2022 har jag varit delaktig i ett forskningsprojekt lett av Stefan Dahlberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Mittuniversitetet), Linguistic Explorations of Society Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (LES), finansierat av Vetenskapsrådet, där min roll är att kartlägga utbudssidan av textdata (redaktionell och användargenererad) på webben, i en global kontext. Nu finns en färdig forskningsrapport, där jag sammanfattar en rad utmaningar vad gäller utbudet av webbmedierad text: The hitchhiker’s guide to web-mediated text – Method handbook for quantification of online linguistic data in a country-specific context. Den ligger uppe på Göteborgs universitets hemsida då LES ursprungligen är deras projekt och det delvis också är data från Quality of Government (QOG)-institutet som används i rapporten. Själva PDF:en finner du här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., den är utgiven som del av QOG-institutets working papers Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det har varit oerhört lärorikt att arbeta med ledande forskare inom natural language processing (NLP) och natural language understanding (NLU) såsom Magnus Sahlgren (AI Sweden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).

Inom bl.a. machine learning och kvantitativ samhällsforskning behövs ibland stora mängder text som rådata. Rapporten handlar om utbudssidan av sådan textdata hämtad från internet, och huruvida man kan betrakta den som representativ för större befolkningar. Sådan textdata brukar antingen vara redaktionellt skapad (nyhetssidor på webben, t.ex.) eller användarskapad (bloggar, forum, sociala medier). Jag går bl.a. igenom hur den globala marknaden ser ut vad gäller kommersiella leverantörer av sådan textdata.

Rapporten är en sorts granskning av villkoren för webbmedierad text som källa för forskning kan man säga. Jag undersöker villkoren för representativitet och validitet, samt ger en lägesbild av hur utbudet egentligen ser ut (obeaktat universitetens och de nationella bibliotekens samlingar, bör tilläggas). Det är ganska komplext men ändå rätt enkelt när man väl sätter sig in i det.

En av många saker jag visar är att medan redaktionellt skapad text är relativt oproblematisk att få tag på, är utbudet av användarskapad textdata numer väldigt skevt, p.g.a. plattformiseringen. Nuförtiden finns ytterst få ställen att hitta användarskapad text i större mängder, på internet. Det ser olika illa ut i olika länder men generellt sett är det bara Reddit och Twitter vi kan hämta text från, i ”bulk”. Facebook (Instagram, WhatsApp), Microsoft (LinkedIn) och även Snapchat och TikTok är i princip helt slutna. Konventionella webbforum (i Sverige har vi t.ex. Flashback och Familjeliv) är i många länder ganska irrelevanta som fenomen, väldigt få människor skriver längre på sådana forum.

Inte ens de kommersiella leverantörer som jag går igenom har någon vidare bra tillgång att tala om, vad gäller kategorin användarskapad textdata. Därför är det främst redaktionell text som det finns garanterad tillgång till, varför vi också tittar i rapporten på vilka de stora text-baserade nyhetssajterna är i respektive land i vårt urval (20 länder). Vi försöker estimera representativiteten för olika nyhetssajter genom att använda trafikdata från SimilarWeb som en proxy for popularitet.

Rapporten tjänstgör därför också som en förhoppningsvis ganska användbar nulägesbild av medieutbudet i flera stora länder (inklusive politiskt högaktuella länder som Ungern, Hong Kong och Ryssland).

Tidigare forskning

Tillsammans med några researchers inom omvärldsbevakningsföretagen Retriever och M-Brain genomförde jag 2015 ett forskningsprojekt: Vad gör en politisk utsaga framgångsrik? Den användardrivna kommunikationens villkor. Vi granskade de specifika faktorer som spelar in för delning av politiska tweets, samt vilken typ av material från sociala medier som fångas upp av traditionella nyhetsmedier – och, inte minst, vilken bild av sociala medier som därmed skapas.

Det forskningsprojektet var delfinansierat av Internetfonden samt Riksbankens Jubileumsfond, och ingick som delprojekt i min treåriga Flexit-position vid reklambyrån Forsman & Bodenfors.

Som led i samma Flexit-anställning genomförde jag ett intervjubaserat projekt om public service-uppdraget i en tid av allt mer personaliserad broadcasting och allt större marknadsideologiskt tryck att anpassa sig till en plattforms- och nätverkslogik.

Utöver detta har jag på senare tid arbetat en del med statistisk analys av medieinnehåll, samt en del metodutveckling kring social mediedata.

På Twitter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du prata mer med mig, jag använder den plattformen för att försöka hålla mig à jour.