Leif Runefelt

Leif Runefelt

Professor

08-608 47 13 086084713

Institutionen för historia och samtidsstudier

F825

Mitt senaste avslutade projekt, finansierat av vetenskapsrådet handlar om ambulerande underhållning i Sverige under 1800-talet framför allt såsom den kommer till uttryck i underhållarnas egen marknadsföring. Projektet presenteras till exempel i boken Några ögonblicks förundran. Marknaden för ambulerande underhållning i Sverige 1770–1880 (Nordic Academic Press, utgivning sommaren 2022) och i ”Art in Tights. Tableaux vivants as Commercial Entertainment in Sweden and Finland 1840-1860” i Journal of Art History, 2021. I projektet medverkar även Kristiina Savin från Lunds universitet.

Jag bedriver två andra externfinansierade projekt. Från moralens till modets väktare. Svensk modebild i utvecklingen från etiskt regelverk till kapitalistiskt modesystem 1873–1916 är ett modehistoriskt projekt finansierat av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning. Det löper över några år och tar mer konkret form under 2023.

Under 2019-2023 är jag projektledare för ett projekt som undersöker gästfrihet gentemot flyktningar i Östersjöregionen under ett mycket långt tidsperspektiv, från 1000-talet till 1800-talet, "Baltic Hospitality: Receiving Strangers/Providing Security on the Northen European Littoral, ca 1000-1900". Min arbetsuppgift är begreppshistorisk. Övriga medverkande är Sari Nauman, Wojtek Jezierski och Christina Reimann från Göteborgs universitet. Projektet finansieras av Östersjöstiftelsen.

2019 gav jag ut monografin Den magiska spegeln. Kvinnan, reklamen och den kapitalistiska samhällsordningen (Nordic Academic Press). Det var ett reklamhistoriskt projekt finansierat i tre år av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning som tog upp kvinnobilder i reklamen under bildsatta annonsens genombrott och svensk konsumtionskultur - helt enkelt om det tidiga svenska konsumtionssamhället, 1870-1914. Ur ett konsumtionshistoriskt perspektiv tar den upp en period som är underbeforskad, men som är central för den historiska förståelsen av vårt moderna konsumtionssamhälle. Ett litet kortare bidrag är ”The Corset and the Mirror” om underklädesreklam, sexism och frigörelse, i History of Retailing and Consumption, 2019.

I boken Att hasta mot undergången. Anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige, 1730–1830 (Nordic Academic Press, 2015), undersökte jag utifrån konsumtion av varor, kultur och tid hur den så kallade konsumtionsrevolutionen ger upphov till en intensiv konsumtionskritik. Mycket kretsar kring frågan om lyxen och människans beteende som förnufts-, känslo- och samhällsvarelse.

Mellan 2013 och 2016 var jag en av fem projektmedlemmar i det Uppsalabaserade projektet SESO: Seeing and Enacting Social Order. Cultures of Difference in Early Modern Sweden (finansierat av Riksbanken och Uppsala universitet). Där bedrev jag huvudsakligen studier om färg som redskap för social differentiering. Bland annat publicerade jag en artikel om smink och skönhetsideal under 1700-talet i den idéhistoriska årsboken Lychnos, 2016. Jag skrev också en artikel om det brokiga (mångfärgade) och en om uppfattningar om färgen blå i ljuset av den framväxande koloniala handeln med färgämnen under 1700-talet.

I boken En idyll försvarad. Ortsbeskrivningar, herrgårdskultur och konservativ ideologiproduktion 1800–1860 (Sekel bokförlag, 2011), undersökte jag hur ett specifikt källmaterial, ortsbeskrivningar, fungerar som ideologiskt språkrör för en privilegierad agrar elit, den svenska herrgårdskulturen.

I Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning och landskapets förändring (2008, 2:a uppl. 2010) behandlas en bortglömd sida av den svenska agrarhistorien, den från 1700-talet och framåt ökade exploateringen av landets torvmarker.

Jag disputerade 2001 på doktorsavhandlingen Hushållningens dygder 2001, vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms universitet. Mellan 2005 och 2012 arbetade jag vid historiska institutionen vid samma lärosäte; docent i historia 2006. Jag blev idéhistoriker och södertörnare i juli 2012.

I min avhandling utreder jag relationen mellan etiskt, psykologiskt och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid – sambandet mellan normativ och deskriptiv människouppfattning och ekonomiska doktriner. Som postdoc finansierad av Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse skrev en "sequel", Dygden som välståndets grund (2005) som behandlas liknande frågor men i frihetstidens ekonomiska litteratur.

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är högskolans databas för digital publicering och registrering av publikationer som producerats av forskare, lärare och studenter.

Till DiVA

Forskaren deltar inte i några projekt just nu.