Om Södertörns högskola / Personal

Simon Sorgenfrei

Kontaktuppgifter

Simon Sorgenfrei
Lektor
Alfred Nobels allé 7
Södertörns högskola
Flemingsberg
Telefon: 08-608 51 58
Fax: 08-608 43 60
F 1003 F-huset

Simon Sorgenfrei är verksam som lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Huvudsakligen har han ägnat sig åt islam i historia och nutid, sufism och persisk sufilyrik. Han avhandling American Dervish - Making Mevlevism in the United States (2013) behandlade samtida sufism USA och Turkiet. Sorgenfrei är även intresserad av föreställningar och samtal om religion i vår samtid, liksom av fälten esoterism och nyandlighet.

I senare projekt har han också ägnat sig dels åt religionsdidaktisk forskning, samt åt frågor som rör religion och migration, liksom politiskt orienterad religion och radikalisering.

2015–2018 är Sorgenfrei delanställd som projektforskare på Myndigheten för stöd tilltrossamfund (SST), samt verksam inom ett forskningsprojekt som rör religionsdidaktisk teori och metodutveckling.

Hösten 2017 kommer Sorgenfrei vara verksam som gästforskare på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och ingå i en forskningsgrupp som på olika sätt ska arbeta inom området våldsbejakande islamisk extremism.  

 

PÅGÅENDE FORSKNING

Nya religiösa minoriteter i Sverige
De pågående krigen i Mellanöstern har medfört en ökad invandring till Sverige från de konfliktdrabbade områdena i Syrien och Irak. Gamla ”sekteristiska” skiljelinjer används idag för att legitimera att människor dödas och fördrivs – ett faktum som inte minst har drabbat både kristna och andra religiösa minoriteter i Mellanöstern. En destruktiv spiral av våld, död och hämnd sprider sig allt snabbare och det finns få tecken på att någon lösning på konflikterna inom en snar framtid. Ett resultat av den tragiska utvecklingen och de flyktingströmmar krigen skapat är att Europas och Sveriges religiösa landskap ritats om. Exempelvis har Sverige idag kanske världens största mandéeiska församling, och för många svenskar mer eller mindre okända religiösa grupper som yaresan, yezidier, alawiter, aleviter och druser har ökat under de senaste åren. Dessa adderar till redan etablerade minoritetssamfund från området, som baha’i och ahmadiyya, liksom olika orientaliska och ortodoxa kristna grupper från området. Mot bakgrund av ovan tecknade utveckling har Simon Sorgenfrei och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, fått i uppdrag av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) att producera rapporten Nya religiösa minoriteter i Sverige. Syftet med publikationen är att ge en översiktlig kunskapsbild till ett urval av religiösa minoritetsgrupper som kan knytas till dagens konflikter i framför allt Syrien och Irak. Rapporten ska presenteras hösten 2017.

Islam i Sverige
Muslimer har levt i Sverige sedan 1800-talet, och kontakter mellan vad vi idag kallar Sverige och muslimska kulturer sträcker sig långt tillbaka i historien. Men det är främst i och med arbetskraft- och sedan flyktinginvandringen från 1950-talet och framåt som en mer betydande mängd svenska muslimer blir ett faktum.  Även om kunskapen om islam och muslimer i Sverige är relativt stor, är detta ett forskningsfält statt under ständiga förändringar - inte minst i relation till pågående konflikter i Mellanöstern. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) har tidigare publicerat en rad rapporter som rör islam och muslimer i Sverige. Under 2016–2017 har Simon Sorgenfrei fått i uppdrag att sammanställa befintligt kunskapsmaterial som rör islam och muslimer i Sverige, samt uppdatera detta i en ny publikation. Våldsbejakande islamisk extremism Under hösten 2017 ingår Sorgenfrei i en mångsdisciplinär forskningsmiljö på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som ska analysera olika material som rör våldsbejakande islamisk extremism.

Sufirörelsen i Sverige
1924 kom den indiske mystikern Inayat Khan (1882–1927) som den förste muslimske missionären till Sverige för att föreläsa om sufism för en intresserad allmänhet. Han höll tre annonserade föreläsningar på Läkaresällskapet i Stockholm, samt några intimare samtal i privata salonger. Bland de nyfikna åhörarna fanns Elsa Haglund (1892–1943) och Anna-Greta Ångström (1903–1999). Efter mötet blev båda sufier, tog sig namnen Ulma respektive Karima och grundade den Svenska Sufi-Rörelsen som en lokal gren av Khans internationella ordern.

Rörelsen kom att attrahera huvudsakligen kvinnor – initialt ur de övre klasserna – med kopplingar såväl till kvinnorörelsen som till olika alternativreligiösa rörelser. Inom ramarna för Sufi-Rörelsen skapade de en religiös arena där de i hög grad själva kunde forma och leda verksamheten i Sverige. De behöll dock regelbundna kontakter med syskongrupper i Indien, USA, Frankrike, Nederländerna och de övriga skandinaviska länderna och ska därför förstås som en tidig transnationell alternativreligiös rörelse i Sverige. Den Svenska Sufi-Rörelsen var verksam under Ångströms ledarskap fram till hennes död 1999.

