Initiativet till ett klimatramverk för universitet och högskolor kommer från KTH och Chalmers, och Södertörns högskola är ett av de lärosäten som anslutit sig.

– Jag tycker förstås att det är viktigt att vi gör något konkret med detta, och här har vi ett sammanhang där vi kan agera gemensamt med övriga lärosäten. Jag kan bara hoppas att det också leder till positiva effekter, även om det förstås inte räcker med detta, mycket mer måste till, säger Gustav Amberg, rektor för Södertörns högskola.

Bakgrunden till att Klimatramverket tagits fram är att initiativtagarna ser universitet och högskolor som en viktig del i processen att öka klimatomställningen för att nå FN:s klimatmål. Lärosäten kan bidra bland annat genom att forska och utbilda inom klimatfrågor, och att sprida kunskapen vidare.

– Det är absolut avgörande för vår trovärdighet som forsknings- och utbildningsinstitution att vi inte bara följer utan leder utvecklingen för att uppnå förenta nationernas hållbarhetsmål. Vi har en stor möjlighet, men också ett stort ansvar att rusta våra studenter och medarbetare för ett ansvarstagande för en hållbar utveckling, säger Peter Dobers, ordförande för fakultetsnämnden på Södertörns högskola.

Men högskolor och universitet ska också bidra genom att aktivt arbeta med att minska den egna klimatpåverkan. Från lärosätenas verksamhet kommer den till stor del från tjänsteresor med flyg.

– Det var självklart att vi skulle skriva på och delta i det här arbetet. Vi har ett gemensamt ansvar för vår miljö, och det här är ett sätt att sätta ytterligare press på oss själva och systematiskt arbeta igenom olika delar av det här ramverket, säger Hans Andersson, förvaltningschef på Södertörns högskola.

De lärosäten som anslutit sig till klimatramverket ser klimatet som en avgörande framtidsfråga och åtar sig bland annat att sätta upp långtgående mål för klimatarbetet och avsätta resurser för att nå dem. De ska också inspirera och sprida kunskap till andra aktörer och till samhällsmedborgare. Exempel på nyckelområden för klimatpåverkan från högskolesektorn är tjänsteresor, energianvändning och studentsamverkan.

– Vi kommer vi titta på hur vi på bästa sätt tar in det här i vårt nuvarande miljöledningsarbete och arbete med hållbar utveckling. Vi kommer titta bland annat på vår mötes- och resepolicy och hur vi tar in klimatramverket när vi tar fram högskolans nya mål för miljö och hållbar utveckling som ska börja gälla år 2020, säger Charlotta Warmark, miljösamordnare på Södertörns högskola.