I leken hittar barnen språket - hur leker barn med olika språk i förskolan?
På en förskoleavdelning för treåringar samsas barn av olika bakgrund. Svenska är sällan det enda språket som talas bland barnen. Men hur kommer det sig att barn som har svenska som andraspråk deltar i leken precis på samma villkor som sina kamrater?
Frågan om hur barn med olika språk hittar varandra i leken ställde sig Robin Samuelsson när han började arbeta som pedagog i förskolan. Och är den fråga som han ägnat de fyra senaste åren åt att finna ett svar på.
– På förskolan gör man saker tillsammans, man har gemensamma rutiner. De äter tillsammans, de har samling varje dag, de leker tillsammans. Under en måltid hör de någon säga mjölk, någon pekar på mjölken. Sen i lekköket leker de middag och använder saker de sett under måltiden, säger han.
Allteftersom fångar de upp fler och fler ord. Det är situationer de känner igen från sin egen vardag, det är ord som de kan koppla till företeelser de själva förstår och upplever dagligen. Erfarenheter som de sen tar med sig när de följer med sina föräldrar till butiken för att handla.
Barn, och givetvis också vuxna människor, kommunicerar med långt mycket mer än bara ord. Robin Samuelsson har i sin forskning tagit avstamp i teorier kring intersubjektivitet, alltså hur människor i grunden förstår varandra. Den empiriska delen har han samlat in genom att studera olika barngrupper, framför allt tre- till femåringar som har svenska som andraspråk. Barn som dessutom haft mycket lite kontakt med svenska innan de började förskolan. Han har också tittat på hur äldre barn lär sig mer abstrakta begrepp, men det är framför allt de första mötena med ett nytt språk som intresserat honom.
– Det som varit så häftigt är att se hur barnen deltar i en kultur, det hänger samman. De leker att de fikar, de leker att de går till butiken. De snappar upp att man betalar först och sen får man det man köpt. Vill någon ta leksaksglassen innan betalning, säger de ifrån. I leken vävs kultur och verklighet ihop, säger han.
Nu är doktorandtiden på Södertörns högskola snart slut. Närmast väntar slutseminarium, i juni är det dags för disputation. Robin Samuelsson blir faktiskt den första doktoranden att disputera i det nya forskarutbildningsområdet Utbildningsvetenskapliga studier. Under våren väntar framför allt arbete med ändringar efter slutseminariet. Förhoppningen är att kunnat fortsätta vid högskolan. För relationen till Södertörn har ett par år på nacken. 2014 tog han nämligen sin lärarexamen här för att därefter arbeta på en förskola i ungefär ett års tid innan han åter satte sig i skolbänken.
Avhandlingen består av fyra artiklar varav två redan har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. En tredje är på väg att publiceras en den fjärde är under granskning. I sitt arbete knyter Robin Samuelsson an till tidigare forskning, bland annat om pedagogernas roll i verksamheten.
– Den pedagog som är uppmärksam på hur barn beter sig och deras gester. Där finns möjlighet att vara ett stöd genom att sätta ord på saker och bekräfta deras lek. Lekfullhet och en omhändertagande miljö fungerar, säger Robin Samuelsson.
Sidan är uppdaterad
2020-09-01