Min forskning under senare år kan nog kallas för "kulturhistorisk konsumtionsforskning", då jag analyserat flyktiga och vardagliga fenomen som kanske inte alltid fått den uppmärksamhet de behöver, trots att de ofta utgör en stor del av det som är meningsfullt i vårt liv. Som små axplock kan jag nämna 1700-talets syn på kosmetik, modedockan som misogyn trop, sprätthöken, människor utklädda till apor på scen, trollkarlar, lyxkritik, hårvårdsmarknadens utveckling runt 1800, gubbsjuka, marknader som ordningsproblem, livsmedel berikade med cannabis, picnics, fenomenet grace i modebilder, tarvligheten som positiv kraft, reklam för korsetter och underkläder, hund- och apteatrar, indigo och Sveriges integrering i den globala färgämneshandeln, luggen som kulturskymning, kaffehusbravados, kroppsflanörer, armlösa underhållare, fotdyrkan, överflödsförordningar, synen på gatumusikanter, nordafrikanska akrobater, och mycket annat som du gärna vill höra mer om.

Nedan anges mina huvudsakliga projekt från det senaste till det första:

Modetidningar, modebild och modejournalistik 1873-1914. I ett projekt finansierat av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning undersöker jag hur den svenska modebilden och den svenska modejournalistiken utvecklades under en väsentlig fas i modebranschens framväxt, utifrån den modevetenskapliga teorin om modesystemet. Det kommer att bli en unikt komplex analys i coffee-table-format så stay tuned, 2026!

Marknadens språk - bruket av ordet "marknad" i Sverige från 1500-talet till idag. Jag ingår i ett idéhistoriskt-lingvistiskt ordbruksprojekt där vi analyserar hur ordet (och INTE begreppet alltså!) marknad har använts i Sverige under lång tid. Mitt huvudansvar ligger på 1800-talet, där ordbruket framför allt i pressen och i stånds- och tvåkammarriksdagens material analyseras. Projektet finansieras av Marcus och Amalia Wallenbergs stiftelse och Göteborgs universitet är projektägare.

Ambulerande underhållare i Sverige. 2024 avslutade jag ett projekt finansierat av vetenskapsrådet som analyserar marknaden för ambulerande underhållning i Sverige under sent 1700-tal och 1800-tal framför allt såsom den kommer till uttryck i underhållarnas egen marknadsföring.

Projektet presenteras till exempel i boken Några ögonblicks förundran. Marknaden för ambulerande underhållning i Sverige 1770–1880 (Nordic Academic Press, utgivning sommaren 2022) och i ”Art in Tights. Tableaux vivants as Commercial Entertainment in Sweden and Finland 1840-1860” i Journal of Art History, 2021. I projektet medverkar även Kristiina Savin från Lunds universitet.

OBS! Mer kommer under 2025 trots att projektet är formellt avslutat!

Gästfrihet och flyktingar i Östersjöregionen från 1000-1900. Under 2019-2023 var jag projektledare för ett projekt som undersökte gästfrihet gentemot flyktningar i Östersjöregionen under ett mycket långt tidsperspektiv, från 1000-talet till 1800-talet, "Baltic Hospitality: Receiving Strangers/Providing Security on the Northen European Littoral, ca 1000-1900". Övriga medverkande var Sari Nauman, Wojtek Jezierski och Christina Reimann från Göteborgs universitet. Projektet finansierades av Östersjöstiftelsen.

Kvinnobilder i reklam, 1870-1914. 2019 gav jag ut monografin Den magiska spegeln. Kvinnan, reklamen och den kapitalistiska samhällsordningen (Nordic Academic Press). Det var ett reklamhistoriskt projekt finansierat av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning som tog upp kvinnobilder i reklamen under bildsatta annonsens genombrott och svensk konsumtionskultur - helt enkelt om det tidiga svenska konsumtionssamhället, 1870-1914. Ur ett konsumtionshistoriskt perspektiv tar den upp en period som är underbeforskad, men som är central för den historiska förståelsen av vårt moderna konsumtionssamhälle. Ett litet kortare bidrag är ”The Corset and the Mirror” om underklädesreklam, sexism och frigörelse, i History of Retailing and Consumption, 2019.

Synen på konsumtion och konsumenter i Sverige, 1730-1830. I boken Att hasta mot undergången. Anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige, 1730–1830 (Nordic Academic Press, 2015), undersökte jag utifrån konsumtion av varor, kultur och tid hur den så kallade konsumtionsrevolutionen ger upphov till en intensiv konsumtionskritik. Mycket kretsar kring frågan om lyxen och människans beteende som förnufts-, känslo- och samhällsvarelse.

Mellan 2013 och 2016 var jag en av fem projektmedlemmar i det Uppsalabaserade projektet SESO: Seeing and Enacting Social Order. Cultures of Difference in Early Modern Sweden (finansierat av Riksbanken och Uppsala universitet). Där bedrev jag huvudsakligen studier om färg som redskap för social differentiering. Bland annat publicerade jag en artikel om smink och skönhetsideal under 1700-talet i den idéhistoriska årsboken Lychnos, 2016. Jag skrev också en artikel om det brokiga (mångfärgade) och en om uppfattningar om färgen blå i ljuset av den framväxande koloniala handeln med färgämnen under 1700-talet.

Den svenska herrgårdskulturen under 1800-talet och dess bild av sig själv, av bönderna och av sin livsvärld. I boken En idyll försvarad. Ortsbeskrivningar, herrgårdskultur och konservativ ideologiproduktion 1800–1860 (Sekel bokförlag, 2011), undersökte jag hur ett specifikt källmaterial, ortsbeskrivningar, fungerar som ideologiskt språkrör för en privilegierad agrar elit, den svenska herrgårdskulturen.

Mosskultur och torvmarksexplatering. I Svensk mosskultur. Odling, torvanvändning och landskapets förändring (2008, 2:a uppl. 2010) behandlas en (då) bortglömd sida av den svenska agrarhistorien, den från 1700-talet och framåt ökade exploateringen av landets torvmarker.

Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande på 1600- och 1700-talen. Jag disputerade 2001 på doktorsavhandlingen Hushållningens dygder 2001, vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms universitet. Mellan 2005 och 2012 arbetade jag vid historiska institutionen vid samma lärosäte; docent i historia 2006. Jag blev idéhistoriker och södertörnare i juli 2012.

I min avhandling utreder jag relationen mellan etiskt, psykologiskt och ekonomiskt tänkande under svensk stormaktstid – sambandet mellan normativ och deskriptiv människouppfattning och ekonomiska doktriner. Som postdoc finansierad av Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse skrev en "sequel", Dygden som välståndets grund (2005) som behandlas liknande frågor men i frihetstidens ekonomiska litteratur.