Rickard Lalander
Docent
Professor
Statsvetare, sociolog, Latinamerikaexpert. Professor i globala utvecklingsstudier. Jag forskar och undervisar inom miljö- och utvecklingsstudier, främst med fokus på globala syd.
Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik
MD421A
Professor i miljövetenskap med inriktning mot globala utvecklingsstudier.
Bakgrund
Doktor (2004) och Docent (2009) i Latinamerika-studier/Områdes- och kulturstudier, Institutionen för Världens Kulturer, Helsingfors Universitet.
Vid Södertörn undervisar och handleder jag inom området miljö- och utvecklingsstudier, framför allt inom programmet Utveckling och Internationellt Samarbete (UIS), men även inom Miljö och Utveckling (MU), samt på doktorandnivå och inom masterprogrammet för miljöstudier.
Min undervisning och forskning kännetecknas av tvärvetenskaplighet, med influenser från utvecklingsstudier, kultur- och miljösociologi, statsvetenskap, genusstudier, antropologi, humanekologi och områdesstudier. Jag har specialiserat mig på Latinamerikas politiska, sociala, kulturella och ekonomiska utveckling och framför allt Bolivia, Ecuador och Venezuela.
Pågående forskningsprojekt
Indigenous Community-Based Eco-Tourism and Socio-Environmental Justice in the Global South: comparing “from below” experiences in Brazil, Ecuador and Mozambique
Projektledare: Rickard Lalander
Medverkande forskare: Juliana Porsani (doktorand) och Kari Lehtilä (Professor), NMT, Södertörns Högskola.
Finansieras av FORMAS (The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning) för perioden 2019-22.
Realities of gold: Socio-environmental (in)justice, Indigenous resistance and rights-based alternatives in the Ecuadorian Amazon
Projektledare: Rickard Lalander
Ansvarig forskare i Ecuador: María Beatriz Eguiguren Riofrío, Universidad Técnica Particular de Loja, Ecuador.
Finansieras av STINT (The Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education) under 2019.
Naturens rättigheter - rättigheternas natur. Neo-konstitutionalism och etno-ekologiskt motstånd i Bolivia och Ecuador
Mitt tidigare centrala forskningsprojekt sedan 2013 handlar om naturens/miljöns och ursprungsbefolkningars rättigheter i Bolivia och Ecuador. De nya författningarna i Bolivia (2009) och Ecuador (2008) har uppmärksammats som de mest progressiva konstitutionstexterna i världen både vad gäller juridiskt värnande om naturen, inbegripet att miljön/ naturen blir eget rättssubjekt, och stärkande av indianfolkens rättigheter. I och med författningsreformerna är Bolivia och Ecuador numera plurinationella och interkulturella stater, dvs. ett erkännande av indianfolkens kollektiva rättigheter. Dessutom stärks mekanismer för politiskt deltagande och självstyre för indianbefolkningen på lokal nivå. I båda länderna har de indianska levnadsprinciperna om människa och natur i harmoni kring begreppet Vivir Bien/Sumak Kausay (Leva väl/harmoniskt levnadssätt) befästs i såväl grundlagstexten och nationella utvecklingsplaner. Bolivia och Ecuador är länder som uppvisar bland världens rikaste biodiversitet, men denna mångfald hotas av föroreningar och skogsskövlingar förorsakade av naturresursexploaterande industri. De nya konstitutionerna fastställer att industrialisering och kommersialisering av naturresurser ska vara ett område av högsta prioritet för staten, så länge inkomsterna används till allmänhetens bästa. Samtidigt ska naturens och indianfolkens rättigheter respekteras. I denna kontext står mäktiga ekonomiska och politiska intressen mot naturens och indianfolkens grundlagsbefästa rättigheter. Nationalisering av vitala industrigrenar har inletts, framför allt inom gruv, olje och gassektorn, samt (i Bolivia) storskaligt jordbruk. Konstitutionstexterna, liksom efterföljande sekundärlagstiftning, innehåller därmed tydliga motsägelser som leder till spänningar vid implementering av lagar och rättigheter. Dessa motsättningar är centrala i projektets analytiska ansats. I dessa nya konstitutionella kontexter analyseras spänningar och motsättningar mellan ekonomisk utvecklingspolitik och kampen för naturens/miljöns och indianfolkens rättigheter. Spänningarna studeras utifrån rättighetsbaserade mobiliseringsstrategier hos Bolivias och Ecuadors indianorganisationer. Projektet finansierades av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) för perioden 2013-2016.
De första av projektets publikationer problematiserar dessa teman främst utifrån miljösociologiska, politisk-ekonomiska och moralfilosofiska teoretiska perspektiv. Projektet är fortfarande aktivt med fler kommande publikationer.
From Exclusion to Government in Ecuador: Indigenous Movement Strategies and Political Power Structures in Otavalo and Cotacachi
Projektledare: Rickard Lalander.
Formellt avslutat, men flera publikationer väntas. Finansierat av Sida-SAREC 2007-2010.
Publikationer
De flesta av mina publikationer kan laddas ner från:
https://sh.academia.edu/RickardLalander Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
eller: