12
jun
14
jun
Konferens om nordiska språk som andraspråk - NORDAND16
Svenskämnet inom institutionen för kultur och lärande på Södertörns högskola står värd för den 16:e konferensen för Nordiska språk som andraspråk, NORDAND16.
Konferensen äger rum 12-14 juni 2024 och berör nordiska språk som andraspråk eller främmandespråk, samt flerspråkighet i de nordiska länderna. Konferensen annordnas vartannat år och syftar till att skapa en mötesplats för diskussioner och spridning av forskningsresultat inom dessa områden.
Vi välkomnar konferensbidrag om andraspråksinlärning, språkideologier och språkattityder, språkpolicy, utbildning, litteracitet, språk i skolans styrdokument, språklärande i och för yrkeslivet, språkpolitiska diskurser, flerspråkighet och transspråkande, och andra relevanta ämnen för konferensens inriktning.
%20NataliaGanuza_foto_av%20Henrik%20Zetterberg-2022.jpg)
Foto: Henrik Zetterberg
Natalia Ganuza, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet
Modersmålsundervisning: villkor, ideologier och framtidsutsikter
I det här föredraget ges en översikt över samtida forskning om s.k. modersmålsundervisning och de centrala teman och frågor som den aktualiserar. Det görs mot bakgrund av en diskussion om det förändrade politiska landskapet i Sverige och de kritiska röster som allt oftare höjs mot den lagstadgade och offentligt finansierade modersmålsundervisningen. Dessutom diskuteras de alternativ som finns, i form av till exempel språkundervisning organiserad av föräldraföreningar och andra ideella föreningar på kvällar och helger (s.k. komplementära skolor), och de begränsade kunskaper vi i Sverige fortfarande har om för- och nackdelarna med dessa alternativ. Vilka likheter och skillnader finns mellan den undervisning som erbjuds i de komplementära skolorna och den som erbjuds i ämnet modersmål inom ramen för det nationella skolsystemet? Hur påverkar de komplementära skolornas institutionella inramning och finansiella situation undervisningens innehåll och utformning? Varför väljer föräldrar och elever de komplementära skolorna framför eller jämte ämnet modersmål? Det är några av de frågor som undersöks i ett pågående forskningsprojekt om Minoritetsspråksundervisning i Sverige (Nikolaidou et. al.), vars preliminära resultat kommer att presenteras. Dessutom identifieras några kunskapsområden och frågor som blir särskilt viktiga att uppmärksamma och studera närmare i framtida forskning om modersmålsundervisning, i såväl Sverige som övriga Norden.
Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid insitutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Migration, Language Learning, and Social Inclusion
The issue of migrants' language skills in Swedish has been and continues to be a hot topic in Sweden. Language is seen as the key to successful integration. The refugee situation in the years 2015–2016, in particular, contributed to a political and media debate that increasingly focused on language. Migrants were perceived to need to learn the language to a greater extent. Educational institutions were seen as needing to ensure higher levels of achievement. The language used by politicians changed to some extent. Established parties began to use language that had previously been primarily used by far-right conservative parties (Dahlstedt & Neergaard 2023). The responsibility for learning the language increasingly shifted to the migrants themselves. Those who fail, in broad terms, are seen as responsible for their own failure.
There are several problems with the above-described debate. First, it overlooks people's different circumstances. Migrants are not a homogeneous group. Learning a new language is different for someone who is young or old, someone with prior education or not, depending on their mental well-being, and so on. Second, the debate obscures other contexts besides education that are important for migrants' language learning. Is it really the Swedish for Immigrants (SFI) program that is the context in which migrants learn the language? Or is it SFI in combination with other factors? Third, the debate silences the voices of migrants themselves. What do they say is important for learning the language? What activities do they see as most suitable and successful for their own learning and social inclusion?
In this presentation I present findings from a large research program on migration, learning and social inclusion. Based on a longitudinal research approach, this research project aimed to contribute to the understanding of migrants' paths to social inclusion. The starting point was how migrants themselves make sense of their participation in various activities as part of realizing their future ambitions. More specifically, the following questions were posed:
- What language learning activities do adult migrants find meaningful in relation to their future aspirations?
- What other activities are attributed value in relation to future aspirations?
- How does such meaning-making change over time?
- Which activities emerge as most central in relation to migrants' future aspirations?
