Jenny Madestam, docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning vid Förvaltningsakademin, modererade seminariet och inledde med att introducera civilminister Erik Slottner för de många åhörare som samlats.

Medborgarnytta, effektivitet och förenkling

Ledorden för regeringens förvaltningspolitik är medborgarnytta, effektivitet och förenkling. Det innebär bland annat att staten ska vara stark men inte stor, och att fokus ska vara på kärnverksamheten. Erik Slottner poängterade vikten av statlig närvaro i hela landet och nämnde specifikt digitaliseringen som ett sätt att göra staten tillgänglig i hela landet.

- Skatteverket är ett exempel på en myndighet som ligger i framkant med digitala tjänster som kan nyttjas över hela landet.

Färre myndigheter är också en av skrivningarna i regeringens budgetproposition, där det bland annat står att tio myndigheter ska bli fem. Exempelvis kan mindre myndigheter, vilket innebär myndigheter med färre än hundra anställda, slås ihop eller läggas ned. Även analys- och utvärderingsmyndigheterna ska ses över.

- Det är för att vi måste rensa bland uppdragen. Det finns risk att en del överlappar varandra vilket är ett tecken på ineffektiv styrning.

Hur många kommuner ska det finnas?

Även kommunerna tenderar att vara för många, vilket blir ineffektivt, anser regeringen. Kommunperspektivutredningen är nu klar och har utrett frågor såsom ”Finns det kommuner som frivilligt vill gå samman?”, ”Klarar kommunerna av sina områden när befolkningen minskar?” och ”Är kommunindelningen optimal, eller ska det istället vara större och färre kommuner?”.

På den sista frågan landar utredningen i att det inte kommer vara möjligt att få mindre kommuner att frivilligt gå ihop till större. En ny utredning om detta ska vara klar till sommaren.

God förvaltningskultur

Erik Slottner nämnde också vikten av en god förvaltningskultur. En ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan håller på att tas fram, som ska ge bättre förutsättningar att samordna insatserna mot korruption. Därtill har en straffrättslig utredning tillsats, som ska se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel.

Analys av förvaltningsforskare

Efter civilministerns anförande fick publiken lyssna till en analys av tre av Sveriges ledande förvaltningsforskare. Panelen bestod av Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, Therese Reitan, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola och Rune Premfors, professor emeritus i statsvetenskap.

Gissur Erlingsson inledde med reflektioner om kommunsammanslagningar, som han inte tror löser problematiken, och skickade med att det finns mycket kvar att hämta i Landsbygdsutredningens förslag (SOU 2017:1 ”För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd”). Gällande förvaltningskulturen kommenterade Gissur Erlingsson att de största riskerna för korruption finns inom de områden som kommunerna ansvarar för, inte staten. Därför bör kommunerna få ett ökat fokus och inkluderas i det statliga värdegrundsarbetet.

Therese Reitan reflekterade kring tjänstepersonsrollen i relation till förvaltningskulturen. Det har konstaterats att få döms för tjänstefel och en förmildrande omständighet som ibland anförs är organisatoriska faktorer, såsom hög arbetsbelastning. Hon fortsatte med frågeställningen vilka förväntningar vi egentligen har på statsanställda med att jämföra hur det speglas i verkligheten. Hur formuleras statliga anställningsannonser för att hindra korruption i rollen som tjänsteperson?

Rune Premfors lyfte att det hittills är svårt att ge ett utlåtande om hur långt regeringen kommit i sitt arbete, men att åtminstone två områden har genomgått stora paradigmskiften; kriminalpolitiken och migrationspolitiken. SOM-undersökningarna (Göteborgs universitets vetenskapliga frågeundersökningar bland befolkningen) har visat att skillnaderna mellan väljare till höger och väljare till vänster har ökat gällande synen på statliga myndigheter. 2011 var inte skillnaderna märkbara, men 2022 hade högerväljare blivit myndighetsskeptiska och vänsterväljare mer av myndighetskramare. Därmed är nu motsättningarna kring förvaltningspolitiken starkare än förr.

Den slutsatsen fick avsluta denna del av seminariet. Därefter följde frågor från publiken.