Välfärdsaktörer är väsentliga för den svenska välfärdsmodellen. De betraktas som företrädare för svenska myndigheter, men är också tänkta att ge stöd och hjälp, vilket gör dem inflytelserika i människors vardag.

Huvudsyftet med denna profil är en plattform för kollegialt samarbete kring forskning om förändringsprocesser i det svenska samhället i relation till välfärdens aktörer. Sektorer som utbildning, sjukvård, socialtjänst och polis kräver aktuell forskning för att möta de utmaningar de står inför; detta är centralt för välfärdsforskningen som bedrivs vid Södertörns högskola, särskilt för yrkesutbildningar och utbildningsprogram.

Denna profil tar upp de frågor som finns i ett allt mer pluralistiskt samhälle och som speglas genom relationer mellan stat och civilsamhälle och Sveriges traditionellt starka civilsamhällesorganisationer. Hur och i vilken utsträckning omsätts olika mångfalder (som etnisk, religiös och annan identitetsbaserad pluralism) till de organisationer, nätverk och aktiviteter som vi skulle karaktärisera som en del av det civila samhället? I vilken utsträckning är olika civilsamhällesorganisationer intresserade (eller inte) av samarbete och dialog med staten, och vilka är statens policyer och mål för civilsamhällesorganisationer?

Profilen välkomnar också studier om förändringar i civilsamhällets politik, såsom de som är relaterade till integrationsmål, säkerhetshot etc., eller hur policyer och regleringar om civilsamhället implementeras och olika aktörers roll (stat, civilsamhälle, andra) i styrning. Forskningen skulle också kunna fokusera på relationer mellan stat och civilsamhälle på nationell, regional och kommunal nivå.

Sverige och flera grannländer genomgick sekulariseringsprocesser under 1800- och 1900-talen. Flera undersökningar har beskrivit dessa och andra länder i regionen som bland världens mest sekulariserade länder. Några av dem har också blivit allt mer mångkulturella och multireligiösa samhällen under bara några decennier, till stor del som ett resultat av efterkrigstidens migration. Sverige beskrivs till exempel ofta som både det mest sekulariserade och det mest multireligiösa landet i Europa. Inom detta fokusområde uppmuntrar PluPol multidisciplinär och empirisk forskning som utforskar olika aspekter av sekularitet och multireligiositet, och de utmaningar och möjligheter som sekulära stater står inför i relation till allt mer multireligiösa samhällen.

Denna profil fokuserar på individens betydelse i sociala och kulturella processer, samt hur förändringar och utvecklingar på en strukturell nivå har direkta konsekvenser för vardagliga interaktioner och relationer. Människors vardag påverkas på olika sätt av de utmaningar som kan uppstå i ett pluralistiskt samhälle och ansträngningarna att hantera dem – genom förändringar i lagar och regler, förutsättningarna för utbildning och sjukvård, stadsplanering och så vidare.

Dessutom består staten, civilsamhället och de olika samhällssektorerna – hälsa, utbildning, offentlig förvaltning etc. – alla av individer som i sin praktik är centrala för hur utmaningarna hanteras och vilka åtgärder som vidtas för att hantera dem. Denna profil erkänner alltså båda dessa aspekter i relation till samhälleliga och kulturella processer och utmaningar.