Dela

Facebook Mail Twitter

2019-05-16

 Varför mår vi bra av att vara i skogen?

På senare år har forskning visat att människan mår bra att vara ute i skogen. Skogsbad och skogsterapi är begrepp som kommer från Japan och som har fått stor spridning i världen. I grunden går det ut på att vara i skogen, ta in dess atmosfär och låta sina sinnen översköljas av intryck. Effekter som minskad stress och lägre blodtryck kan mätas – men varför mår vi bättre av att vara i skogen? Det vill Henrik Ohlsson, religionsvetare, veta mer om.

Student läser på en surfplatta

— Min ingång är från det humanvetenskapliga hållet – jag vill förstå vad det är vi upplever i skogen och hur det påverkar oss, säger Henrik Ohlsson. Den psykologiska och biomedicinska forskningen på området natur och hälsa har visat starka statistiska samband. Jag vill bidra till att fördjupa förståelsen av dessa samband. Det handlar om en dimension av vårt mående som är nära sammankopplad med vårt meningsskapande och identitetsskapande, som för en del formuleras i religiösa eller andliga termer.

Henrik Ohlsson läste religionshistoria på Stockholms universitet och specialiserade sig då på Centralasien. Men naturintresset har också alltid varit starkt, och idag skriver Henrik på sin avhandling om naturkontakt och existentiell hälsa. Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt lett av David Thurfjell, som handlar om naturrelationer och sekularitet i länderna kring Östersjön. Ett projekt som även involverar forskare i Danmark och Estland.

Henrik Ohlsson, religionsvetare

Finns en längtan hos många tillbaka till skogen och naturen

— När jag sökte doktorandtjänsten här hade jag inte så tydligt formulerat den här hälsoaspekten, utan då var det mer relation till naturen i allmänhet, säger Henrik. Man kanske kan formulera det i termer av kulturella eller existentiella ekosystemtjänster. Med ekosystemtjänster menas sådant som ett fungerande ekosystem ger, till exempel vattenrening, bär och svamp och virke. Men man talar också om sociala ekosystemtjänster, som möjlighet till rekreation. Det jag ville undersöka var en ytterligare nivå – eller kanske en aspekt av de sociala ekosystemtjänsterna. Och just hälsan är något som kommer fram starkt när jag pratar med människor om deras naturupplevelser. Frågan är då vad vi egentligen menar med hälsa. Är det bara att kroppen fungerar optimalt?

Henriks forskning består både av djupintervjuer och deltagande observationer. Han är med när organisationer ordnar skogsbad och har även deltagit exempelvis vid pilgrimsvandringar arrangerade av svenska kyrkan.

— De flesta som jag möter i dessa sammanhang är mellan 40 och 50 år. Kanske är det ibland något av en åldersfråga, en 40-års-kris kanske, reflekterar Henrik. Ibland kan det vara människor som varit utbrända, men det kan också vara de som känt en mer diffus sorgsenhet och känsla av saknad, efter naturen och kanske efter ett större sammanhang. Vårt urbaniserade liv är något förhållandevis nytt. Många av oss har självhushållande lantbrukare bara ett par generationer tillbaka, och det finns idag en längtan efter mer kontakt med naturen.

”Wood wide web”

Henrik beskriver skogsbad och skogsterapi som en verksamhet som står på flera ben.

— Ett av dessa ben är forskning, inte minst inom medicin, psykologi och ekologi. Ett exempel är forskningen om hur träd, svampar och andra organismer kommunicerar och samspelar i en ekologiskt frisk skog, en forskning som populariserats av Peter Wohlleben i bästsäljaren "Trädens hemliga liv". Det finns ett uttryck för detta; wood wide web, alltså en sorts internet under marken där en ständig kommunikation pågår. Skogsbadare och andra naturintresserade verkar idag i allt högre grad vilja vara en del av naturen, och av det här samspelet. Detta verkar vara en ganska ny trend som bryter med en tidigare dominerande syn på människan som enbart ett problem vars påverkan på naturen bör minimeras.

Mindfulness viktig influens

En annan viktig influens är mindfulness.

— I det här sammanhanget innebär det att vara närvarande och sinnligt uppmärksam på vad som händer i skogen omkring, säger Henrik. Genom övningar i sinnlighet och uppmärksamhet knyter man också emotionella band till naturen och till de organismer som finns där.

Skogsbad för både människa och skog

En annan sak som Henrik och hans kollegor har börjat undersöka är hur dessa emotionella band till naturen påverkar levnadssätt och etiska val. Kan till exempel skogsbad ses som en form av ekologisk aktivism?

— En genomgående tanke i skogsbad och skogsterapi är att läkandet är en ömsesidig process, att en människa kan bli läkt genom att knyta band till naturen, men att man också ger någonting tillbaka. Dels genom sin blotta närvaro och sitt känslomässiga engagemang, men också genom att den som knyter sådana band också troligen kommer att vilja leva på ett sätt som är mer i balans med naturen.

Vill du läsa mer om det här området:
Människans villkor

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-05-16