Dela

Facebook Mail Twitter

Forskning som formar framtiden – möt våra nypromoverade doktorander 2026

Årets nypromoverade doktorer har på olika sätt bidragit med ny kunskap och nya perspektiv inom sina forskningsfält. Här får du en överblick över deras avhandlingar och de frågor som har stått i centrum för deras arbete.

Vid årets akademiska högtid uppmärksammar vi våra nypromoverade doktorander, forskare vars avhandlingar spänner över en lång rad områden men som alla på sitt sätt bidrar till att förstå, kritisera och utveckla det samhälle vi lever i. Här samlar vi deras berättelser: vad som driver dem, hur de upplevde sin doktorandtid och vad deras forskning visar.

Mohanad AbdelgadirKlimatförändringarnas påverkan på Östersjöns mikroorganismer

Aquatic ecosystem function and environmental change across spatial scales Länk till annan webbplats.

I sin avhandling visar Mohanad Abdelgadir hur miljöförändringar, särskilt framtida uppvärmning, påverkar Östersjöns mikrobiella samhällen och därmed havets biologiska mångfald och ekosystemens funktion.

Mohanad Abdelgadir beskriver sin forskning om Östersjöns mikrobiologiska värld som en nyckel till att förstå hur klimatförändringar påverkar havets ekosystem. I sin avhandling undersöker han hur mikrobiella samhällen förändras när miljön gör det, och vad det innebär för både biodiversitet och ekosystemfunktioner. Genom avancerade experiment och modeller kunde han visa att just miljöförändringarna – och särskilt framtida uppvärmning – kommer att få stor betydelse för hur mikroorganismer sprids och fungerar i kustmiljöer.

Tiden som doktorand beskriver han som intensiv och utvecklande. Det var en period som formade honom både som forskare och som person, där han lärde sig att tänka mer kritiskt, tolka komplicerade resultat och hantera både framgångar och misslyckanden. Han framhåller också den kreativa glädjen i samarbeten och känslan av att bidra till ny kunskap om ett ekosystem som är både sårbart och avgörande.

Matteo Cattaneo – Berättande, anarkism och pedagogiska relationer

Woandering towards places of imagination: Reflections through anarchism on the role of educators in early childhood education Länk till annan webbplats.

Avhandlingen utforskar hur berättande kan användas i pedagogiska sammanhang för att skapa mer jämlika relationer, med hjälp av anarkistiska etiska perspektiv som öppnar för dialog, kritik och kreativitet.


Matteo Cattaneo söker svar på hur vi kan skapa meningsfulla pedagogiska relationer – relationer där rättvisa, ömsesidig hjälp, etik, hopp och kritiskt tänkande är centrala. Han fascineras av vad som blir möjligt när lärande ses som ett ömsesidigt möte där både barn och vuxna betraktas som handlande subjekt.

Hans doktorandtid präglades starkt av COVID‑pandemin. Han saknade vardagliga möten och spontana samtal, men lärde sig mycket om självständighet, kritiskt tänkande och flexibilitet. Han byggde relationer som sträcker sig bortom det professionella och lärde sig vad det innebär att vara en närvarande och lyssnande handledare. Det formade honom både som forskare och lärare.

I sin avhandling undersöker han hur berättelser kan fungera som platser där barn och vuxna tillsammans utforskar makt, frihet, ansvar och solidaritet. Med ett anarkistiskt etiskt perspektiv beskriver han hur berättande kan skapa mer jämlika pedagogiska möten. Anarkism fungerar här som en påminnelse om relationens grundläggande etik. Resultaten visar att detta skapar mer jämlika samtal och ger större utrymme för barns initiativ och kritiska förmåga.

Martin Englund – Historiska erfarenheter hos polska judar i Sverige

Vi, de fördrivna: Historiska erfarenheter hos polska judar som kom till Sverige 1967–1972 Länk till annan webbplats.

Hans forskning bygger på levnadsberättelser från svensk‑polska judar och visar hur två brytpunkter – Förintelsen och migrationen till Sverige – formar deras historiska orientering och utmanar etablerade historiska narrativ.

Vad driver dig i din forskning?
Jag drivs av fascination inför det förflutnas komplexitet. Historien blir meningsfull när jag möter människor som själva upplevt de händelser jag studerar. Jag vill vidga människors historiemedvetande genom att lyfta fram mångtydighet och perspektiv som ofta saknas i dominerande narrativ.

Hur var din tid som doktorand?
Min doktorandtid var både fantastisk och svår. Jag fick verka i en miljö med kunniga, hjälpsamma och inspirerande personer, samtidigt som jag hanterade omfattande kritik och personliga kriser. Arbetet påverkade familjelivet, men nu känner jag framför allt tacksamhet över att ha fått ägna år åt ett ämne som jag brinner för.

