Forskare från länder som Ukraina, Kazakstan, Polen, Tjeckien, Lettland, Litauen, Schweiz och USA gästade i december Södertörns högskola och Centre for Baltic and East European Studies, CBEES, årliga konferens. En konferens som både utifrån tema och för besökarna kom att präglas av Rysslands krig i Ukraina.

− En fråga som jag vet att många försöker få grepp om är hur mycket fokus som ska ligga på Rysslandsstudier. Att studera just Ryssland, eller före detta Sovjetunionen har alltid varit hjärtat av forskningsområdet i USA. Men min uppfattning är att kollegorna vid Södertörns högskola och CBEES redan har påbörjat den diskussionen. De har mer fokus på Baltikum, Central- och Östeuropa utanför en post-sovjetiskt kontext, säger Sarah D. Phillips, antropolog och föreståndare för Robert F. Byrnes Russian and East European Institute vid Indiana University.

Tema i tiden

Programmet för den två dagar långa konferensen bestod av närmare 20 programpunkter och innefattade allt från till exempel hur områdesstudier (area studies) definieras, utmaningar för kunskapsskapande i regionen, dekolonisering, språk och undervisning inom Östeuropastudier. En som deltog i ett samtal om just dekolonisering var Olha Voznyuk från Ukrainian Free University i München. Hon ser tillbaka på en mycket givande konferens vars tema av mycket tragiska skäl låg rätt i tiden. Även hon lyfter fokuset på Rysslandsstudier inom slaviska studier framför alla andra slaviska kulturer. Något som lett till att andra områden, till exempel ukrainska studier, är underrepresenterade inom västerländsk forskning säger hon.

− Ämnena och problemen som diskuterades under konferensen är starkt kopplade till mitt ämne, slaviska studier. Men också alla post-sovjetiska studier utifrån termer som dekolonisering. Vi pratade bland annat om vad det innebär. Jag lyfte i samtalet det faktum att många universitet har Rysslandsstudier och slaviska, baltiska studier. Det är mycket fokus på det ryska och frågan är varför området inte sträckt sig mer mot att upptäcka andra slaviska kulturer. Andra discipliner och kulturer hamnar i skuggan, säger Olha Voznyuk.

Se gammal forskning med nya ögon

En fråga hon särskilt lyfter och som diskuterades flitigt under konferensen var det om hur, trots all expertis och forskning som ändå finns har det inte gått att förutse det som nu händer i Ukraina, en tragedi på omfattande nivå, säger hon.

− Vi har en hel forskarvärld som analyserar kultur, politik, historia – men vi kunde ändå inte förutse vad som höll på att hända. Och den stora orsaken till det är fokuset på Rysslandsstudier vilket lett till missförstånd om till exempel likheter mellan länderna. Detta är inte bara en militär aktion, det handlar om så mycket mer. Vi måste omorganisera hur vi bedriver Rysslandsstudier, det är en väldigt stor fråga för hela forskningsområdet. Inte bara att studera nya och kanske obeforskade områden, utan även se gammal forskning med nya ögon, säger hon.

Nya tankar och perspektiv

Efter två år av pandemi var det många som såg fram emot att träffa kollegor utanför digitala mötesrum. Att ses i verkliga livet ger mervärde, även om det fanns hybrida inslag för de som inte hade möjlighet att delta. Organisatörernas insats, temat och samtalen med nya och gamla bekanta var något som gjorde att konferensen var väldigt uppskattad bland deltagarna. Sarah D. Phillips åkte tillbaka till USA med många nya tankar.

− En intressant diskussion handlade om vilka gränser som bör finnas mellan akademin och tillämpad forsknings eller policyforskning. Vi talade om varifrån motivationen för ett projekt kommer och hur att vara ”policyrelevant” ofta byggs in i finansieringsmekanismerna. Ett sådant samtal med en kollega hjälpte mig verkligen att se denna fråga i ett nytt ljus. Samtidigt insåg jag också att vara policyrelevant kan innebära olika saker för olika personer. Det är något som jag kommer fortsätta att funder kring, säger Sarah D. Phillips.