Dela

Facebook Mail Twitter

Nytt råd ska sätta skärgårdsfrågorna på kartan

Brist på kunskap om levnadsvillkor för ö- och skärgårdsbor riskerar leda till sämre förutsättningar för företagare och boende i dessa områden. Nu instiftas ett nytt regionalt råd för skärgårdsfrågor som ska stärka forskningen på området.

Vy över hamnen på ön Åstol, småbåtar och sjöbodar. Foto: Håkan Tunón

Åstols hamn i oktober. Foto: Håkan Tunón/privat

− Sverige är troligtvis det land i världen som har flest öar. Trots detta är vi dåligt rustade kunskapsmässigt för att fatta beslut om de komplexa frågor som påverkar ö- och skärgårdssamhällen. Det finns ett underskott på forskning om ö- och skärgårdsfrågor i Sverige och den forskning som ändå finns behöver samlas så att vi ska kunna förstå vad vi vet och vilka kunskapsluckor som finns, säger Paulina Rytkönen, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.

Bristfälligt underlag leder till oönskade effekter

De bristfälliga kunskapsunderlagen återspeglas i att beslut som rör ö- och skärgårdssamhällen ofta fattas långt ifrån dessa samhällen, vilket leder till oanade och ibland oönskade effekter. Enligt Paulina Rytkönen saknas det idag bra officiella definitioner för vad öar och skärgårdar är för typ av miljö.

Tillväxtanalys använder begreppen gles landsbygdskommun och mycket glesa landsbygdskommuner. I den förstnämnda bor mer än hälften av kommuninvånarna i rurala områden, det vill säga landsbygd. Majoriteten av befolkningen i kommunen har mer än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare. I mycket glesa landsbygdskommuner bor hela befolkningen i rurala områden och har mer än 90 minuters resväg med bil till närmsta tätort med minst 50 000 invånare.

Ytterligare kategorier efterfrågas

Öbor lyfter ofta fram att befintliga kategorier inte fångar upp öar och skärgårdar och menar att en ytterligare kategori borde tas fram, nämligen skärgård.

− EU har ett specifikt policyområde för öar, men det finns ett glapp mellan EU:s intentioner där öar pekas ut som ett nav för utveckling av framtidens energiproduktion och viktiga områden för rekreation året-om och den svenska politiken. I Sverige har det gjorts försök att ta fram en sammanhållen skärgårdspolitik, men i praktiken är politiken fragmenterad, säger Paulina Rytkönen.

Mot denna bakgrund har forskare från Södertörns högskola, tillsammans med skärgårdsaktörer över hela Sverige, bildat ett nationellt nätverk för att främja forskning om just detta politikområde.

Vill göra Södertörns högskola till nav

Paulina Rytkönens forskning har sedan länge kretsat kring tillväxtfrågor och företagande i olika typer av lands- och glesbygd, från fjällvärlden till öar och skärgård. Nu hoppas hon att Södertörns högskola ska bli ett nav för forskningen inom det senare området.

Hon hoppas också kunna locka forskare från andra håll av den akademiska sfären. Ö- och skärgårdsfrågor omfattar ett brett fält av frågor.

− Skolfrågor till exempel, det kan behövas en ny modell för skolor i skärgården. Eller annan infrastruktur och samhällsservice. Många frågor ligger helt i linje med den finansiering som erbjuds av flera forskningsråd och av diverse utvecklingsfonder. Skärgårdarnas representanter står redo att bidra till att forskningen blir av, vi försöker nu mobilisera forskare så att komma och samverka. Jag hoppas att vår satsning kan bidra till att många nya forskningsprojekt och samarbeten tar form, säger Paulina Rytkönen.

Nätverket samlar forskare, näringsliv, boende och myndigheter. Det drivs i samverkan mellan forskare från Södertörns högskola, Göteborgs Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skärgårdarnas riksförbund och Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (SIKO).

I oktober ägde det första nätverksmötet rum på Åstol i Bohusläns skärgård. Där identifierades ett antal kunskapsluckor inom bland annat temaområdena lokal och regional förvaltning, bostadsfrågor, vård- och omsorgsfrågor och skärgårdsskolor identifierades. Ett andra nationellt möte äger rum på Nämdö den 26 november.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Ekonomi Läs mer om: Människans villkor

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-16