Dela

Facebook Mail Twitter

Nytt forskningsinstitut ska möta kunskapsbehov i ett av världens mest sekulariserade och mångreligiösa länder

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, och sedan en tid också ett av Europas mest mångreligiösa länder. Det ställer samhället inför både svåra utmaningar och nya möjligheter. De demografiska förändringar Sverige har genomgått innebär inte minst växande forskning- och kunskapsbehov. För att bidra till att utmaningar omvandlas till möjligheter satsar Södertörns högskola på ett nytt forskningsinstitut, IMS - Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet.

Från vänster: Simon Sorgenfrei och David Thurfjell mot grå bakgrund

Simon Sorgenfrei och David Thurfjell

– Sedan 1800-talet har politiska och sociala förändringar medfört att Sverige utvecklats till ett av världens mest sekulariserade länder. Nästan ingen annanstans menar så få att religion spelar roll i deras liv. Men samtidigt har de senaste decenniernas demografiska förändringar också medfört att Sverige nu också kan beskrivas som ett av Europas mest mångreligiösa länder, säger Simon Sorgenfrei, föreståndare på IMS och docent i religionsvetenskap.

– Det kanske kan upplevas som en paradox, fortsätter han, men samma historiska processer har också utvecklat Sverige till en av världens starkaste demokratier och som stark sekulär demokrati kan Sverige klara av att härbärgera denna religiösa mångfald.

Utmaningar och möjligheter

Med denna utveckling följer både utmaningar och möjligheter. I samband med att IMS nu lanseras släpps också två rapporter som tar fasta på de utmaningar och kunskapsbehov aktiva inom polisen, skolan, vården och offentlig förvaltning vittnar om.

– Det är tydligt att exempelvis yrkesverksamma poliser, lärare och sjukvårdspersonal allt oftare stöter på nya situationer och frågor som rör religion i samhället, som de inte förberetts för i sina utbildningar. Då samhället genomgår snabba förändringar krävs både att grundutbildningar uppdateras, som att yrkesverksam personal får möjlighet att fortbilda sig. Inte minst upplever många att de juridiska ramverken är otydliga, vilket kan skapa en osäkerhet i yrkesutövningen, säger David Thurfjell, forskningsansvarig på IMS och professor i religionsvetenskap.

Rapporterna visar också att man inom flera sektorer också lärt sig hur religiösa aktörer kan vara viktiga samverkansparter. Under den pågående pandemin har exempelvis olika myndigheter i samarbete med olika trosförsamlingar nått ut med information till grupper de annars kan ha svårt att nå. I andra sammanhang kan händelser kopplade till religion på samma gång innebära både utmaningar och möjligheter. När islamfientliga aktörer sensommaren 2020 brände Koranen i Malmö, exempelvis, skapade det både våldsamma protester från individer som blev kränkta av handlingen, och ett nära samarbete mellan muslimska församlingsledare och polisen för att lugna ner situationen.

– Det är bara ett exempel på den komplexitet dessa frågor rymmer, säger Simon Sorgenfrei och David Thurfjell. Men genom utökad kunskap finns en möjlighet att vända sådana utmaningar till möjligheter. Här kan vi forskare göra stora insatser, fortsätter de.

Minoritetsreligion i Sverige

När det talas om minoritetsreligioner i Sverige är det ofta islam som diskuteras och hamnar i fokus. Det är också mer kunskap om islam som efterfrågas av de yrkesgrupper som fokuseras i IMS-rapporterna. Men islam är endast en av de religioner som etablerat sig i organiserad form i Sverige under de senaste decennierna. Idag finns också växande grupper av hinduer, buddhister och sikher, ortodoxa, orientaliska och katolska kyrkor, olika judiska grupper och församlingar, yezidier, bahai-troende och aleviter. För att bara nämna några.

– Flera av dessa grupper, som är minoriteter även i Mellanöstern, har flytt hit på grund av förföljelse eller diskriminering från muslimska majoriteter i deras hemländer, säger Simon Sorgenfrei. Ibland innebär det tyvärr att även de konflikter de flytt ifrån följer med i migrationsprocesserna. Även de som vi tänker på som offer för diskriminering kan i andra sammanhang vara förövare, vilket rapporteras av exempelvis skolpersonal, socialsekreterare och polis. Skolan är en av Sveriges viktigaste mötesplatser och samtidigt en arena för just denna sorts motsättningar. Barn och unga är en mycket utsatt grupp och här krävs rejäla kunskapssatsningar, på all personal i skolan – inte bara på religionskunskapslärare, säger Simon Sorgenfrei.

Detta är frågor som väcker starka känslor och där många har åsikter, säger David Thurfjell. Det är en utmaning att hålla huvudet kallt mitt i den virvelvinden. Men just på grund av frågornas laddning är det extra viktigt att vi forskare förhåller oss sakligt till dem och ser till att vi levererar kunskap och inte blir ännu en producent av åsikter, säger han.

Samtal om vår tids stora frågor

Södertörns högskola har som ambition att bidra till en hållbar samhällsutveckling genom forskning, utbildning och kritiska samtal om vår tids stora frågor.

– Sekularitet och mångreligiositet är komplexa frågor som rör hela vårt samhälle och där det finns djupa kunskaper inom högskolan. Här kan vi bidra med kunskap och expertis för att i förlängningen underlätta för och stötta dem som ofta ställs inför dessa frågor. Jag är väldigt glad över att vi kan göra det och stärka detta ytterligare med ett forskningscentrum, säger Gustav Amberg rektor för Södertörns högskola.

I ett första skede ska IMS samla forskare och forskning inom områdena polis- och säkerhetsarbete, skola- och utbildningsfrågor, vård och omsorg, samt olika förvaltningsområden. I förlängningen kommer fler områden bli aktuella, exempelvis de utmaningar försvaret står inför.

IMS kommer att erbjuda empirisk forskning kring dessa utmaningar, men även utbildningar, fortbildningar och publik verksamhet för alla som är intresserade av den här typen av frågor.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Filosofi & religion

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2021-02-17