Vad handlar din forskning om?
Jag har samlat in levnadsberättelser från svensk‑polska judar som kom till Sverige 1967–1972. Två centrala brytpunkter framträder: Förintelsen, som förändrar allt, och den antisemitiska kampanjen i Polen som ledde till migrationen. Deras berättelser bryter ofta mot etablerade historienarrativ – både om shtetl‑livet, Förintelsen och tiden i Folkrepubliken Polen. Det viktigaste resultatet är att deras historia nu är dokumenterad och uppskattad av de som själva bär den.

Fakhreddin Fakhrai Rad – Digital transformation och organisationers framtid

Transition Towards Supply Chain 4.0: Interweaving a Technological Perspective – Insights from Turkey and beyond Länk till annan webbplats.

Avhandlingen analyserar hur organisationer genomför digital transformation inom försörjningskedjor och identifierar både fördelar, utmaningar och centrala framgångsfaktorer i denna omställning.

Fakhreddin Fakhrai Rad drivs av en övertygelse om att forskning kan bidra till att lösa verkliga problem. Därför har han valt att fokusera på frågor som är relevanta för både samhälle och organisationer och på metoder som ger rigorösa och tillämpbara resultat.

Tiden som doktorand beskriver han som fylld av både entusiasm och osäkerhet. Han lärde sig att fortsätta framåt även när allt kändes oklart och att utveckla ett krävande men fruktbart förhållningssätt till svåra problem. Den processen formade både hans arbetssätt och bilden av sig själv som forskare.

Avhandlingen undersöker digital transformation inom försörjningskedjor och den omställning som följer i spåren av den fjärde industriella revolutionen. Han analyserar hur företag tar till sig avancerade teknologier, vilka vinster och utmaningar som följer och vilka kritiska framgångsfaktorer som krävs. Resultaten hjälper organisationer att förstå både vad de har att vinna och vad som krävs för att lyckas.

Liza Jakobsson – Hemmet, makten och den finansialiserade hemägarideologin

Hitta hem på marknaden: Den finansialiserade hemägarideologin i Sverige och Estland 1970–2007 Länk till annan webbplats.

Hon visar hur banker, mäklare och andra kommersiella aktörer formade en finansialiserad hemägarideologi som kom att betraktas som sunt förnuft och som starkt påverkat synen på boende och samhällsroll.

Vad driver dig i din forskning?
Jag vill förstå hur vissa idéer blir självklara, särskilt idéer om hur människor bör hantera sin ekonomi. Varför upphöjs vissa föreställningar till "sunt förnuft", och varför gäller det inte alla? Den frågan har varit central i min forskning.

Hur var din doktorandtid?
Jag älskade att doktorera. Den starka gemenskapen med både handledare och doktorandkollegor var ovärderlig. När jag tappade gnistan fanns det alltid någon som hjälpte mig se det intressanta i min forskning igen.

Vad handlar avhandlingen om?
Min avhandling är en idéhistorisk studie av hemmet som politisk idé i Sverige och Estland under sent 1900‑tal och tidigt 2000‑tal. Jag riktar blicken från politikerna till aktörer som banker, mäklare, bostadsbolag och även Ikea genom att analysera deras kommunikation. Resultaten visar hur en finansialiserad hemägarideologi växte fram, normaliserades och kom att forma människors syn på hemmet, ägande och samhälle.

Douglas Mattsson Black metal‑kultur, religion och identitet i Turkiet

To Praise Disgrace: Islamic Semiotic Resources in Turkish Black Metal Länk till annan webbplats.

Avhandlingen studerar black metal‑kulturen i Turkiet och visar hur subkulturen utmanar etablerade föreställningar om religion, identitet och politik i ett majoritetsmuslimskt samhälle.

Vad driver dig i din forskning?
Jag är nyfiken på individer och grupper som ofta betraktas som avvikande. Subkulturer fungerar som speglar mot samhällets egna gränser. För mig är det viktigt att förstå sådant som vi tenderar att uppleva som obekvämt eller störande — det säger något centralt om samhället själv.

Hur var din tid som doktorand?
Min doktorandtid var fylld av glädje, utveckling och inspiration tack vare det stöttande och kreativa sammanhang jag arbetade i. Det är en period av mitt liv som varit avgörande både för min personliga och akademiska utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?
Jag studerar black metal‑kulturen i Turkiet och analyserar hur religion, politik och identitet samspelar i denna subkultur. Ett viktigt resultat är att min forskning utmanar etablerade föreställningar om hädelse och islam i muslimska majoritetssamhällen. Subkulturen fungerar som en arena där normer bryts, omförhandlas och synliggörs.

Francesca Morini – Designens betydelse för digital journalistik och klimatkommunikation

Design + Data Journalism: Shifting epistemologies, values, and practices Länk till annan webbplats.

Hennes avhandling undersöker designens betydelse i digital datajournalistik och utvecklar modeller som synliggör hur visuella uttryck formar publikens förståelse av komplexa klimatdata.

Vad driver dig i din forskning?
Jag arbetar med deltagande och aktionsinriktade metoder för att förstå designens roll i datajournalistik, särskilt kring klimatfrågor. Min forskning befinner sig i skärningspunkten mellan datavetenskap, journalistikstudier och medie- och kommunikationsvetenskap. Jag analyserar hur klimatdata kan visualiseras på ett sätt som gör dem begripliga och användbara för en bred publik.

Hur var din doktorandtid?
Min tid på Södertörn gav mig möjligheten att se mitt ämne från nya vinklar. Generösa och kloka kollegor och handledare hjälpte mig att utveckla både min kritiska förmåga och forskningshorisont. Det var en formativ period som stärkte min förståelse av hur journalistik och design samspelar.

Vad handlar avhandlingen om?
Min avhandling undersöker designens roll i digital journalistik. När journalistiken blir allt mer digital och visuell spelar design en avgörande roll för hur nyheter uppfattas. Jag diskuterar datajournalistikens epistemologi, dess relation till objektivitet och makt, och utvecklar en teoretiskt grundad definition av design som kan hjälpa journalister att arbeta mer kritiskt och medvetet med data och visualiseringar.

Maria Mårsell – Fredstematiken som kritisk kraft i skönlitteraturen

Fredstematikens kritiska potential: Feminism, militarism och kolonialism hos Frida Stéenhoff, Elin Wägner och Hagar Olsson Länk till annan webbplats.

Avhandlingen analyserar fredstematiken hos tre nordiska författare och visar hur deras skönlitterära verk både problematiserar och fördjupar västerländska, ofta könade och rasifierade, föreställningar om fred.

Vad driver dig i din forskning?
Jag intresserar mig för hur moderna rättighetsrörelsers idéer gestaltas i skönlitteraturen och hur ett intersektionellt perspektiv kan utmana traditionell idé- och filosofihistorieskrivning. I en tid där demokratin pressas globalt är det viktigt att knyta samman äldre och moderna idéer.

Hur var din tid som doktorand?
Jag bär med mig den vänliga, generösa och skarpa miljö som litteraturvetarkollegiet skapat. Den blev en ledstjärna i arbetet och har fortsatt att påverka mig i mitt akademiska liv.

Vad handlar avhandlingen om?
Avhandlingen analyserar fredstematiken hos tre författare: Frida Stéenhoff, Elin Wägner och Hagar Olsson. Jag undersöker hur deras verk relaterar till feministisk teori och kolonialhistoria. Jag visar hur fredsbegreppet i västerländsk tradition är präglat av paradoxala, könade och rasifierade föreställningar och hur skönlitterära gestaltningar kan fördjupa förståelsen av dessa.

Erika Öhlund – Jordbrukets roll i ett hållbart samhälle

More than food production: Multifunctional agriculture in policy and practice Länk till annan webbplats.

Hon visar hur jordbruket kan bidra med biodiversitet, klimatnytta och regional livsmedelstrygghet, och hur dagens stödsystem behöver utvecklas för att bättre ta tillvara denna potential.

Vad driver dig i din forskning?
Jag vill bidra till kunskap som hjälper oss att skapa ett samhälle mer i samklang med ekosystem och mänskliga behov. Min forskning handlar om hållbarhet, resilienta landskap och framtida livsmedelssystem.

Hur var din tid som doktorand?
Det bästa med min doktorandtid var doktorandgruppen. Vi stöttade varandra genom alla faser och skapade ett sammanhang som bar genom både motgångar och framgångar.

Vad handlar avhandlingen om?
Min avhandling visar att jordbruket kan bidra med mycket mer än matproduktion: biodiversitet, koldioxidbindning, vattenrening, rekreation, regional livsmedelstrygghet och arbetstillfällen. Dagens stödsystem och marknader tar dock inte vara på denna potential. Med en bredare flora av stödformer skulle jordbruket kunna utvecklas till en ännu starkare kraft för både klimat och biologisk mångfald.

Sidinformation

Sidan är uppdaterad
2026-02-17
Avsändare
Kommunikationsavdelningen