Våra forskningsteman

Miljövetenskapliga studier utgår ifrån tre angränsande, integrerade och samverkande forskningsteman.

Miljöförändringar och ekologiska processer

Forskningen fokuserar på hur ekologiska, biologiska och geovetenskapliga mönster och processer relaterar till olika funktioner i ekosystemet och förändringar i miljön. Att undersöka och förstå interaktionen mellan mänsklig aktivitet och ekosystemens funktion och biologiska mångfald är viktig för att .För att förstå interaktioner mellan mänsklig aktivitet, ekosystemens funktion och biologiska mångfald och för att förklara mänsklig påverkan på miljön krävs fördjupad kunskap om såväl naturens processer som av förändringar orsakade av människan. Kunskap om ekosystempåverkan är viktig för att bedöma hur mänskliga aktiviteter ger förändringar i ekosystemfunktioner, inte minst när det gäller hälsoeffekter och ett hållbart användande av naturresurser och ekosystemtjänster. Forskningen inom miljöförändringar och ekologiska processer har fokus i miljö- och naturvetenskapliga utgångspunkter, samtidigt som miljöfrågornas övergripande natur kräver ett tydligt mång- och tvärvetenskapligt perspektiv. Vi har stark kompetens i hållbar utveckling och biologiska ämnen, som ekologi och molekylärbiologi, samt geovetenskaper. Aktuell forskning handlar bland annat om ekosystemsförändring och anpassning inom ekologi, såsom växt-, zoo-, paleo- och mikrobiell ekologi, biologiskt mångfald, miljöförändringar orsakade av eutrofiering, klimat variation och förorening, ekotoxikologi, biogeokemi, effekter av land och vatten användning på ekosystem, samt relationen mellan miljö och hälsa.

Utveckling och miljö

Inom detta tema fokusera forskningen på förutsättningar för en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling, med betoning på relationen mellan naturresursanvändning, ekosystems dynamik och social eller politisk förändring. . En annan tongivande forskningsfråga inom temat är samspel eller motsättningar mellan olika aspekter av hållbar utveckling. Exempelvis kan en naturresursförvaltning som starkt prioriterar ekologisk hållbarhet få negativa sociala och ekonomiska effekter för vissa grupper i samhället. Miljöfrågor och hållbar utveckling analyseras därmed även ur ett fördelnings-, makt- och genusperspektiv. En huvudinriktning inom miljö- och utvecklingsforskningen är att kritiskt undersöka viktiga trender inom utvecklingsteori och praktik. Här ingår forskning om hur "utveckling" formuleras och av vem, följderna av ojämlik maktfördelning, samt vilka roller företrädare för näringsliv, stater och civilsamhälle spelar.

Environmental Governance

Temat studerar hur olika processer, strukturer och aktörer inom offentlig sektor, bland företag och inom civilsamhället påverkar hur miljö- och naturresursfrågor beskrivs, definieras, kommuniceras och hanteras. Miljö- och naturresursfrågors komplexa, osäkra, gränsöverskridande och föränderliga karaktär skapar stora utmaningar. Styr- och organisationsformer är ofta dåligt anpassade till de ekologiska systemens dynamik liksom till miljöproblemens gränsöverskridande och mångdimensionerade karaktär. Utvecklingen av så kallad "multi-level governance" sker parallellt med att staters traditionella och självständiga förvaltningsförmåga alltmer ifrågasätts, inte minst när det gäller hanteringen av miljöproblem. Nya former av styrning och förvaltning innebär att en ökad betydelse ges till att olika typer av kunskap (vetenskaplig, praktisk och lokal) förs närmare varandra. Likaså fästs stor vikt vid interaktion, kommunikation och samarbete mellan olika aktörer på lokal, regional och internationell nivå i syfte att öka vår förståelse av hur vi ska förhålla oss till vår tids stora miljöutmaningar. Hur miljöförvaltning knyter an till olika perspektiv på en hållbar framtid är också centralt.