Leif Runefelt

Professor

Professor i idéhistoria

08-608 47 13 086084713

Institutionen för historia och samtidsstudier

070 217 30 33 0702173033

F825

Mitt senaste avslutade projekt handlar om den kvinnobilder i reklamen under bildsatta annonsens genombrott och svensk konsumtionskultur - helt enkelt om det tidiga svenska konsumtionssamhället, 1870-1914. Det är ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning. Det huvudsakliga resultatet är en bok, Den magiska spegeln. Kvinnan, reklamen och den kapitalistiska samhällsordningen, som utkommer i maj 2019 (Nordic Academic Press). Ur ett konsumtionshistoriskt perspektiv tar den upp en period som är underbeforskad, men som är central för den historiska förståelsen av vårt moderna konsumtionssamhälle.

Jag är 2017-20 ansvarig för ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet, "Misstro, glädje, nyfikenhet. Attityder och förhållningssätt till transnationell ambulerande underhållning i Östersjöregionen". Det är ett projekt som studerar underhållning under perioden 1780-1880 ur ett konsumtions- och känslohistoriskt perspektiv. I projektet medverkar även Kristiina Savin från Lunds universitet.

Under 2019-2022 är jag projektledare för ett projekt som undersöker gästfrihet gentemot flyktningar i Östersjöregionen under ett mycket långt tidsperspektiv, från 1000-talet till 1800-talet, "Baltic Hospitality: Receiving Strangers/Providing Security on the Northen European Littoral, ca 1000-1900". Min arbetsuppgift är begreppshistorisk. Övriga medverkande är Sari Nauman, Wojtek Jezierski och Christina Reimann från Göteborgs universitet. Projektet finansieras av Östersjöstiftelsen.

Min tidigare forskning, som tidigare mera rört den tidigmoderna perioden, sammanlänkar två olika fält: å ena sidan ett ekonomisk-historiskt perspektiv med tonvikt på konsumtion och nyttjandet av naturresurser, framför allt inom det agrara samhället, å andra sidan ett mentalitetshistoriskt perspektiv med tonvikt på bildade eliters uppfattningar om människan som samhälls- och förnuftsvarelse.

Jag disputerade 2001 på doktorsavhandlingen Hushållningens dygder 2001, vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms universitet. Mellan 2005 och 2012 arbetade jag vid historiska institutionen vid samma lärosäte; docent i historia 2006. Jag blev idéhistoriker och södertörnare i juli 2012.

I min avhandling utreder jag relationen mellan etiskt, psykologiskt och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid – sambandet mellan normativ och deskriptiv människouppfattning och ekonomiska doktriner. Som postdoc finansierad av Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse skrev en "sequel", Dygden som välståndets grund (2005) som behandlas liknande frågor men i frihetstidens ekonomiska litteratur.

I Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning och landskapets förändring (2008, 2:a uppl. 2010) behandlas en bortglömd sida av den svenska agrarhistorien, den från 1700-talet och framåt ökade exploateringen av landets torvmarker.

I boken En idyll försvarad. Ortsbeskrivningar, herrgårdskultur och konservativ ideologiproduktion 1800–1860 (Sekel bokförlag, 2011), undersökte jag hur ett specifikt källmaterial, ortsbeskrivningar, fungerar som ideologiskt språkrör för en privilegierad agrar elit, den svenska herrgårdskulturen.

I boken Att hasta mot undergången. Anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige, 1730–1830 (Nordic Academic Press, 2015), undersöker jag utifrån konsumtion av varor, kultur och tid hur den så kallade konsumtionsrevolutionen ger upphov till en intensiv konsumtionskritik. Mycket kretsar kring frågan om lyxen och människans beteende som förnufts-, känslo- och samhällsvarelse.

Mellan 2013 och 2016 var jag en av fem projektmedlemmar i det Uppsalabaserade projektet SESO: Seeing and Enacting Social Order. Cultures of Difference in Early Modern Sweden (finansierat av Riksbanken och Uppsala universitet). Där bedrev jag huvudsakligen studier om färg som redskap för social differentiering. Bland annat publicerade jag en artikel om smink och skönhetsideal under 1700-talet i den idéhistoriska årsboken Lychnos, 2016. Jag skrev också en artikel om det brokiga (mångfärgade) och en om uppfattningar om färgen blå i ljuset av den framväxande koloniala handeln med färgämnen under 1700-talet.

Några publikationer i urval:

Hushållningens dygder. Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid (Stockholm Studies in Economic History). Stockholm 2001.

Dygden som välståndets grund. Dygd, nytta och egennytta i frihetstidens ekonomiska tänkande (Stockholm Studies in Economic History). Stockholm 2005.

En idyll försvarad. Ortsbeskrivningar, herrgårdskultur och den gamla samhällsordningen, 1800–1860, Lund: Sekel förlag, 2011.

Att hasta mot undergången. Anspråk, flyktighet, förställning i den debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830, Lund: Nordic Academic Press, 2015.

(som red och författare), Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens skriftserie nr 41), Stockholm 2008.

"Den frihetstida affektläran – kontinuitet och tradition", Lychnos 2004.

"Från Yppighets nytta till dygdens försvar. Om den frihetstida debatten om lyx", Historisk tidskrift 2004:2.

Tillsammans med Pernilla Jonsson, "Konsumtion: identitet, makt och livets nödtorft", i Susanna Hedenborg och Mats Morell (red.), Sverige – en social och ekonomisk historia, Lund: Studentlitteratur 2006.

"Frihetstidens ekonomiska tänkande", i Lars Magnusson och Anders Björnsson (red), Jordpäron. En ekonomisk-historisk läsebok, Stockholm: Atlantis 2011.

"Dygd och odygd i Dalins Argus eller Aristoteles på kaffehus: den klassiska dygdeläran möter 1700-talets moderna umgängesformer", i Marie Lindstedt Cronberg och Catharina Stenqvist (red), Dygder och odygder. Förmoderna perspektiv på tillvaron, Lund: Nordic Academic Press 2010.

"Ett svenskt Arkadien – landskapet i svenska ortsbeskrivningar 1800–1860", Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 59, 2010.

"Skogens räddare. Den svenska ståndspersonen uppfattad som hjälte av sig själv", i Therése Andersson (red.), Hjältar och hjältinnor. Föreställningar och gestaltningar från Eufemiavisorna till Gösta Berlings saga, Lund: Nordic Academic Press, 2012.

Som red. tillsammans med Oskar Sjöström,och författare: Förmoderna offentligheter. Arenor och uttryck för politisk debatt 1550-1830, Lund: Nordic Academic Press, 2014.

"De klassiska jordbruksförfattarna i svensk och dansk agrarlitteratur 1700-1850", i Marcus Porcius Cato, Om jordbruket, Marcus Terentius Varro, samtal om lantbruket, utg. av Örjan Wikander och Sten Hedberg, 2015.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA