Bakom den kreativa produktiviteten ligger något enkelt: människor som trivs ihop och vågar testa idéer. Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap, beskriver sin arbetsplats så här:

– Vi stöttar varandra och har roligt tillsammans utan att tappa kritisk skärpa. Det finns en trygghet samtidigt som vi peppar varandra att bli bättre. Det är en miljö där man vågar testa nya idéer, nya sätt att tänka och skriva säger han.

Men trivsel är ingen slump. Ann af Burén, avdelningsföreståndare för religionsvetenskapen, betonar att en god miljö kräver aktivt arbete och en grundläggande respekt för att kollegor bidrar på olika sätt.

– Man måste förstå att en miljö består av människor med olika karaktärsdrag och personligheter. Respekten för olikheter är central.

Och det faller inte på plats av sig självt.

– Jag tror inte att det kommer gratis. Det är något man måste jobba för, säger hon.

Urkundsfrukostar och gemensam nyfikenhet

En aktivitet som bidrar till den kreativa miljön är något de kallar urkundsfrukostar. Varje månad samlas lärare och forskare för att äta frukost och diskutera religiösa källtexter från skilda traditioner.

– Annars kan det bli mycket administration och saker som inte ger lika mycket energi. Vi försöker odla intresset för vårt ämne, säger Ann af Burén.

Det är ett intresse som inte kräver mycket uppmuntran. Avdelningsföreståndaren beskriver kollegorna, sig själv inkluderad, med viss självinsikt:

– Vi är alla nördar i den bemärkelsen att vi är väldigt intresserade av religion. Det finns inga som är så roliga att prata med som kollegorna.

Gruppen reser också tillsammans och har byggt upp en stark kultur kring sina högre seminarier. Simon Sorgenfrei understryker att det inte är någonting som uppstått av sig självt:

– Vi har medvetet arbetat med vår miljö och kontinuerligt byggt en kultur inom ämnet.

Det gemensamma intresset är kittet. Religion är ett globalt och tidlöst studieobjekt med empiri från hela världen och alla epoker, och det skapar en referensram som håller samman miljön oavsett hur olika forskarnas enskilda projekt är.

Doktoranderna som medproducenter

Den kreativa kulturen stannar inte vid de seniora forskarna. Doktoranderna är lika viktiga pusselbitar i arbetsmiljön, och relationen mellan seniora forskare och doktorander är tät och löpande, inte begränsad till formella handledarmöten. Det är i de vardagliga samtalen, när en doktorand behöver bolla en tanke, som mycket av det intellektuella utbytet sker. Ann af Burén är tydlig om deras roll:

– De inspirerar oss och ger energi till oss. De är inte mottagare av vår kunskap, de är medproducenter av den.

Religion i en orolig tid

Varför väcker religionsvetenskapens frågor sådant genomslag just nu? Simon Sorgenfrei pekar på ämnets särart:

— Vi studerar frågor som är mänskliga på ett väldigt personligt och existentiellt plan, och som samtidigt berör hela samhället, säger han. Flera av oss forskar också om religiösa minoriteter, religion och migration och relationen mellan det allt mer mångreligiösa samhället och den sekulära staten. Därigenom besitter vi empiriska kunskaper som är mycket efterfrågade just nu.

Ann af Burén lägger till ett tidsperspektiv. Vi lever i en osäker tid, och det märks. På individnivå söker människor svar på existentiella frågor. På samhällsnivå har religion en alltmer synlig roll i världspolitiken och i det förändrade religiösa landskapet i Sverige.

— Det finns ett samhälleligt utrymme just nu. Det tycks finnas en mottaglighet för våra perspektiv.

En magisk trolldryck?

Nyligen ställde sig Annika Persson, bokredaktör på M-magasin, frågan om forskarna på religionsvetenskapen hittat en magisk trolldryck. Eller om det helt enkelt vuxit fram en mix av kreativa hjärnor som sporrar varandra till stordåd, likt Goethe, Schiller och Hegel i den tyska universitetsstaden Jena i början av 1800-talet.

Frågan var visserligen retoriskt men ett flertal uppmärksammade böcker har publicerats senaste åren. Mest nyligen: Simon Sorgenfreis fackbok om islam i Sverige och svensk invandringspolitik, David Thurfjells essäbok om meningen med livet och Per Faxnelds roman om ockultism och svartkonster. Ann af Burén kom själv med essäsamlingen "Närhet och distans" 2023, där hon utforskar hur religion tar sig uttryck i sinnliga upplevelser och vardagliga ting snarare än i trosföreställningar.

En fråga om balans

Både Simon Sorgenfrei och Ann af Burén pekar ut den kultur som växt fram inom ämnet som nyckeln till den akademiska kreativiteten. En miljö där allas bidrag syns och respekteras. Framgångsrika och uppmärksammade kollegor är dock en balansfråga.

– Vi är glada att forskning som bedrivs hos oss får spridning i samhället och når nya grupper. Samtidigt det är viktigt att se till helheten. En stark ämneskultur byggs också upp genom kreativt engagemang i utbildningsfrågor och möten med studenter.