Ny lägesbild visar hur organiserad brottslighet kopplas till välfärd, företag och samhällsbärande funktioner

Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet, SGL, bygger på omfattande registerdata och analyserar hur personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet är kopplade till centrala samhällsområden. Rapporten omfattar 50 165 individer som enligt Polismyndigheten och Acta Publica har koppling till organiserad brottslighet i Sverige. Rapporten ska bidra till bättre underlag för analys, prioritering, samordning och strategisk styrning av insatser mot organiserad brottslighet.

I rapportens analys framträder organiserad brottslighet som en betydande del av den registrerade brottsproblematiken. De personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet utgör en avgränsad grupp, men kan kopplas till omkring 23 procent av alla registrerade brottsmisstankar under det senaste analyserade året.

Den huvudsakliga slutsatsen i rapporten är att organiserad brottslighet inte enbart kan förstås som en fråga om enskilda brott, grupper eller individer. Den verkar också genom relationer till företag, arbetsmarknad, offentliga upphandlingar, samhällskänsliga yrken, lokalpolitiska uppdrag och välfärdsrelaterade insatser.

– Lägesbilden visar att organiserad brottslighet inte verkar vid sidan av samhället, utan i många fall genom de strukturer som samhället är beroende av. Det gör att arbetet mot organiserad brottslighet måste riktas mot de sårbarheter som gör brottsligheten möjlig att bedriva, lönsam och möjlig att reproducera över tid, menar Amir Rostami professor vid Södertörns högskola och projektledare för SMOB och fortsätter,

Det framgår i rapporten att kopplingarna till den legala ekonomin är omfattande. Bland personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet har 18 procent haft bolagsengagemang under perioden 2015–2023. Totalt handlar det om 20 572 bolag. Under perioden 2015–2024 har 62 procent varit förvärvsarbetande, och 22 procent har varit föremål för socialtjänstens placeringsinsatser.

Det framkommer även i rapporten att personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet har erhållit bidrag och ersättningar från det offentliga på närmare 27 miljarder kronor mellan 2015 och 2024. Uppgiften innebär inte i sig att utbetalningarna varit felaktiga, men den synliggör den organiserade brottslighetens kontaktytor mot välfärds- och ersättningssystemen och behovet av att förstå hur offentliga ekonomiska flöden kan exponeras för risk eller utnyttjas.

Under de senaste fem mandatperioderna har 313 personer som bedöms ingå i organiserad brottslighet haft lokalpolitiska förtroendeuppdrag.

Rapporten visar också att bolag med kopplingar till organiserad brottslighet förekommer i offentliga upphandlingar. Det handlar både om bolag som har vunnit större offentliga kontrakt och om kopplingar till kommunala bolag som själva upphandlar varor och tjänster. Detta pekar på att offentliga inköp, bolagsstrukturer och kommunala verksamheter kan utgöra strategiskt viktiga kontaktytor mellan organiserad brottslighet och det offentliga.

Det framkommer även kopplingar till samhällskänsliga yrken och centrala samhällssektorer i rapporten. Det gäller yrkesområden där tillgång till människor, känslig information, ekonomiska flöden, tillsynsprocesser eller administrativa system kan få särskild betydelse. Exempel på sådana områden är vård och omsorg, finansiella tjänster, redovisning och revision, säkerhet, transport samt andra verksamheter med betydelse för samhällsfunktioner och offentlig kontroll.

Detta innebär inte att dessa sektorer som sådana är brottsliga. Däremot visar rapporten att yrkesroller, bolagspositioner och institutionella kontaktytor kan vara strategiskt viktiga för att förstå hur organiserad brottslighet får tillgång till resurser, legitimitet, information och ekonomiska flöden.

För att förstå organiserad brottslighets kontaktytor mot övriga samhället analyseras även personer som kan kopplas till organiserad brottslighet genom gemensamma brottsmisstankar eller gemensamma bolagsengagemang. Sammantaget omfattar den utvidgade analysen 224 390 unika individer och 402 272 bolag.

– Det centrala är inte en enskild siffra, utan det samlade mönstret. När organiserad brottslighet återkommer i brottsdata, bolagsdata, arbetsmarknadsdata, upphandlingsdata och uppgifter om samhällskänsliga funktioner pekar det på strategiska sårbarheter som behöver förstås och hanteras, förtydligar Amir Rostami.

SGL ska bidra till en mer gemensam och empiriskt grundad lägesbild av organiserad brottslighet och den kriminella ekonomin. Syftet är att stärka samhällets förmåga att analysera, prioritera och samordna insatser — inte bara mot enskilda individer och brottsupplägg, utan också mot de strukturer och funktioner som gör brottsligheten möjlig att upprepa, dölja och skala upp.

– För att uppnå strategisk effekt behöver samhället minska brottslighetens handlingsutrymme. Det handlar om att förstå vilka funktioner, flöden och institutionella glapp som organiserad brottslighet använder — och därefter rikta åtgärderna mot dessa sårbarheter, tydliggör Amir Rostami.

Läs rapporten https://www.csmob.se/publikationer/ Länk till annan webbplats.