Jonas Andersson

Jonas Andersson

Docent

Programsamordnare

Lektor

Jag är forskare och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap. Jag intresserar mig för digitala medier och dessas betydelse för samhällsstrukturer, vardagsliv och epistemologi.

08-608 46 74 086084674

Institutionen för kultur och lärande

PC210

Jag är tvärvetenskapligt orienterad med starkt intresse för hur såväl vardagsliv och enskilda människor som organisationer och strukturer påverkas av den samtida, allt mer digitaliserade medieekologin. Vilka aktörer och fenomen gynnas och missgynnas? Hur samverkar de digitala mediernas strukturer med samhället i övrigt?

Mitt huvudsakliga forskningsområde var länge den oreglerade fildelningen på nätet men jag har på senare år skiftat fokus, då nätet kommit att stöpas om i form av plattformar, appar och mobil hårdvara.

Jag intresserar mig för de principiella tekniska mekanismerna bakom olika sorters digital mediering. Fildelning bygger till exempel på att internet från början är byggt på kopiering och öppna nätverk, medan mycket av dagens utveckling – plattformar, appar, molntjänster, "Web3" (hashfunktioner och blockkedjor) och "AI" (stora språkmodeller, maskininlärning, automatiserad mönsterigenkänning) – inbegriper betydande centralisering och ägarkontroll. På många sätt har användarnas medietekniska handlingsutrymme kommit att begränsas. Med mobila apparater är det till exempel ofta svårare för användare att själva modifiera och hård- och mjukvara jämfört med datorns mångsidighet. Många har vant sig vi gränssnitt, appar och tjänster där ägaren bestämmer vad som kan och inte kan göras. Det finns stora risker med att slutna, centraliserade företag dominerar marknaden och hämmar konkurrens, men även insyn och tillsyn, samt medborgares delaktighet och inflytande. Hur gränssnitt och system utformas får konsekvenser för hur makt fördelas i samhället.

Det är mot bakgrund av sådana här tekniskt, juridiskt, historiskt och ekonomiskt orienterade förståelser av digitala medier som jag försöker utröna vad de mänskligt meningsfulla aspekterna blir av allt detta. I slutändan, en klassisk medievetenskaplig ansats: Att försöka förstå olika mediers mening både för individer och hela samhällen.

Mina undervisnings- och forskningsintressen rör därför de sätt på vilka tilltagande digitalisering och mediering samverkar med vardagsliv och samhällsstrukturer. Det handlar om kritiska studier av plattformar som strukturella och medierande institutioner, inte minst i relation till civilsamhälle och medborgerliga intressen, epistemologi (villkoren för hur kunskap upprättas) och den datadrivna medieekonomin. Jag intresserar mig även för hur det materiella och det semiotiska samverkar, i relation till teorier om agens, relationer, avkolonialisering och klimatkollaps.

Jag har skrivit om medier och digitalisering i en rad sammanhang, bland annat skönlitterärt i boken Framtiden (tillsammans med Eric Schüldt, 2011) och policyorienterat i Plattformssamhället (2019).


Min nuvarande forskning

Under 2019–2022 har jag varit delaktig i ett forskningsprojekt lett av Stefan Dahlberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Mittuniversitetet), Linguistic Explorations of Society Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (LES), finansierat av Vetenskapsrådet, där min roll är att kartlägga utbudssidan av textdata (redaktionell och användargenererad) på webben, i en global kontext. Nu finns en färdig forskningsrapport, där jag sammanfattar en rad utmaningar vad gäller utbudet av webbmedierad text: The hitchhiker’s guide to web-mediated text – Method handbook for quantification of online linguistic data in a country-specific context. Den ligger uppe på Göteborgs universitets hemsida då LES ursprungligen är deras projekt och det delvis också är data från Quality of Government (QOG)-institutet som används i rapporten. Själva PDF:en finner du här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., den är utgiven som del av QOG-institutets working papers Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det har varit oerhört lärorikt att arbeta med ledande forskare inom natural language processing (NLP) och natural language understanding (NLU) såsom Magnus Sahlgren (AI Sweden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).

