Dela

Facebook Mail Twitter

New age och esoteriska rörelser i Sovjetunionen – nytt nummer av Baltic Worlds

I senaste numret av Baltic Worlds får läsaren fördjupa sig i hur new age och andra esoteriska rörelsers verkade under Sovjettiden och lever kvar efter dess fall. Rörelser som på sina håll blev en form av motstånd mot den kommunistiska doktrinen.

Student läser på en surfplatta

Religion och andlighet motarbetades i det kommunistiska Sovjetunionen. Men när regimen kollapsade i början av 1990-talet stod det klart att New age i olika former överlevt kommunismen, trots decennier av förbud.

− Det är ett rätt outforskat området, så därför är det spännande med detta tema. Bland annat får läsaren ta del av forskning om grupper i Östtyskland som höll fast vid sina ockulta tankar och där de blev till ett slags individuellt ställningstagande, ett motstånd mot kommunismen. Men på andra håll, som i Bulgarien där esoteriska aktiviteter inte motarbetades lika hårt, där till och med kommunistpartiet själva initierade studier om t.ex. telepati kunde användas som hemligt vapen under Kalla kriget, säger Ninna Mörner, redaktör för Baltic Worlds.

Tidigare Södertörn-doktorand som gästredaktör

För detta nummer har Anna Tessmann varit gästredaktör. Hon var tidigare doktorand vid Södertörns högskola och disputerade 2012 med en avhandling om Zoroastrism i det moderna Ryssland och har därefter fortsatt sin forskning bland annat inom sovjetisk och post-sovjetisk esoterism och astrologi.

− De frågeställningar som hon som redaktör för numret lyfter är till exempel hur det ockulta kunde överleva kommunismen, hur det blev en individuell ventil för människor mot det vetenskapliga och förutsägbara. Och hur svårt det är att hindra människor från att vara människor, säger Ninna Mörner.

2021 och höstens nummer

Baltic Worlds är en vetenskaplig tidskrift som samlar forskning från en lång rad ämnen och forskningsfält som berör området Östersjön- och Östeuropa. Inte minst följer tidskriften också utvecklingen kring den frågor som rör den akademiska friheten och yttrandefriheten i området.

− Vi har under året som gått fått flera rapporter som pekar på att den akademiska friheten begränsas i många länder, framför allt de auktoritära staterna i regionen, säger Ninna Mörner som sammanfattar dessa rapporter i en text i det nya numret, men även pekar på det motstånd som finns mot dessa inskränkningar.

I tidigare nummer (3/2021) av Baltic Worlds ringar hon in en rad teman som på olika sätt pekar på att förändringens vindar blåser, på ett sätt eller annat. Hon lyfter fram tre artiklar och reportage för att illustrera detta.

Förändrade migrationsmönster

Under pandemin har migrationsmönstret i Europa ändrats. Tidigare lämnade många människor länderna i Östeuropa för gästarbete i till exempel Storbritannien eller Sverige. Men pandemin omöjliggjorde dessa resor och trenden har varit att människor återvänt till Ungern, Rumänien eller de baltiska staterna.

− Migrationsvågen går åt motsatt håll och människor är benägna att stanna kvar sen, säger Ninna Mörner.

I ett annat reportage intervjuas författaren Silvia Kučėnaitė Foti. Som liten fick hon alltid höra berättelser om sin morfar och vilken hjälte han var, hur han kämpade mot kommunisterna. Men i arbetet med boken om sin morfar upptäckte hon en helt annan sida av historien. En upptäckt som blev ett personligt trauma för författaren och hennes familj.

− Efterforskningarna visade att han var inblandad i flera illdåd under andra världskriget och Förintelsen, att han i själva verket samarbetade med nazisterna. Han var ansvarig för att skicka människor från säkerhet till osäkerhet, till döden, säger Ninna Mörner och fortsätter:

− Silvia Kučėnaitė Foti skrev boken för att bryta tystnaden om kriget och historien, och hon gör det på ett individuellt plan. Samtidigt så kämpade hennes morfar för Litauens frihet och mot kommunismen. Det är en intressant tematik hon lyfter, säger hon.

Ytterligare en text som pekar på förändring presenterar ett finskt forskningsprojekt som studerar hur Ryssland beslutat frångå att barn växer upp på institutioner; idag ska alla barn växa upp i vad som kallas familjeliknande enheter istället. Ett beslut som inte varit helt lätt att genomföra.

För att ta del av reportagen och artiklarna, besök Baltic Worlds hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Östersjö- och Östeuropa

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-16