Utveckling, lärande, forskning – det är orden som leder arbetet för de lärosäten och huvudmän som samarbetar inom ramarna för ULF-avtalet. Målet är att stärka den vetenskapliga grunden i lärar- och förskollärarutbildningar och i skolväsendet. En väg för att nå detta mål är genom praktiknära forskning. Det vill säga att forskningsfrågorna ska komma ur verksamheten; klassrummen, lekplatserna, elevernas och lärarnas vardag. Målsättningen med regeringsuppdraget är att ta fram och pröva hållbara samverkansmodeller för akademi och skola.

25 lärosäten i fyra noder

25 lärosäten ingår i ULF-avtalet uppdelade på fyra noder med ett ansvarigt lärosäte för varje nod. Södertörns högskola ingår tillsammans med bland andra Högskolan i Gävle, Lunds universitet och Kungliga Musikhögskolan ingår i den så kallade Uppsalanoden. Löpande sedan försöksverksamheten drog igång 2017 har lärosätena arrangerat konferenser, workshops och seminarier för att utbyta erfarenheter. En sådan träff är ULF Bazar. På programmet stod bland annat en paneldiskussion om forskningsetiska frågor.

− Det är en väldigt viktig fråga i den praktiknära forskningen och en aspekt som kommit fram allt mer. Det kan till exempel handla om beroendeförhållanden som kan uppstå när en lärare involveras i forskningen, mellan läraren och eleverna när forskningen sker i det egna klassrummet. Etikprövningar är i dag kopplat till vilka som är forskningens huvudmän, men om forskningen görs på uppdrag av skolan är det en annan sak. Det är väldigt viktiga och intressanta frågor, säger Maria Zackariasson, forskningsledare för lärarutbildningen vid Södertörns högskola och lokal samordnare för ULF-avtalet.

Hon får medhåll från Lars Olsson, föreståndare för Forum för samverkan vid Uppsala universitet och som också sitter med i den nationella samordningsgruppen.

− Det är angelägna frågor och det kan vara så att det krävs riktlinjer eller exempelsamlingar för hur de frågorna ska hanteras. Det handlar också om hur olika organisationskulturer ska samsas, eller vad som ska gälla när det är elever som studeras, säger han.

Försöket blir permanent

Nyligen fick deltagarna i ULF-avtalet veta att försöksverksamheten görs permanent. Något som också ökar kravet på att hitta de strukturer som gör att arbetet ska fungera på längre sikt utan att vara beroende av enskilda deltagare. Hur ska arbetet organiseras, hur ska deltagarna samarbeta för att nå en jämbördig relation mellan huvudmän och lärosäten? Hur ska man säkerställa att forskningsfrågorna formuleras tillsammans, så de är relevanta för lärare såväl som forskare och leder till utveckling i verksamheterna. Det är kring dessa frågor som flera av diskussionerna under ULF Bazar kretsade.

− Det är det som är så fantastiskt med ULF Bazar, att det finns så många kloka människor som delar med sig av erfarenheter och kunskap. Vi har lyckats skapa en ULF-anda där alla är jämbördiga parter, säger Lars Olsson.

För Södertörns högskola är ULF-arbetet av strategisk vikt. Det bygger broar mellan den egna lärarutbildningen, forskningen och skolverksamheten samt ger högskolan en chans att fånga upp behov och frågeställningar. Det ger också högskolan möjlighet att sprida kunskap och visa hur den forskning som bedrivs bidrar till bättre skolverksamhet.

Nils Ekedahl, prorektor vid högskolan var en av dem som deltog i ULF Bazar:

− Genom åren har högskolan utvecklat ett nära och intensivt samarbete med Huddinge kommun. Där har vi hittat former för att fånga in och bearbeta aktuella behov och forskningsfrågor. De Centra för professionsutveckling (CPU:er) som vi tidigare har skapat tillsammans har varit betydelsefulla för att bygga ut kontaktnäten. Vi är glada för att få ha arrangerat årets Bazar tillsammans med Kungliga Musikhögskolan, Huddinge och Eskilstuna kommun. Det var lärorikt och stimulerande att ta del av alla erfarenheter och synpunkter som kom fram i presentationer och diskussioner. Och mycket trevligt med de fina musikaliska inslagen från KMH, det gav behagliga pauser för reflektion under dagen!