Julia Malitska
Fil dr
Projektforskare
Jag är historiker med forskningsfokus på Östeuropas imperie- och rumsliga historia. Jag forskar också om relationer mellan människa och djur ur ett historiskt perspektiv.
Institutionen för historia och samtidsstudier
MA711
Mina nuvarande forskningsintressen rör sig i två överlappande riktningar. Den första handlar om imperiala och post-/nyimperiala historier i Central- och Östeuropa. Den andra rör sammanflätade historier om vetenskap, (bio)politik, mat och djur i 1800- och 1900-talens Europa.
År 2017 disputerade jag vid Södertörns högskola på en avhandling med titeln "Negotiating Imperial Rule: Colonists and Marriage in the Nineteenth Century Black Sea Steppe."
Under mitt postdoktorala projekt (2019 – 2022) med titeln "Vegetarianism in the Russian Empire: Ideas, Practices, Identities and Legacies, 1860s–1920s" undersökte jag kostreformer i det sena ryska imperiet. Studien visade bland annat hur vegetarisk aktivism växte fram, vilka idéer, drivkrafter och handlingar som låg bakom, samt varför och hur vissa individer blev aktivister.
För närvarande har jag två pågående projekt:
- "To Eat or Not to Eat? Human Health, Scientific Knowledge, and the Biopolitics of Meat in Eastern Europe, 1860s–1939" – ett projekt där jag är projektledare (PI), finansierat av Östersjöstiftelsen (2022–2026), och som bedrivs vid Södertörns högskola.
- Entangled Borderlands: Mapping Intra-Imperial Connections for a New Spatial History of the Late Romanov Empire Länk till annan webbplats. – ett storprojekt, finansierat av Estlands vetenskapsråd (2025–2029), och som bedrivs vid Tartu universitet.
Sedan min disputation har jag undervisat på ett flertal kurser i historia på olika nivåer vid flera lärosäten, samt handlett studenter i deras uppsatsarbeten. För närvarande är jag biträdande handledare för en doktorand i historia.
Jag är medgrundare till forskargruppen EnvHistUA (Environmental History of Ukraine). Forskargruppen EnvHistUA syftar till att uppmuntra forskare att engagera sig i Ukrainas miljöhistoria, både inom undervisning och forskning, som går bortom katastrofcentrerade perspektiv, omvärderar det imperiala och sovjetiska arvet, samt stärker lokal och evidensbaserad kunskap.