In the first phase of the program, we interviewed 174 adult and young adult migrants participating in various language learning activities, as well as 50 teachers and study circle leaders and 25 principals/managers (Dahlstedt & Fejes, 2021). The interviews with migrants focused on their backgrounds, current studies and lives, and their dreams for the future. They were scattered across the country and had different backgrounds in terms of gender, age, educational background, work experience, and their original country of origin. Some had residence permits, while others did not.
In the second phase of the program, we attempted to contact these 174 individuals to conduct follow-up interviews two to three years later. In total, such interviews were conducted with 58 migrants. The focus of these interviews was to find out what they had done since the last interview, which activities they considered important for realizing their future dreams, and whether their dreams had changed over time.
Kellie Gonçalves, docent i sociolingvistik och diskursstudier vid institutionen för engelska, Berns universitet
Labor Migration and Lifestyle Mobilities: investigating the changing discourses of work and the changing value of capital
Within the sub-field of critical sociolinguistics, the question of mobility and its constraints has emerged primarily within the context of transnational labor and migration within globalization processes and the political economy. Critical sociolinguistic studies have been concerned with questions surrounding distinctive forms of capital and power (Bourdieu 1984) and the reproduction of social inequality among individuals at different levels (Duchêne & Heller 2012; Heller et al. 2018). In diverse, international markets, specific languages, varieties, or dialects (and their speakers, often migrant minority language speakers) are disproportionally valued contributing to commodification processes where language as both a resource and skill acquire material value. In today’s world, mobile work practices are not new, but “the fluidity of workspaces and mobility of workers are simply more expansive and intense now” than ever before (Canagarajah 2020: 559). In these ways, how are languages, language varieties and or repertoires valued in certain industries by employers and employees among mobile workers and mobile workplaces?
Such questions draw on the post-Fishmanian paradigm shift in sociolinguistics, where languages are regarded as mobile resources and practices embedded within social, cultural political, and historical contexts. Language is therefore no longer viewed as a structure or abstract entity, but as an activity that we do and considered as a material part of social and cultural life (Pennycook 2010). Recent studies on language and the workplace have turned to analyzing the deployment of semiotic resources (one of which is language) (Gonçalves & Schluter 2024) thus allowing for a fuller understanding of how linguistic, multimodal, and semiotic practices and repertoires (Kusters et al. 2017, 2021) cannot be separated but looked at simultaneously in order for communication to be achieved. This has meant the need to theoretically expand and methodologically explore a lot more than just language in workplace settings, but seriously consider how questions of repertoires, mobility, embodiment, and materiality emerge and are used in complex ways where social meaning is co-constructed and negotiated within local contexts of production.
In this talk, I will trace different theorizations of language, mobility, and transnational work by focusing on three ethnographic projects in diverse geographical locations, including domestic labour in the US, tourism in New Zealand and the yoga industry in Norway. While many studies conducted within the tertiary sector have been concerned with the increased relevance of communication skills, repertoires and the so-called “entrepreneurial self” (Burchell et al. 1991) as characteristics of the current neoliberal era, this hegemonic narrative will be questioned by offering a re-evaluation of different types of capital that may supersede economic, cultural, and social capital by means of accruing network capital in the visual economy of both offline and online contexts in different workplaces and workspaces on a global scale.
Hitta till högskolan
Med pendeltåget färdas du enkelt till högskolan från Stockholm city, det tar ca. 20 minuter. När du kommer till station Flemingsberg från Stockholm city tar du till höger och tar rulltrapporna upp och hamnar direkt på Campus Flemingsberg och vid Södertörns högskola.
För avgångar, vänligen se Stockholm lokaltrafiks (SL) reseplanerare.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Om du anländer till Stockholm med flyg, vänligen se Swedavias hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för information om hur du enklast tar dig från flygplatsen in till Stockholm city.
Hitta på högskolan
Strukturen på våra rumsbenämningar är byggnad - våning - rumsnummer. Till exempel när det står att en session eller plenarföreläsning är i rum MA 648 ska du vara i Moas båge (M), hus A, plan 6 och rum MA 648.
Vänligen se vår campuskarta
Pdf, 487.4 kB. för mer information.
Lokaler
Information om konferensens lokaler kommer inom kort.
Boende
Inga särskilda priser för boende utöver redan upphandlade priser för svenska lärosäten erbjuds i samband med konferensen. Se nedan för rekommenderade boenden:
Scandic Continental Scandic Continental | Hotell vid Stockholm Centralstation | Scandic Hotels
Länk till annan webbplats.
Scandic Talk Älvsjö Scandic Talk Älvsjö Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Comfort Hotel Xpress Stockholm Central Comfort Hotel Xpress Stockholm Central (choicehotels.com) Länk till annan webbplats.
