Mansrörelser – tecken på återkommande manskris?
Hur kommer det sig att föreställningarna om en manlighet i kris så ofta återkommer i samhällsdebatten? Idéhistorikern Helena Hill har undersökt hur mobiliseringen av mansaktivism tar sig uttryck i olika mansrörelser.
%20iStock-2168970547_2%20Foto%20EyeEm%20Mobile%20GmbH_IStockphoto.webp)
– Talet om en krisande manlighet dyker upp med jämna mellanrum i historien. Debatten aktualiseras ofta i tider av jämställdhetspolitiska reformer, som under den senare hälften av 1900-talet, eller i samband med rösträttsrörelsen i slutet av 1800-talet. De senaste åren har bilden av en manlighet i kris också varit väldigt dominerande i olika digitala medier och bland vissa inflytelserika aktörer på nätet, säger Helena Hill, docent i idéhistoria och lektor i genusvetenskap.
Jämför två mansrörelser
Hon har länge forskat om maskulinitet och jämställdhet, avhandlingen från 2007 handlade om den första mansrörelsen i Sverige, Befria mannen, som bildades på 1970-talet. Nu har hon velat jämföra den föreningen med en färskare variant, Mannens väg, som bildades 2020. Artikeln ”Manskris i jämställdhetens Sverige? Historiska perspektiv på mansaktivism och genusmotstånd” går att läsa i antologin Striden om genus från 2025.
%20Helena%20Hill2.jpg)
– Jag tyckte det var intressant att jämföra dessa två mansrörelser och undersöka hur olika former av mansaktivism mobiliseras vid olika tidpunkter. Jag hoppas kunna sätta in debatten om manskris i ett historiskt sammanhang och visa att fenomenet inte är nytt, säger hon.
Som källmaterial har hon använt sig av föreningarnas webbsidor, bloggar, protokoll, brev och artiklar.
Hon berättar att föreningen Befria mannen till en början var en mansrörelse som omfamnade kvinnorörelsen och ville bidra till att förändra en destruktiv mansroll.
Kritik för att vara mjukismän
– Men i samband med en ökad kritik för att vara mesiga mjukismän ändrade rörelsen inriktning under 1980-talet, döpte om sig till föreningen Mannen och lyfte i stället fram en ny typ av manlighet som inte skulle vara för feminin, säger hon.
Föreningen Mannens väg som uppstod 2020 har från början velat omfamna maskuliniteten och stötta män i kris.
– De menar att många män har förtryckt sin naturliga manlighet och lyssnat för mycket på samhällets krav i stället för att se till sina egna behov.
Vill återupprätta manligheten
Föreningarna uttrycker inte att de är emot jämställdhet och feminism i sig, men anser att feminismen i vissa fall har gått för långt, konstaterar Helena Hill. Budskapet är att den naturliga maskuliniteten har gått förlorad och därför behöver återupprättas.
”Mansrörelserna och den kollektiva maskulina identitet som skapas där blir på så vis ett sätt för deltagarna att återupprätta manligheten, sig själv och föreställningarna om en autentisk maskulinitet som är motsatt kvinnor och femininitet”, skriver hon i artikeln.
– Med en sådan retorik använder de historien som argument för att det har funnits en tid med naturliga könsidentiteter där uppdelning mellan könen var mer tydlig, men det är en väldigt förenklad bild. Könsrollerna har alltid omformats och sett ut på olika sätt.
Mansrörelserna är däremot en intressant spegelbild av samtida diskussioner, tycker hon.
Krav på förändring skapar osäkerhet
– Svensk jämställdhetspolitik har sedan 1970-talet ställt krav på män att förändra sig. Det har skapat en osäkerhet hos många män som avspeglar sig i mansrörelserna.
Just nu studerar hon mottagandet av realityserien ”Tre pappor” i SVT från 2022, en serie som omgärdats av mycket tyckande och kommentarer i medier och på nätet om de medverkande männen som i serien arbetar med att både våga vara mjuka och sårbara vid sidan om en stark manlighet.
– Det är som att det finns både ett begär och en avsky inför män som krisar eller visar sig svaga. Det tycker jag är intressant att utforska, säger Helena Hill.
Läs mer om Helena Hills forskning
”Manskris i jämställdhetens Sverige? Historiska perspektiv på mansaktivism och genusmotstånd” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Artikeln ingår i antologin Striden om genus: politik, vetenskap & social kamp (2025) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidinformation
- Sidan är uppdaterad
- 2026-02-16
- Avsändare
- Kommunikationsavdelningen