Ny upplaga av bok om straffrätt och strukturella perspektiv

– Den nya upplagan innehåller också nya texter om människohandel och människoexploatering. När det gäller hedersrelaterad brottslighet har jag tagit in utvecklingen under senare år som bland annat innefattar en ny försvårande omständighet och en ny kriminalisering, fortsätter Claes Lernestedt.

Frågor om strukturella perspektiv har inte längre samma synlighet i samhällsdebatten, menar Claes Lernestedt. De frågorna har hamnat i skymundan av det starka fokus som funnits och fortsatt finns på gängbrottslighet och organiserad kriminalitet.

Han betonar dock att de strukturella frågorna fortfarande finns närvarande i diskussionen om brott och straff. Dessutom har nya perspektiv vuxit fram.
– En strukturell vinkling som har kommit att diskuteras mer och mer är ”funkisar” och funkisperspektiv. Där ges ytterligare bränsle till en rikare bild av människan, säger Claes Lernestedt. Sådana perspektiv har inte hunnit in i denna upplaga, men tänks inarbetas i nästa.

– Många gånger är kritiken från varierande strukturella perspektiv mot straffrättsordningen närmast identisk: det handlar om att straffrätten, med den blinda Justitia som ideal och med förhoppningen att Justitias bindel faktiskt fungerar som den ska, måste förstå att så inte är fallet. Som en konsekvens, menar den strukturelle kritikern, måste straffrättsordningen när den lagstiftar, och domstolarna när de dömer, på olika sätt arbeta med en alternerad, ofta men inte alltid djupare, kontext, säger Claes Lernestedt.

Om det ska gå att få till en fungerande helhet måste bägge parter – den strukturelle kritikern och försvararen av den klassisk-liberala straffrätten – lämna skyttegravarna och förstå att man måste mötas, respektera varandras utgångspunkter och rätt ofta kompromissa, menar Claes Lernestedt.

Mer information

Claes Lernestedt (2026) Dit och tillbaka igen. Om individ och struktur i straffrätten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Iustus.