Inom bl.a. machine learning och kvantitativ samhällsforskning behövs ibland stora mängder text som rådata. Rapporten handlar om utbudssidan av sådan textdata hämtad från internet, och huruvida man kan betrakta den som representativ för större befolkningar. Sådan textdata brukar antingen vara redaktionellt skapad (nyhetssidor på webben, t.ex.) eller användarskapad (bloggar, forum, sociala medier). Jag går bl.a. igenom hur den globala marknaden ser ut vad gäller kommersiella leverantörer av sådan textdata.

Rapporten är en sorts granskning av villkoren för webbmedierad text som källa för forskning kan man säga. Jag undersöker villkoren för representativitet och validitet, samt ger en lägesbild av hur utbudet egentligen ser ut (obeaktat universitetens och de nationella bibliotekens samlingar, bör tilläggas). Det är ganska komplext men ändå rätt enkelt när man väl sätter sig in i det.

En av många saker jag visar är att medan redaktionellt skapad text är relativt oproblematisk att få tag på, är utbudet av användarskapad textdata numer väldigt skevt, p.g.a. plattformiseringen. Nuförtiden finns ytterst få ställen att hitta användarskapad text i större mängder, på internet. Det ser olika illa ut i olika länder men generellt sett har det bara varit Reddit och Twitter vi har kunnat hämta text från, i ”bulk”. Men nu är Twitter i praktiken nästan lika slutet som Metas plattformar (Facebook, Instagram, WhatsApp). Microsoft-ägda LinkedIn och även Snapchat och TikTok är i princip helt slutna. Konventionella webbforum förblir öppna/tillgängliga för översikt (i Sverige har vi t.ex. Flashback och Familjeliv) men dessa är i många länder ganska irrelevanta som fenomen – väldigt få människor skriver längre på sådana forum.

Inte ens de kommersiella leverantörer som jag gått igenom har någon vidare bra tillgång att tala om, vad gäller kategorin användarskapad textdata. Bland kommersiella leverantörer är det främst redaktionell text som det finns garanterad tillgång till, varför vi också tittar i rapporten på vilka de stora text-baserade nyhetssajterna är i respektive land i vårt urval (20 länder). Vi försöker estimera representativiteten för olika nyhetssajter genom att använda trafikdata från SimilarWeb som en proxy for popularitet.

Rapporten tjänstgör därför också som en förhoppningsvis ganska användbar nulägesbild av medieutbudet i flera stora länder (inklusive politiskt högaktuella länder som Ungern, Hong Kong och Ryssland).


Tidigare forskning

Tillsammans med några researchers inom omvärldsbevakningsföretagen Retriever och M-Brain genomförde jag 2015 ett forskningsprojekt: Vad gör en politisk utsaga framgångsrik? Den användardrivna kommunikationens villkor. Vi granskade de specifika faktorer som spelar in för delning av politiska tweets, samt vilken typ av material från sociala medier som fångas upp av traditionella nyhetsmedier – och, inte minst, vilken bild av sociala medier som därmed skapas.

Det forskningsprojektet var delfinansierat av Internetfonden samt Riksbankens Jubileumsfond, och ingick som delprojekt i min treåriga Flexit-position vid reklambyrån Forsman & Bodenfors.

Som led i samma Flexit-anställning genomförde jag ett intervjubaserat projekt om public service-uppdraget i en tid av allt mer personaliserad broadcasting och allt större marknadsideologiskt tryck att anpassa sig till en plattforms- och nätverkslogik.

Utöver detta har jag på senare tid arbetat en del med statistisk analys av medieinnehåll, samt en del metodutveckling kring social mediedata.


Jag använder inte längre Twitter för kommunikation, du hittar mig i stället på Mastodon: adoranten@tldr.nettime.org Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA

Forskaren deltar inte i några projekt just nu.