Projektet har två delsyften.

1) att dokumentera och beskriva Sufi-Rörelsen i Sveriges historia under en period som sträcker sig över större delen av 1900-talet,

2) att kontextualisera och analysera; (a) rörelsens uppkomst och framväxt under Elsa Ulma Haglunds ledarskap (1924–1943) mot bakgrund av sociala förändringar i Sverige under det sena 1800-talet fram till mellankrigstiden; (b) rörelsens verksamhet under Anna-Greta Karima Ångströms ledarskap (1943–1999) med tonvikt på 1970-talet då aktiviteten och synligheten ökade, i relation till framväxten av en alternativ religiös marknad i Sverige under efterkrigstiden; (c) orsaker till rörelsens upplösning under 1990-talet i relation till såväl rörelseinterna, som externa sociala och demografiska förändringar i Sverige under det sena 1900-talet.

Missionsetnografiskt fotografi
Projektet ska kartlägga vägar att beforska, bevara och ställa ut Världskulturmuseernas fotografiska bilder. Genom fyra delstudier kartläggs forskningsfält, digitala återförandemöjligheter och utställningsformer, bevarandebehov och publika intressen kring denna hittills alltför underprioriterade del av samlingarna. De fotografiska samlingarna innehåller unik dokumentation av gamla miljöer och kulturella uttryck som aldrig varit föremål för systematisk forskning. I många fall är det idag mest intressanta innehållet i bilderna inte det som fotograferna avsåg fånga. Ett viktigt fundament för ett utökat beforskande och tillgängliggörande av bildmaterialet är en ökad digitalisering av bilderna, vilket också ställer viktiga etiska frågor kring tillgängliggörandet av fotografier.

Sorgenfreis del i projektet fokuserar fotografiers värde som empiriskt, etnografiskt material för nya studier av muslimsk religiös praktik i Kongo och Kashgar under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Simon Sorgenfrei söker ny kunskap om islam i nämnda områden, men undersökningen är också metodutveckling för vidare studier av historisk kultur och religion genom fotografier och andra arkivmaterial, som missionsrapporter, brev och dagboksanteckningar. 

 

Våldsbejakande islamisk extremism

Under hösten 2017 ingår Sorgenfrei i en forskningsprojekt på Totalförsvarets forskningsinstitut kring våldsbejakande islamisk extremism.

 

Taktil didaktik
Projektet syftar till att ta fram metoder som stärker samverkan mellan skola och statliga och kommunala museer. Detta innebär att didaktiska teorier och pedagogiska metoder kommer att utarbetas för arbete med materialitet, rumslighet och kroppslighet inom ramen för de besök på museer som ingår i fritidsverksamhet. Projektet kommer att bedrivas utifrån religionsvetenskapliga perspektiv, men dess resultat syftar till att vara överförbara till andra humanistiska ämnen, liksom för andra utbildningsnivåer. Projektets didaktiska element kommer att utgå från centrala frågor som vem ska lära sig vad, var, hur och inte minst genom vad? Utifrån dessa frågeställningar ska pedagogiska metoder, knutna till just arbete med artefakter, utvecklas.  

 

TIDIGARE FORSKNINGSPROJEKT

Sufism i Sverige
Sufism beskrivs ofta som islams andliga eller mystika tradition, och förknippas då gärna med medeltida lyrik eller orientens dansande dervischer. Men sufism är också namnet på en idag mycket utbredd muslimsk tradition som förgrenar sig i en lång rad transnationella ordenssällskap vilka organiserar miljontals muslimers religiösa och sociala liv. Sufitraditioner och sufimuslimer upplever också en högljudd, och inte sällan våldsam kritik från salafistiska och vissa islamistiska grupperingar och har ofta drabbats svårt i de senaste decenniernas inomislamiska konflikter. Efterkrigstidens utveckling har inneburit att många sufiskt orienterade muslimer migrerat, bland annat till Sverige, och etablerat ordenssällskap i sina nya hemländer. Trots en relativt lång historia - de första exemplen på sufism i Sverige finner vi redan på 1800-talet - har vi dålig kunskap om sufism i svensk historia, och om sufiorganisationer och -aktiviteter i dagens Sverige. Under 2015–2016 har Simon Sorgenfrei varit engagerad av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) för att ta fram en första kartläggning av sufigrupper och sufiaktivitet i Sverige. Rapporten Sufism i Sverige - en lägesrapport från Stockholm, Göteborg och Malmö ska presenteras den 14 september 2016. Intresseområden: Islam, Sufism, Esoterism, Nyreligiositet, ritualteori, praxis, kroppslighet, materialitet. radkalisering, religion och politik

Mer om Simon Sorgenfrei

Organisationstillhörighet