Det har gått mer än 20 år sedan Dalia Ramzi tog sin kandidatexamen i företagsekonomi vid Södertörns högskola. Sedan dess har det hänt en hel del. Arbetslivet fick en rivstart efter ett besök på högskolans företagsträff i slutet av studierna.

– Det var en massa företag på plats och jag lämnade in en intresseanmälan till Poolia utan några större baktankar. Några veckor in på sommaren hörde de av sig och bad mig komma på intervju. Jaha, tänkte jag, ska jag redan börja jobba? Men nyfikenheten tog överhand och intervjun ledde fram till att jag blev anställd på Poolia och direkt fick ett uppdrag som controller på Skanska Facility Management. Det uppdraget gick efter några år över i en fast anställning. Sammantaget arbetade jag inom Skanskakoncernen i 15 år, allt beroende på en lycklig slump.

Sitt arbetsliv beskriver Dalia som ”händelserikt”.

– Utveckling har varit ett ledord genom hela min yrkesresa. När jag känner att saker fallit på plats, och jag inte kan bidra så mycket mer i sammanhanget, vill jag ha något nytt att ta tag i. Det behöver inte innebära att jag byter bolag, men jag är ingen förvaltare. För mig är det viktigt att vara i sammanhang där jag kan skapa ett värde för verksamheten och utvecklas, säger hon.

Efter åren på Skanska där Dalia hade en rad olika roller som tidigt omfattade ledar- och budgetansvar arbetade hon på facility management-bolaget Allianceplus där hon hade vd-rollen efter att ha varit vice vd, affärsutvecklingschef och regionchef i samma verksamhet.

Språkkunnig

Att Dalia valde ekonomutbildningen på Södertörns högskola när det var dags att välja väg efter gymnasiet hänger ihop med hennes stora språkintresse.

– Jag talar fem språk – svenska, engelska, finska, arabiska och tyska – alla kanske inte helt flytande, men jag har dem med mig. Tyskan hade jag jobbat jättemycket med under gymnasietiden och ville inte bara släppa den. Av en slump fick jag information om Södertörns utbildning som erbjöd en större bredd än traditionella ekonomprogram och dessutom i kombination med språk. Så att det blev studier just på Södertörns högskola hängde för min del mer ihop med själva programmet än lärosätet i sig.

Ett val som visade sig vara helt rätt.

– Det var roliga år där jag växte som person och gick från att ha varit ung och lite bortkommen till att börja förstå, finna mening och sätta mål för framtiden.

En annan fördel med att studera på Södertörns högskola, säger Dalia, var gemenskapen och mångfalden av studenter.

– Södertörn var fortfarande en väldigt ny högskola när jag började. Allt satt inte på plats och vi studenter fick forma rätt mycket själva. Jag trivdes med det öppna klimatet och blandningen av människor som kom från många olika kulturer och bakgrunder. På Södertörn fick jag vänner för livet.

Byggbranschen

Sedan 2021 är Dalia vd för Sh bygg, ett anrikt, familjeägt entreprenadföretag inom bygg- och anläggning med huvudkontor i Uppsala. Inom byggsektorn har chefsbefattningarna historiskt sett innehafts av män, oftast med teknisk utbildningsbakgrund. Detta var dock inget som avskräckte Dalia.

– Jag är i grunden en ganska nyfiken och modig person som alltid trivts med att prova på nya saker och försätta mig i lite främmande situationer. Kanske hänger det ihop med att jag tycker om att utvecklas som individ. Med åren har det lett till att jag även vill utveckla de organisationer och företag jag arbetar i.

Efter två år som vd på Sh bygg konstaterar Dalia att det fortfarande finns fördomar om byggbranschen, som att man måste vara ingenjör för att leda ett byggföretag till exempel.

– Jag tänkte också så initialt. Men faktum är att byggbranschen behöver bredda sig och få nya perspektiv. Det finns mycket som en ekonom kan vara med och bidra till inom den här sektorn.

På frågan om hon har något karriärtips blir svaret att inte glömma bort sin personliga utveckling.

– Det är lätt att välja bort sin egen kompetensutveckling när jobbet rullar på i ett högt tempo. Men det är viktigt att fylla på kunskapsbanken även efter avslutade studier. Det livslånga lärandet är ett måste och något som jag verkligen försöker ta mig tid till.

Text: Anette Bodinger Larsson