Övriga länkar
Stockholm stad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Visit Stockholm Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Registreringen öppnar 1 december 2023 och stänger 17 maj 2024.
Klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att registrera dig till konferensen!
Tiden för Early bird registrering är förlängd till och med 21 april.
Observera att den kostnadsfria mottagningen i stadshuset 13 juni kräver föranmälan i samband med registrering till konferensen, vänligen se länken ovan för mer information.
Konferensavgifter
Early bird, senast 21 april: 1500 kr exkl moms
Efter 21 april: 1700 kr exkl moms
Studentpris (inkl. doktorander): 1000 kr exkl moms
Konferensmiddag
550 kr ex. moms
650 kr inkl. moms
Skicka in ditt abstract
Systemet för inlämning av abstract är öppet från 23 oktober 2023 till 29 februari 2024.
Vänligen skicka in ditt abstrakt här. Länk till annan webbplats.
Inlämning av abstract
Vi inbjuder intresserade att skicka in abstract för enskilda föredrag av en eller flera forskare, panelföredrag och posterpresentationer som berör nordiska språk som andraspråk eller främmandespråk och flerspråkighet i de nordiska länderna. Abstract kan skrivas på svenska, norska, danska eller engelska.
Mall för abstract
Ditt abstract ska vara max 250 ord (exklusive eventuella referenser) och få plats på 1 A4-sida. Samtliga abstract ska innehålla följande delar:
1) Forskningsområdet och syftet med den aktuella studien
2) Teoretiska utgångspunkter
3) Metodologi och forskningsdesignen
4) Resultat eller förväntade resultat
5) Relevans för Nordand16
Var noga med att följa instruktionerna och formateringarna i den anvisade mallen när du skriver ditt abstract:
Mall för abstract 
Word, 32.5 kB.
Enskilda föredrag
Föredragen kommer ordnas i sektioner. Varje föredrag ges 20 minuter för presentation, exkl. tid för frågor.
Panel
En organiserad panel byggs på ett särskilt tema och planeras av panelens organisatörer. Panelen har en ordförande (oftast organisatören) och det är också möjligt att ha en eller flera diskutanter, som har läst panelens abstrakt i förväg och tackat ja för medverkan i panelen. Panelens organisatör bestämmer panelens upplägg och tidsåtgång. Rekommendationen är två timmar, men det går även bra att önska tre timmar. Ni väljer själva hur många presentationer som ingår, men för en panel på två timmar rekommenderas 3-4 presentationer. Gemensamt för samtliga paneler är att det ska åsidosättas tid för en avslutande diskussion, och ni väljer själva om denna ska ledas av en diskutant eller om ni håller i den. Panelens organisatör har ansvar för att lämna in panelens abstract som ska innehålla följande:
1) Panelens titel.
2) Introduktion som beskriver syftet med panelen, max. 500 ord.
3) Den önskade tiden för panelen.
4) Deltagarnas namn och titel för deras enskilda presentationer.
Observera att separata abstract behöver anmälas för varje presentation som ingår i panelen. Dessa ska följa abstractmallen och instruktionerna ovan och skickas in som individuella abstracts av samtliga deltagare i panelen. Ange panelens titel vid uppladdning.
Posterpresentation
Det kommer att finnas möjlighet att sätta upp postrar i anslutning till konferensens fikaområde. Postrarna sitter uppe under hela konferensen. I programmet avsätts tid för intresserade att besöka postrarna, och presentatören förväntas vara tillgänglig vid sin poster under dessa schemalagda tider. Posterstorleken ska vara A0.
Urvalsprocess
Samtliga bidrag kommer att genomgå en kollegial granskning med fokus på teoretisk, metodologisk och empirisk tydlighet.
Antagna abstract publiceras i en abstractbok under licensen Creative Commons Erkännande-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ Länk till annan webbplats.) som tillåter användning, distribuering och reproduktion under förutsättning att abstractet citeras korrekt (Open Access).
Konferensen annordnas av svenskämnet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. vid Södertörns högskola.
Konferenskommittén för NordAnd16
Zoe Nikolaidou, Sara Hellman, Linda Nordenskjöld Narfström, Hedda Söderlundh, Stina Hållsten, Maria Eklund Heinonen, Linda Kahlin, Väinö Syrjälä.
Vid frågor vänligen kontakta oss via vår konferensmail: nordand16@sh.se
Arrangeras av
Södertörn university
Användbara länkar
Sidan är uppdaterad
2024-04-26